EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa i oktober att EU:s huvudstäder bör överväga att skapa ”återvändande nav” i tredjeländer för att påskynda utvisningen av papperslösa migranter.
Hennes egen migrationschef är inte så säker på att det kommer att fungera.
”Jag tror att det kan vara ganska svårt”, sa den avgående EU-kommissionären för inrikes frågor Ylva Johansson till BLADET.SE i en intervju innan hon lämnar EU-kommissionen och betonade att det ännu inte finns något konkret förslag till ett sådant system och att nästa kommission skulle behöva för att undersöka hur returhubbar kan fungera.
Förslaget om att använda externa återvändandenav är symboliskt för att EU svänger till en hårdare linje när det gäller migration, eftersom mer högerinriktade regeringar – inklusive i Nederländerna, Italien, Finland och Sverige – har tillträtt makten under Johansson och von der Leyens regeringsår. i Bryssel.
Johansson är dock övertygad om att flaggskeppet migrationspakten, som slutligen antogs i april 2024 efter år av torterade förhandlingar, kommer att överleva ”under mycket lång tid” – ”eftersom jag vet hur svårt det är att ändra det.”
Efter otaliga sena nätter vid förhandlingsbordet – varvat med sockstickning för att rensa tankarna – var Johansson en del av att genomföra vad hon kallade ett ”mission impossible”, att försegla en överenskommelse om EU:s nya gemensamma migrations- och asylpolitik.
Den svenska socialdemokraten är ”otroligt stolt” över att ha enat 27 länder med mycket olika hållning till den nya migrationspakten, ”trots en högervåg av extremistiska partier.”
– Situationen var väldigt låst när jag klev in och migrationspolitiken ansågs vara något giftig. Jag tror att jag har lyckats göra det till ett mer normalt politikområde”, tillade hon.
På söndag lämnar Johansson över migrationsportföljen till Österrikes Magnus Brunner, och hon är övertygad om att hon inte passerar en förgiftad kalk.
Hon anser att migrationssituationen i Europa är ”betydligt bättre” än när hon tillträdde 2019. Den irreguljära migrationen minskar med 40 procent och avkastningen är upp med 20 procent jämfört med förra året. ”Det är tydligt att vi har mycket bättre kontroll i dag”, tillade hon.
EU måste dock kavla upp ärmarna för att påskynda återvändandet av avvisade asylsökande, sa Johansson. ”Den nuvarande återvändandelagstiftningen är 16 år gammal. Vi behöver ny lagstiftning baserad på vad vi har kommit överens om i pakten”, sa hon.
Ett förslag om att reformera återvändandedirektivet lades fram 2018 av president Jean-Claude Junckers EU-kommission, men det gick inte igenom under Johanssons mandat. Hon förväntar sig nu att den tillträdande chefen utarbetar ett nytt förslag.
Johansson sa att det känns ”mycket bra” att lämna över portföljen till Brunner, trots att han är en österrikisk konservativ från European People’s Party som mött kritik för sin bristande erfarenhet inom området och som har uttryckt öppenhet för att etablera avkastningshubbar i icke -EU-länder.
”Vilken politisk grupp du tillhör är naturligtvis viktigt. Men personlighet, engagemang och kunskap är ännu viktigare”, sa hon.
Johansson är oroad över att Vitryssland och Ryssland använder migranter som en del av en hybridkrigskampanj mot Europa och hon uppmanade Brunner att komma med ”bättre lagstiftning” för att ta itu med det.
”Jag ser en ökande aggression från den vitryska sidan. Mer och mer våld både mot migranter och mot polska gränsvakter, säger Johansson.