BRUSSELS – En försvars- och säkerhetspakt som upprättas mellan Storbritannien och EU kommer att falla isär om Keir Starmer inte gör eftergifter om fiskerättigheter, enligt en äldre europeisk politiker.
Jessica Rosencrantz, Sveriges minister för EU: s frågor, sa att det var viktigt att göra snabba framsteg i ett formellt säkerhetsavtal med Storbritannien, särskilt vid en tid med ökad spänning över Ukraina, som länder snabbt omarmar. Tjänstemän på båda sidor ser till ett toppmöte i maj som ett ögonblick då en sådan affär kunde undertecknas, åtminstone i dispositioner.
Men i en intervju med BLADET.SE sade ministeren att EU: s medlemsregeringar var osannolika att logga ut på en säkerhetsavtal med Storbritannien om inte förhandlingar också har lösts om andra ”känsliga” frågor, inklusive tillgång till brittiska vatten för europeiska fiskeflottor. En affär på fisk skulle också hjälpa till att ”bygga förtroende” mellan London och Bryssel, tillade hon.
”Bara för att vara tydlig tycker jag att det är verkligen viktigt att EU och Storbritannien arbetar tillsammans med försvar och säkerhet,” sade Rosencrantz. ”Det är uppenbart att det finns andra känsliga frågor för många medlemsstater som också måste lösas, fiske är ett.”
På frågan om det skulle vara möjligt att fullfölja en försvarspakt först och sedan gå vidare till förhandlingar om fiskerättigheter, sa hon: ”Jag tror att vi måste hitta ett sätt där vi kan göra båda för att vi vill gå vidare med försvarspartnerskapet men för många länder är det viktigt att lösa de andra känsliga frågorna också. Och därför tror jag att det kommer att vara viktigt att vidta åtgärder också när det gäller fisker och andra ämnen.”
Även om tjänstemän bakom kulisserna har låtit det vara känt att Frankrike i synnerhet är fast besluten att säkra mer fördelaktiga fiskerättigheter i gengäld för en återställning i Storbritanniens relation, är det sällsynt att en sådan äldre person i en europeisk regering offentligt gör kopplingen mellan försvarspakten och fisken.
Frågan om fiskerättigheter doggade förhandlingarna om Storbritanniens avvikelse från EU och sörade förbindelserna mellan London och Paris efter att Storbritannien lämnade blocket, särskilt under Boris Johnsons tjänstgöring som brittisk premiärminister, när han kolliderade upprepade gånger med den franska presidenten Emmanuel Macron.
Brittiska tjänstemän hade hoppats att Starmers plan för en ”återställning” i förbindelserna med EU skulle få en snabb seger på säkerhet och försvar, eftersom Storbritanniens militär fortfarande hålls med hög uppmärksamhet över hela Europa – och det har också kärnvapen – vilket gör en allians attraktiv.
Men många tjänstemän som är involverade i processen säger att framstegen har avtagit till följd av frågan om fiskerättigheter, tillsammans med frågor som ett föreslaget ungdomsmobilitetssystem och gränspolicy för Gibraltar. Förhandlingarna pågår i syfte att ha en överenskommen plan redo att visa upp vid ett toppmöte i Storbritannien mellan Starmer och EU: s toppmässiga mässing den 19 maj.
USA: s president Donald Trumps beslut att nedgradera amerikanska åtaganden om europeisk säkerhet – och EU: s planer på att öka sin hemodlade försvarsindustri som svar – har lagt till ett lager av komplexitet i samtalen om en brittisk affär.
Bryssel har föreslagit ett låneprogram på 150 miljarder euro för EU: s regeringar att spendera på omarmning. Fonderna bör investeras på en ”köp mer europeisk” basis, enligt Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens president.
Men utan ett formellt försvarsavtal med Bryssel kommer Storbritannien att låsas ur systemet. Om en affär avtalas kommer europeiska regeringar att vara fria att använda finansieringen för att köpa brittiska vapen och utrustning.
”Vi vill att Storbritannien också ska vara en del av detta,” sade Rosencrantz, den svenska ministern. ”Vi har ett gemensamt intresse, ansvar, vi håller med om frågan om att stödja Ukraina, när vi går upp på försvar. Vi måste arbeta tillsammans och det skulle vara väldigt, mycket bra att ha ett partnerskap.”