Filippinernas president Ferdinand Marcos Jr. undertecknade 2025 års nationalbudget med en bestämmelse för ”villkorligt genomförande” av vissa poster, inklusive ett kontroversiellt ”ayuda” (bistånd)program för de fattiga.
”På detta sätt säkerställer vi att implementeringen kommer att vara strategisk, vilket leder till en långsiktig förbättring av livet för kvalificerade förmånstagare, samtidigt som vi skyddar oss mot missbruk, dubbelarbete och fragmenterade förmåner,” sa Marcos. ”Detta tillvägagångssätt är förankrat på en enkel men djupgående sanning: anslag av offentliga medel får inte bryta allmänhetens förtroende,” tillade han.
Presidentens uttalande tar upp de farhågor som tagits upp av anti-korruptionsintressenter om hur statliga medel som är avsedda att ge lindring till utsatta delar av befolkningen används av politiker för att stärka sina kandidaturer inför årets mellanårsval.
För att ”isolera” programmet från ”någon form av politisk inblandning”, beordrade Marcos Department of Social Welfare and Development (DSWD) att ta ledningen i den partipolitiska fördelningen av medel. För sin del lovade DSWD att anta ”strängare åtgärder som kommer att lugna våra skattebetalares rädsla för att deras pengar kommer att användas för politik.” Den tillkännagav nyligen att valkandidater förbjuds från myndighetens utbetalningsverksamhet.
Marcos-regeringen gjorde dessa justeringar för att mildra den ökande upprördheten över den uppsvällda anslaget för ”ayuda”-medel medan budgeten för viktiga socialtjänstavdelningar skars ned. Kritiker hävdar att ”ayuda”-programmet har politiserats genom att tillåta politiker att identifiera förmånstagare. Oppositionen påpekade att det styrande partiets allierade fick större ”ayuda”-medel. Programmet utformat för att lindra de fattigas villkor har blivit ett verktyg för fläskfat för makthavarna.
Kontroversen kring ”ayuda”-programmet återspeglar det fortsatta politiska beskyddet i landet. Tillgången till ekonomisk och medicinsk hjälp underlättas av förtroendevalda i stället för att göra denna tillgänglig för alla som är kvalificerade och verkligen behöver statlig hjälp. Än värre är att den här typen av program är benägna att korruption, vilket tvingade tidigare regeringar att avskaffa tilldelningar av fläskfat. Men det är ett bekvämt verktyg för att belöna partimedlemmar och allierade varför det ofta infogas i den årliga budgeten och återupplivas under nya namn.
Konflikten mellan klanerna Marcos och Duterte och deras allierade handlar också om den ojämna fördelningen av ”ayuda”-budgeten inom den styrande koalitionen. Vicepresident Sara Dutertes reducerade budget kommer inte att hindra henne från att uppfylla sitt konstitutionella mandat men hon har nu mindre pengar för sina ”ayuda”-program. De två kamrarna i kongressen krockade till en början om den ökade ”ayuda”-tilldelningen, men de enades om att anta 2025 års budgetproposition när en kompromiss gjordes om hur medlen skulle delas upp av lagstiftarna.
Marcos kan tyckas vara skeptisk till användningen av ”ayuda” av politiker men hans kontor har den största tilldelningen av fläskfat i budgeten för 2025. Han kan också använda sina konfidentiella och underrättelsemedel med mindre tillsyn och granskning från kongressen.
Flera anti-korruptionsprotester är planerade denna månad som svar på godkännandet av den nationella budgeten. Marcos och hans allierade borde göra mer än att göra symboliska gester genom att ta bort program för fläskfat från budgeten. Han borde komma ihåg hur allmän ilska mot kumpan och korruption var en av nyckelfaktorerna som ledde till People Power-upproret 1986. Uppkomsten av en anti-korruptionsrörelse avsatte också en annan president 2001. Hundratusentals medborgare troppade ut på gatorna och fördömde korruption och fläskfat 2008 och 2013. Trots bristande trovärdighet, Dutertes har kritiserat Marcos-regeringens ökande skuld och fondmissbruk.
Förutom protesterna kommer valkampanjen som startar nästa månad också att vara ett tillfälle för oppositionsstyrkor att lyfta frågan om fläskfat. Det finns förslag för kongressen att anta en tilläggsbudget för att korrigera bestämmelserna för sjuka och anpassa finansieringsposterna till förmån för sociala tjänster.
Det är olyckligt att ”ayuda” har fått en negativ klang när det är en nödlivlina som kan göra skillnad i mångas liv. Att förbjuda politiker från ”ayuda”-distribution är ett steg framåt, men de mer avgörande åtgärderna är att regeringen kommer med en holistisk strategi för att utveckla ekonomin för att lösa fattigdom istället för att förlita sig på system för kontantutdelning.