STOCKHOLM — Välkommen till Tegeluddsvägen 29A, ett obeskrivligt kontorskvarter i utkanten av Stockholm och ett framväxande måste-besök för europeiska försvarstjänstemän som försöker komma på hur man kan få fler människor i uniform.
Detta värnpliktstestcenter, tillsammans med två andra i Göteborg och Malmö, kommer att undersöka 110 000 tonåringar i år, kalla ungefär en fjärdedel av dem till fysiska och psykiska undersökningar och sedan utarbeta den bäst lämpade trean för att tjänstgöra mellan nio och 15 månader i militären – vare sig de vill eller inte.
Det är en modell designad för att återbesätta en svensk armé som urholkas efter det kalla krigets slut. Landets ledare tvingades till en helomvändning efter att Ryssland annekterade den ukrainska regionen Krim för ett decennium sedan, vilket visade att ett hot återigen stiger i öster.
Det är ett system som fångar uppmärksamhet i stora europeiska huvudstäder, inklusive Berlin, London och Amsterdam, där tjänstemän kämpar för att hitta sätt att stärka sina egna uttömda styrkor.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson har lyft fram värnpliktens värde i en rad tal nyligen.
– Värnplikten är en grundläggande förutsättning för försvarsmaktens fortsatta tillväxt, sa han under en nyligen genomförd riksdagssamling i Stockholm. ”Behoven hos vår militära organisation kan inte tillgodoses enbart med inhyrd personal.”
Antalet värnpliktiga inkallade till den svenska militären har fördubblats till cirka 8 000 i år från 4 000 2017, då könsneutral obligatorisk värnplikt återinfördes efter sju års uppehåll. Regeringen har sagt att den vill höja det till 10 000 per år på kort sikt, medan systemets design verkar möjliggöra expansion utöver det om nödvändigt.
Det bygger på de 14 850 heltidsanställda i den svenska militären.
Denna förändring har skickat skakningar genom ett samhälle som inte har utkämpat ett krig på över 200 år. Tillsammans med Sveriges nyligen inträde i Nato har damningen av militärtjänstgöringen inneburit en allvarlig mental omorientering för tonåringar som inte nödvändigtvis hade sett tankning av stridsflygplan eller arbeta i köket på en ubåt som en del av sina karriärplaner.
En nyligen vardag närmade sig en strid ström av nervösa 18-åringar trappan på Tegeluddsvägen 29A, några ensamma, några i sällskap av lika nervösa föräldrar.
Nils David Palmaeus, som hade rest den morgonen från en stad strax öster om Stockholm, sa att han ville tjänstgöra som värnpliktig soldat i Sveriges arktiska norr.
”Det skulle vara utmanande och en ny upplevelse,” sa han. ”Jag har bott i söder hela mitt liv och jag vill se hur livet i bergen är.”
Isabella van Leeuwen, en blivande flygvärdinna, sa att hon inte var lika sugen.

”Jag måste börja arbeta och söka till utbildningsprogram,” sa hon. ”Jag vill inte vara i militären i ett år eller mer.”
Ungdomar i andra europeiska stater kan snart följa i dessa svenska tonåringars fotspår.
Den tyske försvarsministern Boris Pistorius besökte Tegeluddsvägen för några veckor sedan och åkte och sa att han hade lärt sig läxor för sin hemnation.
”Vi behöver unga och välmotiverade män och kvinnor för att försvara våra länder om de behövs”, sa han till reportrar i Stockholm. ”Jag hörde mycket om det svenska tillvägagångssättet och jag uppskattar det – ert tillvägagångssätt inkluderar en stark reservstyrka och vi har sett i Ukraina att detta är viktigt.”
Den 12 juni föreslog Pistorius selektiv militärtjänst med fokus på frivilliga som ett ”första steg”.
Pistorius-planen, som nu studeras av lagstiftare och ministerns koalitionspartner, kommer att be alla 18-åriga män – planerare räknar med 400 000 årligen – att fylla i ett frågeformulär. Av det totala antalet kommer cirka 40 000 att väljas ut för att genomgå en medicinsk undersökning, varav 10 000 kommer att godkännas för grundläggande utbildning.
Även holländska tjänstemän har skickats till Tegeluddsvägen, medan en rad före detta topptjänstemän i Storbritannien, inklusive ex-chefen för den utländska underrättelsetjänsten MI6, har lyft fram vad de ser som fördelarna med det svenska systemet.
Det svenska värnpliktssystemet slår in med en enkät som skickas till alla 18-åringar (män och kvinnor) som frågar om hälsa, utbildning, personlighet, brottsregister och attityder till tjänstgöring.
Om militären gillar ljudet av svaren, och det inte finns några hälsoproblem, kommer tonåringen att kallas för testning. Den som vägrar svara riskerar böter eller fängelse.
Samtidigt bombarderas alla med en informationskampanj som understryker fördelarna med militärtjänst för personlig utveckling och för landets försvarsstrategi för hela samhället, känd som ”totalförsvar”.
”Sveriges totalförsvar finns till för att skydda vår demokrati, våra intressen och rätten att leva som vi vill”, heter det i en officiell broschyr. ”Som värnpliktig gör du en ovärderlig insats för Sverige, eftersom du bidrar till att säkra den friheten.”
Den som kallas till prov på Tegeluddsvägen 29A, börjar med en timslång mental anlagsprov vid en datorterminal. Inga telefoner.

De som inte klarar mentaltestet går hem. De som klarar sig får då uthållighetstestning på motionscykel och styrketestning på en så kallad Isokai-maskin — en sorts skivstång.
Späkhinkarna på fönsterbrädorna i den fysiska testhallen och sängen för människor som svimmar kan se oroande ut, men slagord på korridorens väggar ska stelna lösa:
”Kan du bli nästa chef för militären?” man läser.
”Hitta dina styrkor”, säger en annan.
Efter allt det har kandidaterna ett djupgående samtal med en psykolog och en rad hörsel- och syntester. Vid den tidpunkten är testningen klar och den potentiella sökanden beger sig hem för att vänta och se om rekryterarna bestämmer sig för om de ska placeras på tredje plats som kommer att tjäna eller två tredjedelar som ska skäras.
Alla som säger att de inte vill distribuera kan ha det i beaktande (även om det inte finns någon garanti för att det kommer att vara fallet).
Rekryterarna har ett brett utbud av tjänster att fylla med de rätta kandidaterna: De behöver spänstiga lagspelare för att träna som infanteri i Arktis; idrottare att sätta in som dykare under Östersjön; flexibla tekniker för att fixa motorer av alla slag; och iskalla navigatörer för att säkerställa att flottans fartyg kommer dit de ska.
De som bedöms ha ledarskapspotential kommer att tjäna 15 månader som befäl för andra värnpliktiga. Viktiga kandidater tjänar bara nio månader.
Utanför värnpliktscentret sa den lokala tonåringen Palmaeus att det svåraste med testdagen var att den var så lång och att han slitit ut honom.
Han sa att han tyckte att militärtjänsten erbjöd en chans att bidra till något viktigt.
”Vi behöver militär makt, särskilt i dessa tider,” sade han.