Så hanterar du oron på börsen

Få lär ha missat senaste veckornas bankoro som fick börserna att skaka till. Första oroshärden blev regionala banker i USA. Silicon Valley Bank (Kalifornien) och Signature Bank (New York) stängdes ned och togs över av amerikanska myndigheter. Veckan efter spred sig oron till banklandet Schweiz, där det sedan länge pressade Credit Suisse blev tvingat till sammanslagning med UBS av schweiziska centralbanken.

Det som hände i båda fallen var att insättare, alltså de som hade pengar på konton hos de nämnda bankerna, blev oroliga för bankernas likviditet och tog ut pengar. När extremt många sparare samtidigt tar ut sina pengar ur en bank blir det lätt problem, eftersom att bankerna investerar de insatta pengarna på olika sätt, vilket gör det svårt att få fram pengarna med kort varsel.

Inte ett 2008-scenario – än

När man hör ordet bankkris är det lätt att tänka på finanskrisen 2008, men det finns flera viktiga skillnader. De amerikanska bankerna som gick under 2008 hade investerat stora pengar i korgar av lån till mindre kreditvärdiga låntagare. För att investeringarna skulle se bättre ut gjorde man korgar där man blandade in lite säkrare lån. När de sämre lånen sen gick åt skogen, så gjorde bankerna kreditförluster på investeringarna och fick stora hål i sin balansräkning, alltså förlorade pengar som egentligen ska finnas tillgängliga till insättare.

För att ta Silicon Valley Bank som exempel, så investerade de i betydligt tryggare lån, nämligen lån till amerikanska staten. De hade framförallt investerat i långa amerikanska statsobligationer. En olycklig kombination av att banken inte försäkrat lånen mot ränteuppgång, att räntan snabbt stigit och att många ville ta ut pengar samtidigt ledde till att de blev tvingade att sälja statsobligationerna med förlust. Hade det inte blivit stora uttag hade de istället kunnat hålla obligationerna löptiden ut och undvikit förluster. Det är visserligen slarvigt att inte försäkra obligationerna mot ränteuppgång, men långt ifrån lika huvudlöst som 2008 års risktagande.

I fallet Credit Suisse, så har banken länge tampats med problem och så kallade credit default swaps (CDS:er) har länge indikerat att marknaden ser en oroande hög risk för konkurs i Credit Suisse. Att de har haft problem beror på en mängd faktorer, men känslan är att det nästan var bra att problemen äntligen bubblade upp till ytan så att det äntligen togs tag i ordentligt av berörda myndigheter.

Spridningen stoppad för nu

När det blir bankoro är det ett huvudfokus för myndigheterna att stoppa oron för att undvika bankruns, alltså massuttag från banker. Det hade nämligen riskerat att fler banker fått liknande problem som Silicon Valley Bank. Efter en rad åtgärder, såsom bland annat att garantera spararnas pengar i de krisande bankerna, lyckades Fed dämpa oron i USA. Hittills har inte oron spridit sig till fler banker, vilket är ett gott tecken och en indikation på att Fed lyckats dämpa oron.

Samtidigt är det för tidigt att helt blåsa faran över. Vi vet inte exakt vad den stigande styrräntan och de osäkra konjunkturutsikterna kommer ge oss framöver. Kanske dyker nya oroshärdar upp. Kanske gör det det inte.

Månadssparande minskar riskerna för taskig tajming

Många brukar fråga mig hur man ska göra i osäkra tider med sitt sparande. Eftersom ingen med säkerhet vet vad som ska hända imorgon är det enklaste att helgardera sig. Jag menar att månadsspar är sparvärldens svar på 1X2, alltså en helgardering. Du kommer med ett månadssparande att investera på börsen varje månad. I bra tider, och dåliga tider. I uppgång och i nedgång. På så vis jämnar du ut svängningarna och behöver inte fundera så mycket på tajming.

Om du vill förkovra dig mer i senaste tidens bank- och ränteturbulens kan jag rekommendera dig att lyssna till Louis Landeman, kreditchef på Danske Bank, i klippet nedan.

Albin Kjellberg
Investeramera.se