uppdateras

Gangsterrapen har blivit en språngbräda in i kriminalitet. Förr var musiken en väg ut ur kriminalitet – då man fann andra sätt att få bekräftelse och som gjorde att man fann en annan väg till försörjning. Musiken blir ett yrke – en vardag. Idag handlar gangsterrapkulturen snarare om att desto mer populär du blir – desto mer dras man till kriminaliteten – därför att desto mer lyssningar och följare man får – desto mer hat får man och desto mer kommer man i kontakt med kriminella nätverk som kan leda till grövre kriminalitet.

I detta finns det även mycket avundsjuka till följd av gangsterrapparens framgångar som leder till hat hos andra kriminella.

Min bedömning är att den svenska gangsterrapen inspirerar unga människor till att begå kriminella handlingar och att vilja bli livsstilskriminella. Vi kan också  se hur gatuvåldet ökar med antalet skjutningar samtidigt som svensk gangsterrap glorifieras och marknadsförs av svenska statliga medier.

Det är inte alls ovanligt att gangsterrappare ingår i kriminella nätverk – och att då gästspela med en annan artist kan ibland räcka för att trigga igång hat och frustration hos grupperingar som tycker att man har valt sida i en infekterad konflikt – då man blir stämplad som en fiende.

Jag tycker dock att gangsterrappen kan man lämna därhän – det är musik som inte tilltalar mig och som säkert mest tilltalar en yngre generation (ungdomar). Det som egentligen är mest intressant är att ifrågasätta varför statliga medier hyllar och därmed marknadsför musiker som hyllar kriminalitet och som ingår i kriminella nätverk? Vad uppnår man i ett samhälle av att trigga igång hat mellan människor – och vad kan möjligen ligga till grund av att man vill att unga människor som sitter på sin kammare och skriver låttexter om att man ska mörda andra och att man är en tönt om man utger sig för att vara gangster om man inte är beredd att begå kriminella handlingar – när man vet att denna typ av musik inspirerar andra potentiella våldsverkare?

Någonstans får man börja fundera på vilket syfte det fyller att svenska statliga medier marknadsför musik som inspirerar unga att ingå i kriminella nätverk för att göra kriminella handlingar. Samtidigt bör man fundera på varför vare sig polis, riksdag (lagstiftande församling) och rättsväsende vidtar åtgärder för att stävja kriminalitet? Kan det möjligen finnas en orsak till att ingen statlig myndighet eller politiker stävjar kriminalitet – för att man vill ha ökad kriminalitet – då gangsterlivsstilen även marknadsförs av statliga medier – med skattepengar?

Någonstans får man som svensk börja fundera på vilket samhälle man vill ha – och huruvida agendan för det här landet är satt ovanför folkets huvuden – och vad man som makthavare tjänar på att kriminaliteten ökar i takt med ökad rädsla och otrygghet.

Härska genom söndring? Vi kan nog utgå från att det inte är en slump – sen kan man låta sig provoceras av det – men allt som sker i vårt samhälle – tillåts att ske – för det är meningen. Den utgångspunkten bör man alltid ha. För vill man komma åt gängkriminalitet i Sverige – så ser man till att komma åt gängkriminaliteten i Sverige.

 

Martin Ericsson

Leave a Reply