familjefar

Det finns flera teorier till varför vissa begår brott. Det finns dock ingen entydig förklaring till kriminalitet, utan brott är en hög komplexa fenomen som förändras mellan kulturer och över tiden. Aktiviteter som är lagliga i ett land (t.ex. alkoholkonsumtion i Storbritannien) kan vara olagliga i andra (t.ex. i strikt muslimska länder).

Eftersom kulturer förändras över tiden – beteenden som en gång inte var brottsliga kan kriminaliseras (och sedan avkriminaliseras igen – t.ex. alkoholförbudet i USA). Som ett resultat finns det inget enkelt svar på frågan ’vad är brott?’ och därför inget entydigt svar på ’vad orsakar brott?’ Olika typer av brott har ofta sina egna distinkta orsaker.

Denna genomgång ger en översikt över några av de viktigaste kriminologiska teorierna som försöker sig på att förklara orsakerna till brott. Var och en av teorierna som behandlas har sina egna styrkor och svagheter, och kan bara appliceras på vissa typer av brott, och inte på andra. Ingen teori säger hela sanningen, och därmed existerar det ingen “rätt”- eller “fel”-teori.

De teorier som behandlas härmed kan kategoriseras i två huvudsakliga:
1) Biologiska teorier
2) Sociologiska teorier

1) Biologiska teorier
Biologiska förklaringar av brott anser att vissa människor föds till kriminella brottslingar, som är fysiologiskt skilda från icke-kriminella. Den mest kända förespråkaren för denna teori är Cesare Lombroso.

Lombrosos teoriarbete har för länge sedan fallit i onåd. Däremot har biologiska teorier fortsatt att utvecklas. Istället för att mäta kroppens fysiska egenskaper, samtida tillvägagångssätt fokuserar på:

 Biokemiska tillstånd (t.ex. kopplade till dålig kost eller hormonobalans)
 Neurofysiologiska tillstånd (t.ex. inlärningssvårigheter)
 Genetiskt arv och/eller abnormitet
 Intelligens

2) Sociologiska teorier
Sociologiska teorier tyder på att kriminella formas av yttre faktorer: deras upplevelser inom grannskapet, vänner/kamrater och familj.

Samtida teorier om kriminalitet/brott, plats och rum inkluderar:
 försvarbar utrymmesteori, som undersöker hur det fysiska utrymmets utformning är relaterat till brott;
 trasiga fönsterteorin, som ser förhållandet mellan oordning/stökighet och brott; och
 rutinverksamhetsteori, som överväger hur möjligheter att begå brott
formas av mellan människors vardagliga sociala mönster som vem man umgås med och under hur lång tid med mera

Jock Young använder sig av Mertons anomi/stamteori i sin senaste bok, The Exclusive Society (1999), lokalisering av brottslighet i relation till både strukturella och kulturella processer. Strukturellt sett hävdar Young att avvecklingen av välfärdsstaten, tillsammans med ökande skillnader mellan rika och fattiga, har tjänat till att ytterligare utesluta missgynnade grupper. Detta har skett tillsammans med höga nivåer av kulturell integration. Den samtida konsumentkapitalismen lägger större vikt vid iögonfallande konsumtion och materiell framgång, vilket intensifierar känslor av berövande som upplevs av de mindre framgångsrika.

Subkulturell teori Kopplat till anomi och belastning är begrepp om statusfrustration och differential möjlighet, som nordamerikanska subkulturella teoretiker använde för att förklara missgynnade gruppers brottsliga verksamhet på 1950- och 60-talen.

Statusfrustration är förknippad med arbetet av Albert Cohen (1955), som bedrivit forskning om gruppbrott av unga män i lägre klasser. Cohen hävdade att ungdomar i lägre klass inte kunde sträva efter kulturmål från medelklassen och så, frustrerade, avvisade de dem att skapa sitt eget subkulturella system av värden. I skolan, till exempel, får de status och respekt genom att möta förväntningar på kamrater inte lärare, som ägnar sig åt brottsliga aktiviteter som t.ex röka, skolka och agera stökigt i klassen.

