BRYSSEL — Det tog inte lång tid.
Europeiska unionens nya energichef Dan Jørgensen är knappt två veckor in i jobbet och han står redan inför sin första kamp om blockets mest ständigt splittrande energifråga: kärnkraft.
På måndagen slog EU:s pro-atomära huvudstäder ut mot energikommissionärens drag att föreslå ett nytt 2040 blockomfattande mål för förnybar energi, och hävdade att initiativet riskerade att undvika kärnkraft och skada sektorns utveckling precis som det ser en återupplivning i blocket.
När han tillträdde tidigare denna månad uppdaterades Jørgensens marschorder för hans femårsperiod tyst för att inkludera det nya målet, vilket utlöste omedelbar motreaktion från kärnkraftsförespråkare som ser det som att prioritera förnybara energikällor som vind- och solenergi framför atomkraft.
Vid en frukostdiskussion inför ett regelbundet möte med EU:s energiministrar i Bryssel enades 12 pro-kärnkraftsländer, inklusive Ungern som innehar EU:s roterande ordförandeskap, att det var ”för tidigt att enas om principerna och arkitekturen för post-2030 energiramen” i en gemensam förklaring.
”Vi uttryckte vår oro angående detta … och vi förmedlade budskapet till kommissionären,” sade Frankrikes energi- och klimatminister Agnès Pannier-Runacher, blockets största kärnkraftsmästare, som organiserade det informella mötet.
”2040-målet bör ta hänsyn till alla former av koldioxidfri energi”, sa hon.
Kärnenergi har länge ställt en pro-atomisk grupp av huvudstäder ledda av Frankrike mot skeptiker som Tyskland, med kampen som har spridit sig de senaste åren över debatter om hållbara investeringar, väte och till och med EU:s samarbetsavtal med Ukraina. Den senaste sprickan kommer när kärnkraftsindustrin ser ny fart i EU, underblåst av oro för energisäkerheten efter Rysslands totala invasion av Ukraina.
Att lösa tvisten kommer att visa sig vara avgörande för Jørgensen, med tanke på att blockets kärnkraftsländer har tillräckligt med röster för att blockera energilagstiftningen från att antas.
En före detta dansk klimatminister som historiskt är känd för att vara en kärnkraftsskeptiker, den nya kommissionären på måndagen stötte tillbaka mot Frankrikes idé om att kombinera kärnkraft och förnybar energi till ett enda mål, och hävdade att det inte skulle vara ”klokt … när man gör en ny ( klimatmål). Jørgensen har också sagt att EU sannolikt inte kommer att finansiera nya kärnkraftverk.
Ändå har energitsaren lovat att hjälpa till att stödja utbyggnaden av avancerade småskaliga reaktorer, kallade SMRs, under sin mandatperiod, och insisterade i en intervju med BLADET.SE förra veckan att han inte är en kärnvapenskeptiker ”på EU-nivå.”
På måndagen sa han också att Bryssel ”skulle formulera policyer för att nå detta (gröna) mål på ett sätt så att det inte skadar möjligheten att också använda annan ren teknik” som kärnkraft.
Men kärnkraftens största förespråkare är ännu inte övertygade.
Att sätta upp ett mål för 2040 enbart för förnybara energikällor, sade Jessica Johnson, kommunikationsdirektör vid Nucleareurope-lobbyn, ”skulle fortfarande antyda att Europeiska kommissionen inte är helt med på idén om teknikneutralitet” – med hänvisning till Bryssel-eufemismen för att sätta kärnkraft och förnybar energi på liknande rättslig grund.
”Jag tror inte att vi kan bedöma honom ännu på vad hans ståndpunkt är när det gäller kärnkraft,” tillade hon. ”Vi hoppas att han kommer att vara oberoende.”
Experter hävdar också att ett mål fokuserat på förnybar energi kan påverka sektorn negativt. Pro-kärnkraftsländer sa att de vill att Europas installerade kärnkraftskapacitet ska öka med 50 procent i mitten av seklet.
Att sätta upp ett unikt mål skulle kunna ”leda till mer finansiering” för förnybara energikällor och ”kanske mindre för kärnkraft”, säger Sylvain Cognet-Dauphin, senioranalytiker på konsultföretaget S&P Global, eftersom det skulle skicka en politisk signal till den privata sektorn kring det som Bryssel. anser vara en lönsam investering.
Samtidigt för EU-länderna kommer debatten i en tid av ökande tryck mot Bryssels landmärke Green Deal klimatpaket av högerpartier, som har sett enorma vinster i blockets många val i år.
Det har fått vissa huvudstäder – och Europaparlamentets största grupp, European People’s Party – att ställa krav på att luckra upp gröna mål, bland annat på att fasa ut förbränningsmotorer för bilar. Kärnkraft erbjuder ett nytt test för den dynamiken.
”Ny energilagstiftning som är inriktad på 2040 måste fokusera på att minska fossila bränslen”, sa Sveriges industri- och energiminister Ebba Busch, från mitten-högern Kristdemokraterna, vid mötet i Bryssel på måndagen.
”Det måste vara teknikneutralt och inkludera alla fossilfria lösningar – naturligtvis, inklusive kärnkraft.”