världsordning

”I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning”. Detta enligt Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden, sid 67.

Johan Schuck skrev i en artikel i Dagens Nyheter 1998-03-07:
”Den 21 november 1985 beslutade Riksbanken att upphäva alla utlåningsrestriktioner för banksystemet. Det blev startskottet för en gigantisk kreditexpansion, där den stora tillgången på pengar drev aktiekurser och fastighetspriser i höjden. Fyra fem år senare brast bubblan och Sverige kastades in i en finanskris utan like sedan 20-talet”.

”Pengarna som lånas ut till Kund A kommer nu alltså att räknas in i den totala penningmängden eftersom de ägs av allmänheten: det blir nya pengar i systemet”, från sidan 74 i Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden.

”Ju mer av penningmängden som finns i kontanter desto mindre pengar har bankerna att låna ut till nya låntagare”, från sidan 75 i Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden.

_________________________________________________________

Pengar skapas till följd av att banker tar en skuldhandling fysiskt och kallar skuldhandlingen för en deposition. Depositionen bokförs i banken till det nominella belopp som står uttryckt på skuldebrevet. Samtidigt sätts motsvarande belopp på ett konto hos den skuldsatta, vilket innebär att den skuldsatta betalar ränta till banken för att få låna sin egen skuld som betalningsmedel.

Slutsats: Pengar skapas till följd av att banker lånar ut pengar. Pengar är det vill säga samma som skuld.

Sverige har historiskt stor skuldmassa vilket är djupt problematiskt och kommer leda till förödande komplikationer.

Sverige är ett exportberoende land med fokus oå framför allt telekomindustri och till viss del vapen. Detta i ett skede då Donald Trumps administration nu avvecklar krig och konflikter på global nivå. Det innebär att vi i Sverige inte kan exportera i den omfattning som krävs för att underhålla räntekostnaderna över våra egna skulder.

Konflikten i Sverige handlar alltså inte om höger eller vänster, ty det kan inte ha undgått någon att det spelar ingen roll om man röstar på Moderaterna, Socialdemokraterna eller på Sverigedemokraterna. Det blir ändå samma politik. Även skiljelinjerna mellan ideologier har kommit att spela ut sin roll, då ideologier enbart är till för att splittra befolkningen och ställa den emot varandra, och ett splittrat folk är ett svagt folk och därmed lättare att manipulera och styra.

Den stora ödesfrågan för vårt land är inte heller invandring, utan det handlar om skuldmättnad. Invandringen är bara ett medel som man använder för att det finansiella systemet fortsatt ska upprätthållas.

Det finns självklart enfaldiga och naiva politiker, låt gå för det. Men det finns faktiskt människor som vet vad dom gör, och som förstår för att upprätthålla systemet. Riksbanken är en sådan institution. Statistiska centralbyrån är definitivt en sådan institution. Det handlar om att upprätthålla förtroende till ett korrupt system. Ingenstans i hela världen krigar någon om det inte finns ekonomiska intressen, utan det finns alltid ekonomiska intressen bakom krig.

Hur skapas då pengar? Pengar av idag skapas när man skuldsätter sig, och därtill tillkommer det även ränta. 400 miljoner i räntekostnad betalar svenskarna, varje dag. Lånen är desamma för kommun, stad och privatpersoner. Svenskar är världens mest skuldsatta folk. Vi står alltså vid en punkt där systemet kommer bryta samman.

Svenska folket är dömt att upptäcka att deras välstånd har offrats på den humanitära stormaktens altare, och när svenskarna inser att de har blivit totalt lurade, kommer svenskarna bli rejält förbannade och missnöjet kommer riktas mot politikerna.

Det är dom privata bankerna som kontrollerar ekonomin genom att dom lånar ut pengar och på så sätt skapar pengar. Det innebär i praktiken att privata vinstmaximerade företag styr ekonomin. Göran Persson skrev 1997 en bok var titel börjar: ’Den som är satt i skuld är icke fri’. Vi lever alltså i en finansiell diktatur. Man är inte intresserad av att beröra detta, vare sig från politiskt håll eller från de ägardirektivstyrda medierna. Man vill sätta oss fullständig i knät på staten genom att ta våra kontanter ifrån oss.

