fri

Venedig var världens tidigaste handelsstat. Modern ekonomi säger oss att en kommersiell marknad är starkt beroende av det fria flödet av kapital. Det existerar helt enkelt ingen handel när det inte finns några pengar. Men efter Romarrikets fall blev Europa en världsdel utan pengar. Under en kort period före 1100-talet använde venetianerna bysantinska mynt, (bezanter, hyperpyroner), muslimska mynt (Saraceni) och kejserliga mynt från Verona.

Det europeiska monetära systemet förändrades dramatiskt med det politiska systemet efter det västromerska rikets fall. Nedgången av korsfararriket i Levanten ledde så småningom till att Saladin erövrade Jerusalem, vilket resulterade i en total förnedring av de bysantinska och kejserliga romerska mynten. Stora fluktuationer i värdet på mynten destabiliserade den venetianska handeln.

År 1192 e.Kr. beställde den venetianska dogen (republikerna Venedigs och Genuas högste styresman fram till 1797) Enrico Dandolo, ledare för det fjärde korståget som plundrade Konstantinopel 1204 e.Kr., en ny venetiansk valuta. Dandolo gav ut de första symboliska mynten sedan romartiden, ”Bianco” och ”Quartarolo”, som inte innehöll någon ädelmetall. Han gav också ut ”Grosso”, det första högvärdiga myntet (98,5 % silverinnehåll) som präglats i Europa på mer än fem århundraden. Venedigs skattkammare följde upp 1284 e.Kr. med präglingen av det första venetianska guldmyntet, ”Ducat”, eller ”hertigens (Doges) mynt”. Dukaten innehöll 3,545 gram 99,47 % guld, så rent som dagens teknik tillät. Den venetianska dukaten och den florentinska florin blev dåtidens internationella handelsvalutor.

Venedig var också en av uppfinnarna av det moderna banksystemet. Florentinska banker började som växlare. Deras huvudsakliga ”bankverksamhet” var att växla pengar, motsvarande dagens valutaväxling. Venetianska banker började som inlåningsbanker. Venetianerna var handlare. Det var mycket besvärligt att bära och att behålla växlingspengar för varje transaktion. Därför – någon gång på 1000-talet – började köpmän i Rialto sätta in sina pengar hos en växlare och göra sina transaktioner på växlingsboken. Alla transaktioner som hade gjorts med faktiska mynt utfördes nu på växlarens huvudbok. Hela transaktionen var snabb, bekväm och säker.

Med handlarnas pengar säkert insatta fortsatte venetianska bankirer att erbjuda kredit till sina bästa kunder. Från det trettonde århundradet började venetianska bankirer att låna ut pengar. Det moderna banksystemet föddes därmed. Penningväxlarna (bankirerna) bedrev affärer sittande på bancherius (bänk). De kallades ”bänkare”, dagens ”bankirer”. Detta inlåningsbanksystem ökade avsevärt rörelsekapitalet i Venedig, vilket ledde till den snabba tillväxten av dess ekonomi.

Andra venetianska finansiella innovationer inkluderade ett slags moderna insättningsbevis, checkar, bankfack och ”colleganza” (en form av partnerskap). Den mest djupt inflytelserika innovationen var det dubbla redovisningssystemet som uppfanns av en franciskansk matematiker , Fra Luca Pacioli, som bodde i Venedig mellan 1465 och 1475. Med det dubbla inmatningssystemet kom de moderna arabiska siffrorna (systemet har sitt ursprung i Indien, men européer lärde sig det av araberna) i vanligt bruk. Pacioli sa faktiskt att han bara beskrev en vanlig praxis bland venetianska köpmän; ändå krediteras han med uppfinningen av detta redovisningssystem.

Frihet, fritt företagande och starten på ett modernt finansiellt banksystem gjorde Venedig till ett maritimt kraftpaket och ekonomiskt underverk. Det är den moderna kapitalismens födelseplats.

REDAKTIONEN

Relaterat

Dagens banksystem är en direkt kopia av Italiens på 1300-talet

Upplysningspartiet: rök ut den djupa staten – inför demokrati

Kraftfullt verktyg att förstå ekonomins inverkan på politiken om man vill förändra samhällen

Många är missnöjda – men förstår man ekonomi och politik?

Om samhället är sjukt – vad gör vi åt det?

I Sverige har vi ingen demokrati – endast en djup stat

Är banksystemet mättat på skulder – och vad innebär det?

Pengar=räntebelastade skulder | Ekonomin är mättad på skuld

Bank of England: “endast 3% av alla pengar i världen är verkliga pengar”