världsordning

Världen är dränkt av skulder på grund av pengaskapande som nu gett oss en skuldmättad världsekonomi. Denna text har för två dagar sedan skickats till flera medier i form av debatt text, men samtliga medier har refuserat texten. Vi väljer därför att publicera texten i sin helhet på Bladet.se istället.

Enorma värden har gått upp i rök till följd av bankkollapser av 3 misslyckade banker i år. Dessa 3 banker drog med sig tillgångar större än de 25 banker som föll under finanskrisen år 2008. Totalt har det varit 566 bankkonkurser från 2001 till 2023.

I en studie publicerad i oktober 2019 från konsultföretaget McKinsey & Co har man funnit att en majoritet av världens banker inte är stabila eftersom deras avkastning på eget kapital inte står sig i takt med dess kostnadsökningar. Mer än hälften av världens banker är alltså allt för svaga för att överleva en lågkonjunktur. I studien har man tittat på 1 000 banker i utvecklings- och tillväxtländer och fann då att cirka en tredjedel av bankerna gjort en avkastning på bara 1,6 procent under de senaste tre åren från 2019. Detta jämförs med en avkastning på drygt 17 procent för toppbankerna under samma period.

“Nästan 35 procent av bankerna globalt är underskala och lider av att verka på ogynnsamma marknader, liksom att de har bristfälliga affärsmodeller”, säger McKinsey.

I en rapport som gavs ut år 2014 av Bank of England – framgår det att bankerna ”lånar ut sina egna skulder” till följd av att bankerna skapar pengar vid lånetillfället. I rapporten säger man också att endast 3% av alla pengar i välden – är verkliga reella pengar – och att 97% av väldens alla pengar består av skulder. Det innebär i praktiken: att om man tar alla pengar som finns i hela världen och betalar av alla skulder, så finns det ändå skulder kvar. Det finns alltså överdrivet mycket mer skulder än vad det finns pengar. Skuldsättningen ökar samtidigt som den disponibla mängden pengar minskar. Det talar för en gigantisk finansiell kollaps. Därför att systemet kommer brista – helt garanterat är det så – och tydligast blir det om man tittar på den enorma värdeökningen på bostäder de senaste åren. Vi har inte sett någon prisökning på tv-apparater eller på konsumtionsvaror över lag.

Vad är då pengar? Pengar skapas till följd av att banker tar en skuldhandling fysiskt och kallar skuldhandlingen för en deposition. Depositionen bokförs i banken till det nominella belopp som står uttryckt på skuldebrevet. Samtidigt sätts motsvarande belopp in på ett konto hos den skuldsatta, vilket innebär att den skuldsatta betalar ränta till banken för att få låna och använda sin egna skuld som betalningsmedel. Slutsats: Pengar skapas till följd av att banker lånar ut pengar. Pengar är det vill säga detsamma som krediter.

Pengar skapas av privatägda banker i vinstsyfte, när de beviljar lån. Lånesumman, det vill säga pengar, skapas ur ingenting av ingenting när beloppet slås in i bankens datasystem, vilket gör att pengar idag består av digitala ettor och nollor. Vid lånet tas även en extra kostnad ut i form av ränta.

Eftersom penningmängden för räntan aldrig skapas med lånet, tvingas företag och privatpersoner ständigt ta upp nya lån som ersättning för amorteringar och räntor, vilket ger ett växande skuldeberg, med stagnerande realekonomi och miljardvinster till finanssektorn som följd. En rimlig fråga att ställa sig i och med detta är: hur påverkar det demokratin?

En bank säljer på oss våra egna skulder som vi får betala ränta på för att använda som betalningsmedel. Sen 1931 har den här formen varit implementerad i vårat samhälle. De senaste åren har vi sett hur banker kunnat göra historiskt stora vinster till rekordlåga räntenivåer. Det måste väl ändå vara det tydligaste beviset för att samhället är mättat på skuld?

Banksystemet och skapandet av pengar, aggregerar räntekostnadstillväxt, vilket innebär att om bankerna får vinstmaximera hur mycket de vill, så äger bankerna till slut allting på nolltid. Men för att bromsa denna utveckling så kom en amerikansk president vid namn Roosevelt, på den fina idén att han skulle sätta en bromsfunktion på kreditexpansionen.