Alla länder har skulder. Om man tar alla pengar som finns i hela världen och betalar av alla skulder, så finns det ändå skulder kvar. Det finns alltså mer skulder än vad det finns pengar. Skuldsättningen ökar samtidigt som den disponibla mängden pengar minskar, och ingen tror att detta kommer spricka, men det kommer det göra, helt garanterat är det så, och tydligast blir det om man tittar på den enorma värdeökningen på bostäder de senaste åren. Vi har inte sett någon prisökning på tv-apparater eller på konsumtionsvaror över lag.

Det spelar ingen roll om man har skulder eller inte, alla kommer drabbas när ekonomin kollapsar, och då spelar det heller ingen roll om man är kommunist, liberalpartist, miljöpartist, moderat eller sosse. Utgången kommer bli desamma, och Sverige kommer bli ett fattigt land.

En bank säljer på oss våra egna skulder som vi får betala ränta på för att använda som betalningsmedel. Det är ett stort lurendrejeri. Sen 1931 har den här formen varit implementerad i vårt samhälle. Bankerna gör nu historiskt stora vinster till rekordlåga räntenivåer. Det måste tala för att samhället är mättat på skuld.

____________________________________________________________

Är banksystemet på väg att haverera på grund av överskuldsättning av att pengar skapas när banker beviljar lån?

Pengar skapas av privatägda banker i vinstsyfte, när de beviljar lån. Lånesumman, det vill säga pengar, skapas ur ingenting av ingenting när beloppet slås in i bankens datasystem, vilket gör att pengar då består av digital ettor och nollor. Vid lånet tas även en extra kostnad ut i form av ränta.

Eftersom penningmängden för räntan aldrig skapas med lånet, tvingas företag och privatpersoner ständigt ta upp nya lån som ersättning för amorteringar och räntor, vilket ger ett växande skuldeberg, med stagnerande realekonomi och miljardvinster till finanssektorn som följd. En rimlig fråga att ställa sig i och med detta är: hur påverkar det demokratin?

Alla problem vi har idag i vårt samhälle och i vår omvärld, grundar sig i samma destruktivitet, nämligen den att pengar styr ekonomin som i slutändan styr och kontrollerar politiken. Det innebär att bankerna som skapar pengarna, det vill säga det allmänna betalningsmedlet som ligger till grund för att vi kan handla varor och tjänster med varandra, också blir den part som styr politiken. Det borde man kunna betrakta som ett demokratiskt underskottsproblem, i enorma proportioner.

Vad händer om systemet blir mättat på skulder, och kan det bli det?
Banksystemet och skapandet av pengar, aggregerar räntekostnadstillväxt, vilket innebär att om bankerna får vinstmaximera hur mycket de vill, så äger bankerna till slut allting på nolltid. Men för att bromsa denna utveckling så kom en amerikansk president, vid namn Roosevelt, på den fina idén att han skulle sätta en bromsfunktion på kreditexpansionen.

En kreativ svensk estradör, vid namn Karl Gerhard, skrev en melodi om detta; ”Gullregn över stan”, där han beskriver händelseförloppet i en av verserna enligt nedan:
”Kära dollar kyskhetsbälte
har du fått av Roosevelte
när du faller
blir det ta mig fan
lite gullregn över stan”.

I versen som Karl Gerhard sjunger om, refererar kyskhetsbältet till ”oskulden”. Kort betyder det, för att det inte skulle bli så mycket skuldsättning, satte man på det ett kyskhetsbälte, för att bevara oskulden. Och bromsklossen byggde på att investmentbankerna inte fick blanda spekulationsdelen, det vill säga aktietrading, derivattrading och optionshandel med traditionell bankverksamhet, som alltså är in- och utlåning.

Att det allmänna betalningsmedlet skapas av privatägda företag, som har som motiv att vinstmaximera sina företag, på bekostnad av alla oss andra, ger direkt ett gigantiskt demokratiproblem. Frågan är då om inte pengar, det allmänna betalningsmedlet, bör skapas av samhället och av en allmän aktör, med ett allmänt syfte att skapa pengar. Borde egentligen inte systemet ha utformats på så vis istället?

Banksystemet kan bli mättat på skuld – det har blivit det förr
Det banksystem vi har idag har funnits i större omfattning två gånger tidigare i historien. Det ena tillfället är nu, och det andra tillfället var före år 1345.

