Statens Offentliga Utredningar har sammanställt en omfattande rapport med uppgift att skapa största möjliga klarhet i vad som kan ha hänt i Sverige när det gäller egendom av judiskt ursprung som förts hit i samband med judeförföljelserna. Rapporten heter SOU 1999:20.
”Bristen på kunskaper både inhemskt och i utlandet om Sveriges ekonomiska förhållanden till Nazityskland förstärkte föreställningen om Sverige som humanitetens hemland”.
Hur såg Sveriges relation till Nazityskland egentligen ut? Regeringen bemyndigade genom beslut den 13 februari 1997 chefen för Utrikesdepartementet att tillkalla en kommission med uppgift att skapa största möjliga klarhet i vad som kan ha hänt i Sverige när det gäller egendom av judiskt ursprung som förts hit i samband med judeförföljelserna före och under andra världskriget (dir. 1997:31). I samband med detta framkommer det hur relationen mellan Sverige och Nazityskland egentligen såg ut.
Den 9 juli 1998 överlämnade kommissionen med anledning av tilläggsdirektiven sin interimrapport Naziguldet och Riksbanken (SOU 1998:96). En begäran från kommissionen om ytterligare förlängd uppdragstid
till den 1 mars 1999 bifölls av regeringen den 29 oktober 1998. Uppdraget har krävt omfattande arbete, som utförts under tidspress men kommissionens slutrapport Sverige och judarnas tillgångar har ändå överlämnats.
När det internationella intresset kring andra världskriget väcktes till liv igen i mitten av 1960-talet var Sveriges agerande främst av intresse vad avsåg Raoul Wallenberg och Folke Bernadotte, som var och en för sig hade stått för viktiga svenska räddningsinsatser. Bristen på kunskaper både inhemskt och i utlandet om Sveriges ekonomiska förhållanden till Nazityskland förstärkte föreställningen om Sverige som humanitetens hemland
Martin Ericsson
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.