Hem Samhälle Har Bangladesh tappat fotfästet i balanslagen mellan Kina och Indien?

Har Bangladesh tappat fotfästet i balanslagen mellan Kina och Indien?

Has Bangladesh Lost Its Footing in the China-India Balancing Act?

Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina avslutade förra veckan ett officiellt besök i Kina, några veckor efter att ha besökt närmaste granne, Indien, den 21-22 juni. Hasina och hennes styrande Awami League har fått heltäckande politiskt stöd från New Delhi i över 15 år, och hennes resor till Kina och Indien övervakades noga av diplomater i det andra landet.

Hasina åkte till Kina med en jumbodelegation på 196 medlemmar, inklusive sina kabinettskollegor, högsta regeringstjänstemän och företagsledare, bland andra.

Bangladeshs topplinjeförväntningar från detta besök var att säkra ett lån på 5 miljarder dollar som budgetstöd, främst för att fylla på landets krympande valutareserv.

Bangladesh och Kina har en årlig bilateral handelsomsättning på 23 miljarder dollar. Av det står mindre än 1 miljard dollar för Bangladeshisk export till Kina; den stora majoriteten är Bangladeshs import. Handelsunderskottet med Kina har satt press på Bangladeshs valutareserver, som redan kämpar för att hålla sig flytande mitt i inflationen som utlösts av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Regeringen tvingades skära ner den månatliga importen till under 5 miljarder dollar från tidigare vanliga över 8 miljarder dollar i månaden för att klara trycket på valutareserven.

Innan Hasinas besök i Kina förhandlade regeringstjänstemän från de två nationerna i flera veckor om Bangladeshs begäran om att få 5 miljarder dollar i kinesisk yuan som budgetstöd så att trycket på Dhakas valutareserv minskar. Men det gick inte som förväntat. Kina visade intresse för att tillhandahålla summan som en handelsfacilitet med hög ränta, medan Bangladesh sökte det som budgetstöd till låg kostnad.

Situationen förändrades inte under Hasinas dagar i Peking 8-10 juli. Ett dramatiskt tillkännagivande om budgetstöd från kinesisk sida förväntades av många regeringstjänstemän. Bangladeshs premiärminister återvände dock nästan tomhänt från Kina när det gäller monetär vinst. Kina tillkännagav ett finansiellt stöd på 1 miljard yuan, vilket bara är 137 miljoner dollar.

Hasina kom hem tidigt från resan, vilket många medier tog som ett tecken på hennes missnöje med utfallet.

Hasina tycker dock inte att hennes besök i Kina var fruktlöst eftersom Bangladesh och Kina undertecknade 21 samförståndsavtal (MoUs) vid tillfället. På söndagen, vid en pressträff efter hennes Kina-turné, sa hon att hon hade samtal med Kinas president Xi Jinping som gick med på att ge 2 miljarder dollar till Bangladesh i form av ”bidrag, räntefria lån, förmånliga lån och kommersiella lån.” Men det gemensamma uttalandet som gavs i slutet av hennes besök nämnde inget om en sådan affär, och det är oklart hur mycket pengar som skulle tillhandahållas via varje finansieringskanal.

Experter och politiska analytiker tror att Hasinas ”överdrivna hängivenhet” till Indien ligger bakom Kinas ovilja att samarbeta med Bangladesh om låneprogrammet. Den bangladeshiska premiärministern besökte Indien strax innan han besökte Kina och har gjort många åtaganden om bilateralt samarbete, inklusive järnvägstransitering till Indien genom Bangladeshiskt territorium. Dhaka har också gått med på att genomföra Teesta River Comprehensive Management and Restoration Project med indisk hjälp, vilket skadar Kinas intressen.

Kina hade redan tillkännagett en fond på 1 miljard dollar för att genomföra vattenprojektet Teesta under Indiens näsa. Bangladesh var dock tveksam till om Indien skulle tillåta detta att hända, och gav därmed inte en sista vink till det kinesiskt finansierade projektet. För några månader sedan gick Indien in på scenen och tillkännagav sitt intresse för att finansiera samma projekt som Kina redan hade genomfört en förstudie för.

