Sverige byter betalningsinfrastruktur till ny nordisk plattform

Sveriges alla banker och andra finansiella aktörer byter ut sin betalningsinfrastruktur till en ny nordisk plattform. Det skriver Realitd.

Transformationsprogrammet hanteras av Svenska Bankföreningen och bolaget Bankinfrastruktur i Sverige AB. Lars-Åke Edenfeldt, Business Change Manager för det jättestora transformationsprogram beskriver arbetet som lika omfattande som att Sverige skulle byta ut hela sitt järnvägssystem.

Edenfeldt är en erfaren bankman som under många år bland annat har arbetat på Danske Bank, Alecta, Bankgirocentralen och Postgirot Bank. Nu ansvarar han alltså för att koordinera arbetet med den nya betalningsinfrastrukturen som kommer att ersätta Bankgirosystemet och Dataclearingen – två gigantiska system som idag är hjärtat i svensk betalinfrastruktur.

Transformationen är indelad i tre faser. Först kommer kontoöverföringar, till exempel löner, därefter följer så kallade alias-betalningar, det vill säga alla betalningar till ett bankgironummer eller plusgironummer. Sista fasen av transformationen omfattar autogiro och Bankgirots e-faktura.

Siktet är inställt på att den nya betalningsinfrastrukturen i Sverige ska sjösättas under hösten 2023 och ambitionen är att transformationen ska vara genomförd vid utgången av 2024. Men det är ett stort projekt och mycket kan hända på vägen.

Bakgrunden till arbetet med den nya infrastrukturen är att nuvarande system börjar bli gamla och inte är helt framtidssäkra. Arbetet sker parallellt med exempelvis Swish övergång till Riksbankens system RIX-INST.

– Det har gått 62 år sedan Bankgirot skapades och det skapades initialt för transaktioner baserade på inbetalningskort och andra pappersbetalningar. Även om Bankgirot utvecklats och fortsätter att garantera säkra betalningar till sista transaktion är det effektivare och enklare att börja på nytt när hela betalinfrastrukturen ska förnyas, säger Lars-Åke Edenfeldt till Realtid.

Den nya betalningsinfrastrukturen är gemensam för hela Norden och innebär, enligt Lars-Åke Edenfeldt, att Sverige får en modern infrastruktur som bygger på internationella standarder vilket kommer att förbättra möjligheterna till teknisk innovation och nya förbättrade kunderbjudanden. I den nya betalinfrastrukturen blir även det lättare att motverka till exempel penningtvätt och göra snabbare betalningar mellan länder i Norden.

– Det finns också legala aspekter att ta hänsyn till. När det till exempel gäller möjligheten att kontrollera penningtvätt så är det i dagens betalningsinfrastruktur mycket svårt för banken att avgöra om en betalning via Bankgirot på 100 000 kronor är 100 000 betalningar à 1 krona eller en klumpsumma på 100 000 kronor. Dagens infrastruktur har svårt att leva upp till de lagkrav som idag ställs på bankerna, säger han.

Redaktionen