Richard Cloward och Lloyd Ohlin (1960) byggde på dessa idéer och pekade på differentiella möjlighetsstrukturer tillgängliga för ungdomar i lägre klassers olika stadsdelar: kriminell (försörja sig på brott), konflikt (territoriellt våld och gängstrider) och destruktivitet (droger och alkohol)

Social kontrollteori
Strängt tagen kontrollteori tar inte upp orsakerna till kriminalitet och brott, men fokuserar istället på varför människor följer lagen och alltså är laglydiga. Det förklarar med andra ord konformitet snarare än avvikelse.

Det är främst förknippat med Travis Hirschis (1969), ett verk av samhällsvetare i USA som föreslog att människor generellt anpassar sig till sociala normer pga starka sociala band. Omvänt ägnar de sig åt brottsliga handlingar när dessa sociala band är brutna eller svaga. Det är alltså inte en slump till varför invandrare i Sverige är överrepresenterade när det kommer till kriminalitet. Detta tordes myndigheter och alla andra vara medvetna om – så varför har man skapat segregation i vårt samhälle – och varför präglas politiken liksom journalistiken av polarisering?

De viktigaste komponenterna i sociala strukturer som bygger starka band är:
 Anknytning: Hur stark eller svag är en individs relation till andra? Förväntar sig dessa vissa typer av andra beteende (t.ex
följa lagen) från denna person? Ju starkare fäste och ju starkare förväntningar, desto mer sannolikt är det att individen kommer att anpassa sig.
 Engagemang: Ju mer en individ engagerar sig för en viss livsstil (till exempel att vara gift, vara förälder, ha ett jobb), då har personen mer att förlora om han/hon blir inblandad i brott (avvika från livsstilen).
 Engagemang: Denna komponent beror på tiden – ju mer tid
individer ägnar sig åt ett laglydigt beteende, desto mindre tid har
han/hon att ägna sig åt ett lagöverträdande beteende.
 Tro: detta gäller uppfostran. Om en individ har uppfostrats till
vara laglydiga är de mindre benägna att bli inblandade i kriminalitet.

Rätt realism/Rational Choice Theory
Denna gren av kriminologin ser individer som rationella aktörer: individer är kapabla att göra sina egna val, vilket inkluderar att välja att engagera sig i brottslighet. I varje handling väger individer upp de sannolika fördelarna och nackdelarna.

Feministiska Perspektiv baserat på kön
Feministiska perspektiv presenterar en teori av oro med ojämlikhet mellan könen, vilket pekar på att brott begås mycket mer av män. Feministiska kriminologer som Elizabeth Stanko (1985) har ägnat särskild uppmärksamhet åt mäns våld mot kvinnor, och förklarar dess förekomst med hänvisning till bredare strukturer av förtryck – såväl som könsrelaterade normer angående “lämplig” maskulint och feminint beteende.

Ett begrepp som används av feministiska teorier för att förklara brottslighet bland män är hegemonisk maskulinitet: uppsättningen av idéer, värderingar, representationer och praktiker förknippas med “att vara man” som allmänt accepteras som den dominerande position i könsrelationer i ett samhälle vid ett visst historiskt ögonblick (Jefferson, 2006, Sage Dictionary of Criminology).

Messerschmidt (1993) menar att för vissa män, i vissa grupper, uttrycker män sin maskulinitet genom att begå brott.

REDAKTIONEN

Relaterat

Ett sargat samhälle ur ett sargat samhällssystem

Bladets framtidsvision för Sverige – ett land i förändring för alltid

Norsk polis: tre faktorer till varför Sverige har grövre kriminalitet

Invandringen fyller inget syfte – EU lägger om invandringspolitiken

Turkiet har rätt: Sverige huserar PKK-terrorister

Regeringen: Sverige ska ha EU:s stramaste migrationspolitik

Advokatsamfundet ifrågasätter hårdare tag mot gängkriminalitet

PKK:s aktivitet i Sverige är omfattande – kopplas till gängkriminalitet

Invandringens syften är ekonomi och polarisering – svenska myndigheter VILL ha konflikter

Åklagare: lönsamt att begå brott i Sverige – finansieras av staten?

Svensk polis och svenska politiker vill ha upplopp – de bär skulden

Gangsterrap är vägen in i kriminalitet – marknadsförs av statliga medier

Kontrollerar och styr Wallenberg gängkriminaliteten i Sverige?

Print Friendly, PDF & Email

About Author

Jobb i Sverige