Indiens intresseanmälan för vattenprojektet Teesta innebar att Kina skulle knuffas ut från platsen, vilket skedde under Sheikh Hasinas Indienbesök. I slutet av hennes besök förklarade de två sidorna: ”Som en del av vårt utvecklingssamarbete kommer vi också att bevara och förvalta Teesta River i Bangladesh med indisk hjälp inom en ömsesidigt överenskommen tidsram.” Detta har satt den sista spiken i kistan för utsikterna till Kinas engagemang i projektet, vilket i viss mån ansträngde de bilaterala relationerna.

Eftersom Bangladeshs ekonomi genomgår en tuff tid och inga tecken är synliga för omedelbar återhämtning, anser experter också att Kina nu är något skeptiskt till Bangladeshs ekonomi, och därför tveksamt till att förlänga lånefaciliteten som efterfrågat. Sedan mars förra året har Kina inte lämnat några nya lån till Bangladesh. Under 2016 lovade Kina att ge 24 miljarder dollar i lån till Bangladesh i 34 projekt, men hittills har de två sidorna tecknat avtal för endast 5,61 miljarder dollar.

”När ett land blir fattigt förblir inte vänner bredvid henne. Vi fick inte mycket från Kina och Indien, säger Ahsan H. Mansur, verkställande direktör för Policy Research Institute of Bangladesh, till en lokaltidning.

Han sa att budgetstöd i kinesiska yuan på motsvarande 5 miljarder dollar kunde ha täckt kostnaden för import från Kina, vilket kan ha hjälpt Bangladesh att spara tidigare dollar. Indien skulle också erbjuda en ny kreditlinje (LoC) men det har inte heller blivit verklighet.

Hade Bangladesh säkrat dessa lån hade valutareserven kunnat öka med 4 eller 5 miljarder dollar, sa Mansur, som också är en tidigare hög tjänsteman i Internationella valutafonden (IMF).

M. Humayun Kabir, en tidigare ambassadör för Bangladesh i USA, upprepade också Mansurs åsikter. Han sa att förväntningarna på att få ekonomiskt stöd från Kina måste ta hänsyn till Bangladeshs pågående ekonomiska kris. ”Jag tror att Kina också observerar det,” sa Kabir. ”De kommer att ge pengar om den (ekonomiska) ledningen är bra. Om förvaltningen inte är bra kommer vilken långivare som helst att vara tveksam i det här fallet.”

Under Hasinas besök i Kina, noterade han, var det mycket hype men resultatet levde inte upp till förväntningarna. ”Vi såg inget om budgetstöd, ingenting har heller gjorts om handelslättnader, och (det fanns) inget konkret löfte om Payra hamnområdesutveckling”, påpekade Kabir.

Inför resan, tjänstemän berättade för bangladeshiska medier att infrastrukturutveckling med fokus på Payra hamn skulle vara i fokus för ”särskild uppmärksamhet” under Hasinas besök.

Kabir hävdade att Kina är många gånger mäktigare än Indien när det gäller dess förmåga att erbjuda finansiella och ekonomiska fördelar. ”Men jag tror att deras egen bedömning av vår förmåga och tillståndet för vår ekonomiska förvaltning fungerade som faktorer bakom att inte bevilja budgetstöd”, avslutade han.

Som sagt, Kabir sa att några positiva händelser kom ut av Hasinas resa till Kina, vilket inkluderar ingåendet av ett frihandelsavtal (FTA) studie, fortsättning av tullfria faciliteter även efter Bangladeshs examen från status som ”minst utvecklat land”, öppnande av filialer av några kinesiska banker i Bangladesh för att underlätta handelstransaktioner, och kinesisk hjälp med rohingyas repatriering. ”Prestationerna är mer futuristiska än i nuet,” noterade han.

