fri

Många är missnöjda med hur demokratin fungerar. Missnöjet är knutet till oro över ekonomin, individuella rättigheter och eliter som skor sig på andra människors bekostnad. Eliter som ingen tycks komma åt. Men är missnöjet befogat – när en övervägande majoritet inte förstår ekonomi och därmed inte förstår på vilken grund som politiska beslut fattas? Vi försöker reda ut missnöjet med politik och ekonomi i denna text.

Ilska mot politiska eliter, ekonomiskt missnöje och oro för snabba sociala förändringar har under de senaste åren lett till politiska omvälvningar i regioner runt om i världen. Antietablissemangsledare, partier och andra politiska rörelser har vuxit fram till både höger och vänster om det politiska spektrumet, och i vissa fall utmanar de grundläggande normer och institutioner för den liberala demokratin.

Som tidigare undersökningar från Pew Research Center har visat, är idéer i kärnan av liberal demokrati fortfarande populära bland den globala allmänheten, men engagemanget för demokrati kan ändå uppfattas vara svagt. Flera faktorer bidrar till denna brist på engagemang, inklusive uppfattningar om hur väl demokratin fungerar. Och som resultat från en ny undersökning från Pew Research Center visar, är åsikter om hur demokratiska system fungerar avgjort negativa i många nationer. I 27 tillfrågade länder är en median på 51 % missnöjda med hur demokratin fungerar i deras land; bara 45 % är nöjda.

Bedömningarna av hur väl demokratin fungerar varierar avsevärt mellan nationerna. I Europa är till exempel mer än sex av tio svenskar och holländare nöjda med demokratins nuvarande tillstånd, medan stora majoriteter i Italien, Spanien och Grekland är missnöjda.

För att bättre förstå det missnöje många känner med demokrati, frågade man människor i de 27 länder som studerats om en mängd olika frågor som rör ekonomi, politik, sociala och säkerhet. Resultaten belyser några nyckelområden för allmänhetens frustration: De flesta tror att valen inte medför några förändringar, att politiker är korrupta och ur kontakt med verkligheten (med befolkningen man säger sig företräda) och att domstolar inte behandlar människor rättvist. Å andra sidan är människor mer positiva till hur väl deras länder skyddar yttrandefriheten, ger ekonomiska möjligheter och säkerställer allmän säkerhet.

Man frågade också respondenterna om andra ämnen, såsom tillståndet i ekonomin, invandring och attityder till stora politiska partier. Och i Europa inkluderade man ytterligare frågor om invandrare och flyktingar, såväl som åsikter om Europeiska unionen.

Bland de studerade faktorerna kan man se att missnöjet med demokrati är relaterat till ekonomisk frustration, status för individuella rättigheter, samt uppfattningar om att politiska eliter är korrupta och inte bryr sig om genomsnittliga medborgare. Dessutom tyder resultaten i Europa på att missnöje med hur demokratin fungerar är kopplat till åsikter om EU, åsikter om huruvida invandrare antar nationella seder och attityder till så kallade populistiska partier (partier som rider på missnöjesvågor).

Till exempel fann en grupp forskare att tillfredsställelse med demokrati i 54 länder var en av nyckelfaktorerna som påverkade människors normativa engagemang för demokrati. Vissa forskare använder frågan om demokratins prestationer för att identifiera “missnöjda demokrater” – de som är engagerade i demokratiska institutioner men som är missnöjda med det nuvarande tillståndet för demokrati i deras land – en grupp som vissa hävdar är viktig för att förhindra att demokratier “faller tillbaka” till auktoritära regimer.

Kopplingen mellan syn på ekonomin och bedömningar av demokratiska prestationer är stark. I 24 av 27 undersökta länder är personer som säger att den nationella ekonomin är i dåligt skick mer benägna än de som säger att den är i gott skick att vara missnöjda med hur demokratin fungerar. I de övriga tre undersökta länderna är det så få som säger att ekonomin är bra att detta förhållande inte kan analyseras.

Till exempel är åtta av tio ungrare som säger att den nationella ekonomiska situationen är dålig också missnöjda med hur landets demokrati fungerar, jämfört med bara 26 % av dem som anser att den ekonomiska situationen är bra.

Synen på ekonomiska möjligheter spelar också en roll. I 26 av 27 länder är de som tror att deras land är ett land där de flesta människor inte kan förbättra sin levnadsstandard mer benägna att vara missnöjda med hur demokratin fungerar.

Den personliga inkomsten är dock inte en viktig faktor. Och regressionsanalys på flera nivåer tyder på att demografiska variabler, inklusive kön, ålder och utbildning, i allmänhet inte är starkt relaterade till demokratiskt missnöje.

Förutom åsikter om politiska rättigheter påverkar attityder till politiker också i vilken grad människor är nöjda eller missnöjda med hur deras lands demokrati presterar. Till exempel är missnöje genomgående bland människor som ser politiker som likgiltiga och otillräckliga.

I 26 länder är missnöje med demokratins nuvarande funktion vanligare bland dem som anser att uttalandet “de valda tjänstemän bryr sig om vad vanliga människor tycker” inte beskriver deras land väl.

Många säger också att politikerna i deras land är korrupta, och de som har denna åsikt är genomgående mer missnöjda med hur deras demokrati fungerar.

Oron för invandringsfrågor, skeptism mot EU och positiva åsikter från populistiska partier är kopplade till missnöje i Europa.

I sex europeiska länder är de som tror att invandrare vill skilja sig från samhället snarare än att anamma landets seder mer benägna att vara missnöjda med demokratin. Till exempel är 52 % av svenskarna som säger att invandrare vill förbli distinkta missnöjda medborgare, jämfört med bara 15 % av dem som tror att invandrare vill ta till sig svenska seder.

Ilska mot EU och motstånd mot invandring har varit genomgående teman i retoriken och plattformarna hos många populistiska partier som har fått stöd under de senaste åren. Samtidigt har Europa sett uppkomsten av flera vänsterpopulistiska partier, som La France Insoumise, Spaniens Podemos och Greklands styrande Syriza-parti.

Sammantaget tenderar populistiska partisympatisörer att vara missnöjda med hur deras demokratier fungerar (partier klassificerades med hjälp av Chapel Hill Expert Survey). Närmare sex av tio svenskar med en positiv uppfattning om Sverigedemokraterna är missnöjda med demokratins nuvarande tillstånd, jämfört med endast 17 % av dem som ser negativt på högerpartiet. På samma sätt är 69 % av tyskarna med en positiv syn på högerns AfD missnöjda, medan bara 37 % har den åsikten bland tyskar som betygsätter AfD negativt.

REDAKTIONEN

Relaterat

Om samhället är sjukt – vad gör vi åt det?

I Sverige har vi ingen demokrati – endast en djup stat

Personlig utveckling: steg närmare det samhälle som vi alla vill ha

Sveriges relation till den djupa staten och “deep state”

Bladet går in i politiken – ställer upp i EU-valet 2024

Ett samhälle byggt på pengar – när hälsa är det mest värdefullaste?

Sverige har enorma problem att ge trovärdighet till sin demokrati

Nytt politiskt landskap – nya politiska företrädare och klaner

Människor konsumerar känslor och inte saker – undermedvetna styr

Print Friendly, PDF & Email

About Author

Jobb i Sverige