Balochistan upplever en ny våg av politisk oro när den pakistanska regeringen fortsätter sin tradition att använda våld för att undertrycka fredliga protester i regionen. Sedan den 27 juli har situationen i den här sydvästra provinsen i Pakistan förblivit spänd eftersom konflikten mellan regeringen och Baloch-demonstranter fortsätter. Rallyn, demonstrationer, sit-ins och protester pågår i olika delar av Balochistan trots tillslag från regeringen.
Protesterna började efter att regeringen blockerade huvudvägarna i Balochistan dagen innan en politisk sammankomst organiserad av Baloch Yakjehti-kommittén (BYC) skulle äga rum i Gwadar. Regeringen hade som mål att hindra människor och aktivister från att delta i Baloch Raji Machi eller Baloch National Gathering. Detta ledde till en tillslag av säkerhetsstyrkor, inklusive arresteringar, batonganklagelser, beskjutning och användning av skjutvapen på deltagarna från alla delar av Balochistan som marscherade mot Gwadar. Som svar meddelade BYC att de skulle förvandla sitt rally i Gwadar till en sit-in.
För närvarande har livet i Balochistan kommit till en stå still på grund av vägspärrarna och kommunikationsavbrott i flera områden. Minst fyra demonstranter har dödats och dussintals har skadats i olika delar av Balochistan till följd av skjutning från säkerhetsstyrkor. Dessutom har hundratals människor gripits, varav många står inför kostnader av uppvigling. Även om både regeringen och protestledarna har uttryckt en vilja att lösa frågorna genom förhandlingar, har samtalen hindrats av dödlägen.
BYC är en rättighetsgrupp som förespråkar Balochs medborgerliga, politiska och socioekonomiska rättigheter. Det beskrivs Baloch National Gathering som en ”folkomröstning mot Baloch-folkmordet, exploatering av Baloch-resurser under sken av så kallade megaprojekt och omvandlingen av Balochistan till ett fängelse under förevändning av säkerhet.”
Det har dock talesmannen för Pakistans militär fördömd BYC som en ”ombud för terroristorganisationer och kriminella maffier” med uppgift att göra utvecklingsprojekt i Balochistan kontroversiella. Han har kallat Baloch National Gathering som en ”olaglig våldsam mobb” och protesterna som utländska sponsrade, och hävdar att en säkerhetspersonal också var dödade av ”våldsamma demonstranter”.
Nationella och internationella rättighetsgrupper har dock noterat situationen. Pakistans människorättskommission (HRCP) sa att den hade ”fått rapporterar av våld mot demonstranter … och påstådda försök från statliga myndigheter att skrämma ledare för BYC till att avbryta sammankomsten, inklusive genom arresteringar och påtvingade försvinnanden.”
Amnesty International har kallad för ”ett slut på det brutala tillslaget mot Baloch-protesterna och den omedelbara och villkorslösa frigivningen av alla de arresterade för att ha utövat sin rätt till fredlig sammankomst.” Human Rights Watch har frågade de pakistanska myndigheterna att ”utöva återhållsamhet i att svara på demonstrationer i Balochistan-provinsen, släppa alla fängslade för fredliga protester och återställa internetåtkomst.”
Pakistanska myndigheter i Balochistan tycks ha antagit en politik för att undertrycka fredliga politiska oliktänkande i Balochistan med järnhand. I åratal har de protesterande familjerna till offren för påtvingade försvinnanden och utomrättsliga mord har mött liknande mönster av våld från säkerhetsstyrkor. I Gwadar använder myndigheterna sådan taktik för att undertrycka protester för grundläggande rättigheter och skydd av lokalbefolkningens försörjning. Även Baloch-studenter som belyser utbildningsfrågor gång på gång möter våld och tillslag.
Pakistans statsapparat betraktar Balochistan genom koloniala och säkerhetslinser. Den anser att alla politiska aktiviteter som ökar medvetenheten och mobiliserar Baloch-folket att kräva sina nationella rättigheter som skadlig för dess utvinningsinstitutioner och intressen i denna resursrika och strategiskt betydelsefulla region. Således förnekar myndigheterna utrymme för fredliga uttryck för oliktänkande och kamp för rättigheter, vilket tycks vara likvärdigt med att medvetet driva Baloch-folket mot våldsamma medel för motstånd. Det kan bero på att myndigheterna är vana vid att använda våld och har svårare att hantera fredliga politiska rörelser på grund av ett militariserat tänkesätt.
Amnesty International har också identifieras ett mönster av våld mot Baloch-protesterna. Babu Ram Pant, biträdande regionchef för Sydasien vid Amnesty, sa: ”Varje gång Baloch-protester äger rum möts deras krav med våld av säkerhetsstyrkor och massgripanden…i vad som uppenbarligen är ett bestraffande försök från de pakistanska myndigheterna att avskräcka, förtala och kriminalisera fredliga demonstranter.”
Regeringens ställningstagande till Baloch National Gathering har ökat Baloch-folkets oro för deras framtid i Gwadar, en kuststad i Balochistan. Hamnstaden är i centrum för den 65 miljarder dollar Kina-Pakistan ekonomiska korridoren (CPEC), ett flaggskeppsprojekt inom det kinesiska Bälte och väg-initiativet.
Regeringen deklarerade att det inte skulle tillåta BYC att hålla Baloch-sammankomsten i Gwadar, och citerar den som en ”internationell stad.” En Baloch-aktivist berättade Voice of America att ”Gwadar kallas en spelväxlare för Pakistan och Kina, så det var viktigt att berätta för dem och de internationella medierna att detta land tillhör oss … tillslaget visar att Baloch inte får komma in i Gwadar.”
Balocherna känner sig marginaliserade och utestängda från de ekonomiska initiativ som leds av Pakistan och Kina i Gwadar. Urbefolkningen i denna så kallade ”internationella stad” saknar fortfarande tillgång till rent dricksvatten och andra förnödenheter. Deras levnadssätt och försörjning har inkräktats på i namn av framsteg och säkerhet. Balocherna fruktar att de så småningom kommer att fördrivas från Gwadar och kan förvandlas till en minoritet i sitt hemland på grund av de potentiella demografiska förändringarna som ett resultat av tillströmningen av utomstående. Att hävda sitt ägande av Gwadar och skydda Balochs rättigheter har därför blivit en kritisk fråga i Balochs politik, sedd som en fråga om nationell överlevnad.
Kinas generalkonsul i Karachi Yang Yundong uttryckt Pekings syn på protesterna i Balochistan till reportrar, och säger: ”Vi hoppas att alla politiska partier och sociala organisationer tar hänsyn till deras övergripande nationella intresse och att de lägger åt sidan den skillnaden och fokuserar på konstruktion och ekonomisk utveckling och att ta folkets intresse som högsta prioritet.” Det är dock ironiskt att Balochfolkets intressen och utveckling aldrig har införlivats i CPEC:s ramverk. Som ett resultat, vad Pakistan och Kina beskriver som ekonomisk utveckling, anser Baloch det som kolonisering och exploatering.
Oroligheterna och konflikten i Balochistan har djupa rötter i statens strukturella diskriminering och koloniala inställning till Balochistan. De allvar av pakistanska myndigheter när det gäller att hitta en fredlig lösning på Baloch-frågan är fortfarande tveksam. Historien visar att Islamabads policy att använda våld och militära operationer för att lösa Balochproblemet bara har förvärrat situationen. Om inte de som ansvarar för Balochistans affärer är gynnade av konflikten, är det ingen idé att upprepa samma gamla misstag. Det finns helt enkelt ingen militär lösning på problemet.