När det gäller Sheikh Hasinas Indien-besök sa Kabir att Indien definitivt har vunnit på kort sikt, men det är inte heller möjligt att säga var prestationerna kommer att stå på lång sikt. Bangladesh fick några positiva indikationer om en möjlig förlängning av Ganges-avtalet om vattendelning och visst annat ekonomiskt bistånd, såväl som potentialen att få direkt tillgång till Nepal och Bhutan.

Indiskt intresse för Teesta vattenförvaltning är en ny utveckling ”men jag är inte säker på hur det kommer att forma sig i framtiden.” Indiens regering har länge avstått från ett formellt avtal om vattendelning över Teesta på grund av politisk opposition i delstaten Västbengalen. Ett genombrott i frågan beror på politisk vilja, sa Kabir och tillade att det är svårt att göra en jämförelse om vinster och förluster.

”Enligt min mening var besöket riktat mot Indien för att stärka dess strategiska vision både på land och på havet. De ville få Bangladesh och vi har i många fall ställt oss bakom deras förväntningar, säger han till The Diplomat.

Md. Touhid Hossain, en tidigare utrikesminister i Bangladesh, berättade för The Diplomat att Kina på allvar har tagit tillträdet till järnvägstransit som beviljats ​​Indien av Bangladesh samt utvecklingen av Teesta vattenförvaltningsprojekt.

Efter att Världsbanken dragit in finansiering från Padmabron, hjälpte Kina Bangladesh att bygga bron, som har en fyrfilig motorväg på det övre planet och en enkelspårig järnväg på den nedre planet. Nu när Indien har beviljats ​​järnvägstransitering kommer tåg lastade med gods under de kommande dagarna att åka genom Padma järnvägsbron till Indiens landlåsta nordöstra region, vilket Kina inte tog väl emot.

Hossain sa att Hasina under hennes resa till Indien, förutom möten på delegationsnivå, hade ett en-mot-en-möte med Indiens premiärminister Narendra Modi där man tror att han tog upp indiska farhågor – inklusive Teesta-vattenprojektet. Teesta-projektområdet ligger nära Indiens strategiskt viktiga nordöstra del, så Indien är inte bekvämt med att Kina åtar sig arbetet. Av säkerhetsskäl vill indiska tjänstemän inte se en stor grupp kinesiska medborgare vistas och arbeta länge i Teesta vattenprojektområde. Således stod det klart innan Hasinas ankomst till Peking att Kina har uteslutits från Teesta-projektet.

Som ett resultat gjorde Bangladesh små framsteg i de ekonomiska frågorna som budgetstöd och projektlån som dess regering hade prioriterat inför Hasinas Kinabesök. Den 1 miljard yuan som Kina beviljat Bangladesh som hjälp är ett mycket litet belopp jämfört med landets nuvarande behov.

”Vi ser inga nämnvärda prestationer från Kina-besöket,” sa Hossain och hävdade att de samförståndsavtal som undertecknades under resan saknar betydelse.

Om något land ska upprätthålla geopolitisk balans behöver det en viss hävstångseffekt, förklarade han – vilket Bangladesh inte har nu.

Tidigare antog man att Bangladesh hade upprätthållit en sorts balans i relationerna med Kina och Indien. Men många analytiker anser att landet inte längre är på den punkten, eftersom Bangladesh visar mycket mer intresse för att möta indiska behov. Kina kan ha kommit till samma slutsats.

”Vi har blivit mer benägna till Indien när det gäller den geopolitiska synvinkeln. För vi har tagit många beslut nyligen trots att vi vet att Kina kommer att vara olyckligt, säger Hossain.

”Vi har nyligen kommit ut från att upprätthålla en balanserad relation med Kina och Indien,” avslutade han och tillade: ”Vi får inget utrymme att hålla Kina under övervägande (samtidigt som) att uppfylla Indiens förväntningar.”