Washington, DC – Förenta staterna har utfärdat en ny våg av sanktioner mot iransk oljeexport, de första påföljderna mot Teherans energisektor sedan en Washington-stödd vapenvila mellan Israel och Iran trädde i kraft förra månaden.
Bland de som riktas till de sanktioner som tillkännagavs på torsdagen är irakiska affärsmannen Salim Ahmed, och hans Förenade Arabemiratbaserade företag, som USA anklagade för att smuggla iransk olja genom att blanda den med irakisk olja.
”Irans beteende har lämnat det decimerat. Även om det har haft alla möjligheter att välja fred, har dess ledare valt extremism,” sade den amerikanska finansministeriet Scott Bessent i ett uttalande.
”Treasury kommer att fortsätta att rikta in sig på Teherans intäktskällor och intensifiera det ekonomiska påtrycket för att störa regimens tillgång till de ekonomiska resurserna som driver dess destabiliserande verksamhet.”
Efter att vapenvapen nåddes den 24 juni sade USA: s president Donald Trump att Kina kunde köpa iransk olja, vilket tyder på att USA kan lyfta sina sanktioner mot Teherans energiexport.
Men löfte var kortlivad. Trump skrev i ett socialt medie -inlägg förra veckan att han ”omedelbart tappade allt arbete med sanktionslättnad” som svar på uttalanden från den iranska högsta ledaren Ali Khamenei och hävdade seger över Israel.
Den amerikanska presidenten sa också att han stoppade Israel från att mörda Khamenei och rädda honom från en ”väldigt ful och otydlig död”.
Den israeliska försvarsministern Israel Katz hade sagt att Israel försökte döda Khamenei men det fanns ”ingen operativ möjlighet” för mordet.
Israel inledde luftattacker mot Iran utan direkt provokation den 13 juni och dödade hundratals iranier, inklusive civila och högsta militära tjänstemän.
USA gick med i den israeliska kampanjen och attackerade tre iranska kärnkraftsplatser. Iran svarade med missilstrejker mot Israel och en attack på en flygbas som bostäder amerikanska soldater i Qatar.
Trump hävdade att de amerikanska luftattackerna ”utplånade” Irans kärnkraftsanläggningar.
På onsdag sade Pentagon att USA: s bombningsoperation satte tillbaka Irans kärnkraftsprogram med ett till två år.
Men det är inte klart var Irans lager av mycket anrikat uran är.
Landet antog en lag förra månaden för att avbryta samarbetet med FN: s nukleära vakthund, International Atomic Energy Agency (IAEA), över byråns underlåtenhet att fördöma USA: s och israeliska attacker.
Flytten har lett till att USA och flera europeiska länder har lett till.
På torsdag föreslog det iranska utrikesministeriet talesman Esmaeil Baghaei Iran är i indirekt kontakt med USA – genom Oman och Qatar – för att hitta en diplomatisk lösning på krisen.
”Diplomati får inte missbrukas eller användas som ett verktyg för bedrägeri eller för helt enkelt en slags psykologisk krigföring mot deras motståndare,” sa Baghaei till Sky News.
Han tillade att Teheran anser att dess diplomatiska ansträngningar har ”förrådts”.
Timmar innan Israel startade kriget förra månaden upprepade Trump ett amerikanskt åtagande till diplomati.
Och dagar före USA: s attacker sa han att han skulle fatta ett beslut om att gå med i kriget inom två veckor för att tillåta samtal mellan Iran och europeiska makter.