Tidigare i veckan fängslade en pakistansk militärdomstol 60 pakistanska Tehreek-e-Insaf (PTI) arbetare för att ha attackerat militära installationer efter att förre premiärministern Imran Khan arresterades 2023. Bland de dömda fanns anmärkningsvärda personer, inklusive Khans brorson och två pensionerade militära officerare .
Dessa senaste avgöranden följer ett tidigare tillkännagivande från Inter-Services Public Relations (ISPR), som sa att 25 PTI-arbetare redan hade fått straff för rigorösa fängelse relaterade till våldet den 9 maj 2023. ISPR betonade vidare att verklig rättvisa endast skulle uppnås när de som ansågs vara ”hjärnor” bakom attackerna hölls ansvariga.
En rikstäckande protest utbröt efter Khans arrestering den 9 maj 2023. PTI:s arbetare genomsökte militära installationer över hela landet i en aldrig tidigare skådad reaktion mot Pakistans mäktiga militär.
I över ett år har militären hävdat att Pakistan inte kan utvecklas som ett land utan att ta itu med de åtgärder som vidtogs under upploppen den 9 maj genom lämpliga straff. Trots detta krav har civila domstolar varit långsamma med att agera i dessa frågor. Men i en betydande utveckling tillät Högsta domstolens konstitutionella bänk nyligen militärdomstolar med villkor att utfärda reserverade domar för 85 civila som fortfarande är häktade för deras påstådda inblandning i förra årets upplopp.
Denna dom representerar en avsevärd seger för det militära etablissemanget, som länge har förespråkat att civila domstolar ska utdöma straff mot de som är inblandade i attackerna mot arméns anläggningar samtidigt som de kräver att skyldiga personer direkt åtalas av militära institutioner.
Bland annat ger Högsta domstolens beslut rättslig legitimitet och täckning för dessa fällande domar efter domen. Vidare kan det underlätta framtida tillkännagivanden av domar genom att hävda konstitutionellt stöd – och därigenom mildra vissa inhemska och internationella påtryckningar på militären som skulle kunna uppstå genom att gå vidare utan sådan rättslig motivering.
Som svar på dessa övertygelser har farhågor från det internationella samfundet framträtt framträdande. USA uttryckte djup oro över dessa domar. På samma sätt uttryckte Storbritanniens utrikeskontor ogillande av militärdomstolsrättegångar och sa att de saknar oberoende granskning. Europeiska unionen upprepade denna känsla genom att hävda att sådana domar är oförenliga med skyldigheter enligt internationella människorättsfördrag som den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Denna kritik har föranlett ett svar från Pakistans utrikeskontor; på tisdagen betonade talespersonen Mumtaz Zahra Baloch att de domar som avkunnats av militärdomstolar genomfördes enligt en lag som antagits av parlamentet och i linje med beslutet från Pakistans högsta domstol. ”Pakistan är fullt engagerat i att uppfylla alla sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter,” sa hon.
Det är anmärkningsvärt att även om dessa utländska regeringar har gjort uttalanden om denna utveckling, har deras svar varit relativt tysta och eskalerar inte till en nivå som uppfattas som ett hot mot den nuvarande civil-militära regimen i Pakistan. Till exempel ignorerade den andra omgången av fällande domar som avkunnats av militärdomstolar tidigare uppmaningar från det internationella samfundet om försiktighet efter förra veckans tillkännagivanden.
Detta sammanhang tyder på att Pakistan inte utsätts för några större påtryckningar i denna fråga. snarare kommer eventuella framtida sanktioner sannolikt att bero på hur PTI navigerar i sin relation med både regeringen och militära myndigheter.
PTI:s ledning verkar inse skiftande dynamik efter flera misslyckade försök att utöva press på militärt ledarskap genom protester och agitationsinsatser.
Tidigare denna månad meddelade Khan att PTI skulle bilda en kommitté för att förhandla med regeringen. Intressant nog har denna kommitté fastställt den 31 januari 2025, som ett måldatum för att avsluta pågående förhandlingar, ett drag som tyder på PTI:s krympande alternativ. Det verkar som att PTI inser att det måste nå en överenskommelse med regeringen och militära ledare för att mildra potentiella rättegångar mot Khan i militärdomstolar.
Dessutom är det viktigt att tänka på att dessa domar som avkunnats av militärdomstolarna också har politiska konsekvenser. Å ena sidan fungerar de som ett avskräckande medel mot framtida angrepp på militära anläggningar. Dessutom signalerar dessa övertygelser till PTI:s ledning att Pakistans militärdomstolar är kapabla att genomdriva sin vilja, oavsett partiets popularitet.
Denna situation tjänar som en viktig påminnelse för pragmatiska röster inom PTI att omvärdera sina strategier och övertyga hårdförare inom sina led att omkalibrera sitt tillvägagångssätt i ljuset av nuvarande verklighet.
När militären eftersträvar fällande domar mot de som är inblandade i att attackera dess installationer och Imran Khans parti återgår till dialog, väntar intressanta tider.