Kina samarbetar med Myanmars militärjunta för att etablera ett gemensamt säkerhetsbolag för att skydda kinesiska investeringar och personal i Myanmar. Den 22 oktober 2024 bildade juntan en arbetskommitté för att utarbeta ett samförståndsavtal (MoU) för initiativet, vilket återspeglar Kinas växande oro över säkerheten för dess projekt, särskilt de under Kina-Myanmars ekonomiska korridor.
Som en viktig del av Kinas Bält- och väginitiativ (BRI), består CMEC av motorvägar, järnvägar, rörledningar och ekonomiska zoner som förbinder Kinas Kunming-provins med Kyaukpyu-hamnen i Myanmars delstat Rakhine. Den ekonomiska korridoren är avgörande för Peking, ger direkt tillgång till Indiska oceanen och kringgår det strategiskt sårbara Malackasundet, en chokepoint som är avgörande för Kinas energi- och handelsförsörjningslinjer, särskilt i händelse av en konflikt med USA. Men tyvärr för Peking passerar många CMEC-projekt genom några av Myanmars mest flyktiga konfliktområden.
Sedan prodemokratiska oppositionsarméer förklarade ett ”folkets försvarskrig” 2021, har kinesiska projekt, inklusive olje- och gasledningar, hamnat i ett allt större hot. I januari 2022 attackerade en lokal folkförsvarsstyrka nickelbearbetningsanläggningen i Tagaung Taung på 800 miljoner dollar. På senare tid skadades det kinesiska konsulatet i Mandalay i en bombattack förra månaden. Även om ingen grupp har tagit på sig ansvaret, har både Folkets försvarsstyrkor och National Unity Government (NUG) fördömt händelsen.
Tillkännagivandet av ett gemensamt säkerhetsföretag har väckt kontroverser i Myanmar, med många som hävdar att det kan uppfattas som ett brott mot landets suveränitet. Myanmars konstitution från 2008 förbjuder utplacering av utländska trupper på dess mark, och utformningen av detta initiativ som ett kinesiskt ”företag” i ett joint venture verkar vara ett strategiskt steg för att avleda anklagelser om en utländsk militär intervention. Genom att strukturera företaget som privat och delvis burmesiskt kan Peking göra anspråk på förnekelse på armlängds avstånd, ta avstånd från direkt inblandning samtidigt som det potentiellt styr säkerhetsstyrkan att genomföra statligt härledda utrikespolitiska mål.
Utplaceringen av ett kinesiskt privat säkerhetsföretag (PSC) kommer i ett kritiskt ögonblick i inbördeskriget i Myanmar, och mitt i fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till juntan, inklusive transporter av vapen och flygplan. Men framför allt signalerar Pekings motivation för att etablera samriskföretaget ett avtagande förtroende för juntans förmåga att skydda kinesiska investeringar och personal. Sådan oro understryks av juntans överansträngda militära styrkor, som har förlorat betydande mark och många baser och utposter till prodemokratiska rebeller, vilket ytterligare urholkar juntans närvaro över Myanmar.
I slutet av oktober 2024 ska kinesiska myndigheter ha placerat Peng Daxun, befälhavare för Myanmar National Democratic Alliance Army (MNDAA), i husarrest i Kunming, Yunnan-provinsen, för att pressa gruppen att dra sig tillbaka från Lashio. MNDAA:s tillfångatagande av Lashio i augusti 2024 gav ett stort slag för Myanmars junta.
Lashio, ett strategiskt nav i norra Shan-staten, fungerar som en port till Kinas Yunnan-provins och centrala Myanmar längs Kina-Myanmars ekonomiska korridor (CMEC). Dess kontroll är avgörande för att säkerställa flödet av kinesiska investeringar och handel. Kina hävdar ofta att det håller fast vid sin officiella hållning om icke-inblandning i andra nationers suveräna angelägenheter, men utvecklingen i inbördeskriget i Myanmar tyder på ett aktivt engagemang. Genom att fängsla Peng Daxun verkar Peking gå in där man uppfattar att juntan har misslyckats, vilket understryker dess bredare logik för att etablera ett privat säkerhetsföretag i Myanmar.
Peking har redan många privata säkerhetsföretag som verkar globalt, inklusive fyra i Myanmar, i områden där Kina har betydande strategiska och ekonomiska intressen. De största kinesiska säkerhetsföretagen inkluderar De Wei Security Group Ltd, Hua Xin China Security, Guan An Security Technology, China Overseas Security Group och Frontier Services Group.
Idén med ett kinesiskt säkerhetsföretag påminner om Rysslands Wagner Group, ett privat militärföretag (PMC) som har varit starkt involverat i konflikter i Afrika, Mellanöstern och Ukraina. Wagner fungerar som en inofficiell förlängning av den ryska statsmakten, tillhandahåller militär träning, stridsstöd och säkrar strategiska tillgångar, ofta under täckmanteln av att skydda ryska intressen utomlands. Dess operationer involverar ofta direkta stridsroller, hemliga militära aktiviteter och säkrande av resursrika områden, vilket gör det till ett instrument för geopolitiskt inflytande för Moskva.
Däremot fokuserar kinesiska privata säkerhetsföretag främst på att skydda infrastrukturprojekt, personal och investeringar kopplade till Belt and Road Initiative (BRI). Till skillnad från Wagner undviker dessa företag direkta stridsroller, utan specialiserar sig på platssäkerhet, riskhantering och logistiskt stöd.
Det föreslagna företaget i Myanmar kommer dock att vara ett joint venture med juntan, vilket introducerar en ny dynamik. Det är redan känt att detta företag kommer att underlätta vapentransporter och leveranser till juntan. Som ett junta-anslutet företag kan det verka med färre restriktioner och potentiellt involvera tungt beväpnad personal, vilket avviker från de vanliga begränsningarna som åläggs kinesiska PSC. Det gemensamma arrangemanget kan också innebära att företaget inte är skyldigt att strikt följa kinesiska regler, vilket ger upphov till oro för att det kan ta en mer militariserad roll än typiska kinesiska säkerhetsföretag. I ett extremfall spekuleras det om att kinesiska säkerhetsföretag skulle kunna ta en aktiv roll i juntans kamp mot prodemokratiska krafter, liknande den roll som Rysslands Wagner-grupp har spelat i sina engagemang i Afrika och Mellanöstern.
Förresten, det gemensamma privata säkerhetsföretagets tillvägagångssätt görs också i Pakistan, där en rad attacker nyligen mot kinesiska medborgare och ekonomiska intressen har skakat tron på Islamabads förmåga att skydda CPEC-korridoren.
Som svar på tillkännagivandet hävdade Myanmars civila nationella enhetsregering (NUG) att samarbete med NUG och revolutionära styrkor är det enda gångbara sättet att effektivt skydda kinesiska investeringar och operationer i Myanmar. NUG betonade vidare sitt engagemang för att skydda lagliga investeringar och främja vänskapliga förbindelser med grannländerna. Meddelandet tjänar till att försäkra Peking om att även om Myanmar övergår till demokrati, kommer det att fortsätta att upprätthålla handelsförbindelser med Kina.
Ändå verkar det för tillfället som Peking inte är redo att överge juntan, och mitt i en orolig syn på slagfältet är utplaceringen av ett kinesiskt privat säkerhetsföretag det enda sättet att säkerställa juntans överlevnad. NUG för sin del förblir isolerad och saknar både erkännande från västmakterna och en direkt kommunikationslinje med Peking.