År 1345 fick man i Europa ett gigantiskt bankhaveri som grundar sig på överskuldsättning. Systemet då var inte alls lika utvecklat som det är idag eftersom banksystemet idag är globalt. I Europa under denna tid innebar det att det blev stopp i handeln och i samband med detta blev det svält, och sjukdomar fick fäste och spreds.

Greklands kredithaveri kommer drabba även Sverige på motsvarande sätt
Vi kommer få se samma problem i Sverige som vi har sett tidigare i till exempel Grekland, på grund av att det är samma system, samma bankregleringar och att bankerna är internationella. Bankernas fordringar i balansräkningarna finns fördelade över hela världen. Vi fick ett kredithaveri i Grekland på grekiska statsobligationer. Kreditförlusterna eller tillgångshaverierna, rör sig över gränserna, och att då säga att vi i Sverige sitter i en bättre situation eftersom vi har krona istället för euro spelar ingen roll. Funktionen av en kredit är inte beroende på vilket namn man sätter på den, utan man kan kalla den för dollar, krona eller vad som helst. Det är fortfarande en kostnad som löper över tiden, rent mekaniskt.

Om det till exempel uppstår ett kredithaveri i Baltikum, i och med kreditexponeringen av de svenska bankerna Nordea och Swedbank i de länderna, kommer det givetvis i högsta grad påverka oss.

Inget politiskt parti lyfter frågan
Det är skrämmande att inget politiskt parti lyfter denna oerhört viktiga och angelägna fråga. Beror det på okunnighet, eller vill våra politiker helt enkelt bevara systemet?
McKinsey kom med en rapport i oktober 2019, om att världens banker inte är stabila eftersom deras avkastning på eget kapital inte står sig i takt med dess kostnadsökningar. Mer än hälften av världens banker är alltså alltför svaga för att överleva en lågkonjunktur – banksystemet har, som sagt, havererat förr.

Men inte heller det att dagens banksystem bygger på ett gigantiskt demokratiunderskott, av att privatägda banker skapar det allmänna betalningsmedlet och vars vinstmaximering styr politiken, ifrågasätts inte av våra politiker. Det gör att svenska folket inte bara sitter i knät på oengagerade politiker, utan även på banker, vars överskuldsättning skenat i takt med att de har skapat för mycket pengar genom utlåning.

Banksystemet bygger på förtroende – trots det tvättar bankerna tusentals miljarder kronor
Hela banksystemet bygger på förtroende. I en banläcka som uppdagades i september 2020, finns uppgifter om suspekta transaktioner för ett sammanlagt värde på närmare 1 800 miljarder euro (17 000 miljarder SEK). De kopplas ihop med misstankar om internationell korruption och annan brottslighet.

Hösten år 2019 utreddes SEB och Swedbank för misstänkt penningtvätt, och penningtvättshärvan i Swedbank bedöms vara världens största enligt journalisten Birgitta Forsberg.

___________________________________________________

I en studie från oktober 2019 från konsultföretaget McKinsey & Co har man funnit att en majoritet av världens banker inte är stabila eftersom deras avkastning på eget kapital inte står sig i takt med dess kostnadsökningar. Detta rapporterar Bloombergs News. Mer än hälften av världens banker är alltså alltför svaga för att överleva en lågkonjunktur. 
I studien har man tittat på 1 000 banker i utvecklings- och tillväxtländer och fann då att cirka en tredjedel av bankerna gjort en avkastning på bara 1,6 procent under de senaste tre åren. Detta jämförs med en avkastning på drygt 17 procent för toppbankerna under samma period. 
"Nästan 35 procent av bankerna globalt är underskala och lider av att verka på ogynnsamma marknader", liksom att de har bristfälliga affärsmodeller, säger McKinsey. 
LÅGKONJUNKTUR PÅ VÄG - TILLVÄXTEN HAR AVTAGIT
"Medan man fortfarande utreder huruvida den nuvarande osäkerheten på marknaden kommer att leda till en överhängande lågkonjunktur eller en lång period av långsam tillväxt, är faktumet att tillväxten har avtagit," sade McKinsey. 
I rapporten skriver McKinsey att världens banker riskerar att bli ”fotnötter i historien”, då nya aktörer bidrar till att ändra kundernas beteenden. Bankernas egna försök att öka effektiviteten avfärdas av konsultbolaget som ”business as usual”. 
Print Friendly, PDF & Email

About Author

Jobb i Sverige