En kreativ svensk estradör, vid namn Karl Gerhard, skrev en melodi om detta; ”Gullregn över stan”, där han beskriver händelseförloppet i en av verserna:

”Kära dollar kyskhetsbälte,
har du fått av Roosevelte,
när du faller,
blir det ta mig fan,
lite gullregn över stan”.

I versen som Karl Gerhard sjunger, refererar kyskhetsbältet till ”oskulden”. Kort betyder det, för att det inte skulle bli omfattande skuldsättning, satte man på det ett kyskhetsbälte, för att bevara oskulden. Och bromsklossen/kyskhetsbältet innebar att investmentbankerna inte fick blanda spekulationsdelen, det vill säga aktietrading, derivattrading och optionshandel med traditionell bankverksamhet, som alltså är in- och utlåning.

Det banksystem vi har idag har funnits i större omfattning två gånger i historien. Det ena tillfället är nu, och det andra tillfället var före år 1345.

År 1345 fick man i Europa ett gigantiskt bankhaveri som grundar sig på överskuldsättning. Systemet då var inte alls lika utvecklat som det är idag eftersom banksystemet idag är globalt. I Europa under denna tid innebar det att det blev stopp i handeln och i samband med detta blev det svält, sjukdomar fick fäste och spreds.

Vi kommer få se samma problem i Sverige som vi har sett i till exempel Grekland, på grund av att det är samma system: samma bankregleringar och att bankerna är internationella. Bankernas fordringar i balansräkningarna finns fördelade över hela världen. Vi fick ett kredithaveri i Grekland på grekiska statsobligationer. Kreditförlusterna eller tillgångshaverierna, rör sig över gränserna, och att då säga att vi i Sverige sitter i en bättre situation eftersom vi har krona istället för euro spelar ingen roll. Funktionen av en kredit är inte beroende på vilket namn man sätter på den, utan man kan kalla den för dollar, krona eller vad som helst. Det är fortfarande en kostnad som löper över tiden, rent mekaniskt.

Om det till exempel uppstår ett kredithaveri i Baltikum, i och med kreditexponeringen av de svenska bankerna Nordea och Swedbank i de länderna, kommer det givetvis i högsta grad påverka oss.

Hela banksystemet bygger på förtroende. I en bankläcka som uppdagades i september 2020, finns uppgifter om suspekta transaktioner för ett sammanlagt värde på närmare 1 800 miljarder euro (17 000 miljarder SEK). De kopplas ihop med misstankar om internationell korruption och annan brottslighet. Hösten år 2019 utreddes SEB och Swedbank för misstänkt penningtvätt, och penningtvättshärvan i Swedbank bedöms vara världens största enligt journalisten Birgitta Forsberg.

När svenskarna inser att de har blivit totalt lurade, kommer svenskarna bli rejält förbannade och missnöjet kommer riktas mot politikerna. Man bör här ställa sig frågan: varför har ingen sagt något, och är det inte hög tid att vi börjar prata om ekonomin som skuldmättad och om skuldmättnad generellt, nu när rådande banksystem står inför en kollaps?

”Det svenska folket är dömt att upptäcka att dess välstånd är offrat på den falska solidaritetens altare.” Justitieminister Torsten Nothin 1955

ANDRAS SWEDBERG
Partiordförande för Upplysningspartiet

Världen är mättad på skulder – dags för självrannsakning

Vi står inför en bankkollaps: 566 bankkonkurser från 2001 till 2023

Dagens banksystem är en direkt kopia av Venedigs på 1300-talet

Vi kommer byta ekonomiskt system – allt fler misstror banksystemet

Stockholm Banco gav 1661 ut de första sedlarna i Europa

De största bankerna i USA pumpar in 300 miljarder i krisbank

Det ekonomiska systemet bär inte längre det politiska systemet

Kinesiska banker uppmanas byta från SWIFT till inhemskt banksystem

Vad är pengar – ekonomiskt haveri och skuldmättnad?

Rekordhög skuldsättning – priserna stiger till följd av skuldmättnad

På en skuldmättad marknad går Sveriges välstånd förlorat

Därför har Sverige haft massinvandring – handlar om pengar och skulder

Pengar=räntebelastade skulder | Ekonomin är mättad på skuld

Andreas Cervenka: väntad ekonomisk kollaps på grund av skuldmättnad

Världens högst skuldsatta folk – har världens högsta invandring per capita?

Print Friendly, PDF & Email

About Author

Jobb i Sverige