När kriget i Ukraina sträcker sig in på sitt tredje år är det dags för USA att ompröva sin roll och sina mål i konflikten. USA har satsat hårt på att stödja Ukraina mot rysk aggression, men att förlänga kriget tjänar inte längre västerländska intressen. Även om det ursprungliga målet att försvaga Ryssland i stort sett har uppnåtts, kan en fortsatt konflikt få negativa återverkningar för USA och dess allierade.
Rysslands minskade makt
Rysslands invasion av Ukraina 2022 har blottlagt kritiska brister i dess militära logistik, planering och utförande. Förväntningarna på en snabb seger krossades snabbt när ryska styrkor mötte hårt motstånd från den ukrainska militären. Detta motstånd, tillsammans med strategiska missräkningar, har lett till betydande militära kostnader för Ryssland. Enligt RAND Corporation beräknades dessa kostnader i september 2022 till 40 miljarder USD, med potentiella direkta militära utgifter uppgå till 132 miljarder USD 2024. Dessutom varierade Rysslands BNP-förluster för 2022 mellan 81 miljarder och 104 miljarder USD, och finansiell kapitalförstöring uppskattades till 322 miljarder dollar.
Trots att Ryssland försörjer sig genom olje- och gasintäkter, verkar Rysslands långsiktiga ekonomiska utsikter dystra. Landets ökade beroende av Kina och Indien, ofta till ogynnsamma villkor, framhäver dess ekonomiska sårbarhet. Internt förtryck och betydande emigration på grund av värnplikt och politisk oliktänkande har belastat Rysslands samhälleliga och ekonomiska struktur.
Invasionen har också allvarligt skadat Rysslands rykte som en militär supermakt. Misslyckandet med att uppnå en snabb seger, i kombination med synliga svagheter i militära operationer och höga förluster, har skadat dess image på den globala scenen. Trots sabelras kan Ryssland inte längre erkännas som en supermakt och utgör inte något större hot mot USA och dess allierade.
Den ekonomiska bördan på USA
Med dessa mål uppnådda bör USA överväga att ändra sin strategi i Ukraina, eftersom en förlängning av kriget kommer att resultera i fler nackdelar än fördelar.
USA har gett nästan 175 miljarder dollar i bistånd och militärt bistånd till Ukraina sedan invasionen började. Men efter mer än två år av konflikt är effektiviteten av detta stöd på slagfältet diskutabel. Ukrainska styrkor står inför allvarlig brist på ammunition, trupper och luftförsvar. Den mycket efterlängtade motoffensiven förra året misslyckades med att återta betydande territorier från ryska styrkor, vilket ledde till uttömd moral bland ukrainska trupper. Det obevekliga bombardementet, bristen på avancerade vapen och de stora förlusterna på slagfältet har tagit hårt på Ukrainas förmåga att upprätthålla sitt försvar. Fortsatt ekonomiskt bistånd till Ukraina kommer sannolikt inte att förändra krigets gång, med det mest sannolika scenariot som hindrar Ryssland från att lägga beslag på fler territorier, om än på bekostnad av betydande ukrainska offer.
Dessutom minskar det amerikanska allmänhetens stöd för kriget. Även om en majoritet fortfarande stöder bistånd till Ukraina, har detta stöd minskat med tiden. För närvarande stöder endast 60% av amerikanerna fortsatt militärt och ekonomiskt bistånd. Bland republikaner och republikanskt lutande oberoende anser 48% att USA ger för mycket bistånd. Dessutom tror bara 36 % av amerikanerna att stöd till Ukraina ökar USA:s nationella säkerhet, och allmänhetens förtroende för Ukrainas framgångar på slagfältet har minskat avsevärt.
Geopolitiska återverkningar och global uppfattning
Washingtons nuvarande vägran att överväga förhandlingar har påverkat dess rykte, särskilt i den globala södern. Många utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika visar positiva åsikter mot Ryssland och Kina, vilket återspeglar djupare ideologiska klyftor och motstånd mot upplevd västerländsk dominans i global politik. En studie från University of Cambridge belyser en betydande geopolitisk klyfta, där dessa regioner ofta motsätter sig vad de ser som västerländsk negativ påverkan på global politik. En rapport från Crisis Group indikerar dessutom att icke-västliga stater under FN-debatter har visat en starkare benägenhet att förespråka ett tidigt, förhandlat slut på konflikten, snarare än att ta en hård linje mot Ryssland. Fortsatt insisterande från Washington på att Ukraina ska fortsätta kämpa kommer sannolikt att ytterligare alienera USA, vilket minskar dess förmåga att utnyttja relationerna i den globala södern.
Den fortsatta konflikten har också fört Kina och Ryssland närmare varandra, vilket utgör en strategisk utmaning för USA. Handeln mellan de två länderna ökade till 240 miljarder dollar 2023. Kina har blivit Rysslands främsta handelspartner, levererar viktiga varor och köper rabatterat ryskt bränsle. Medan Kina har avstått från att tillhandahålla direkt militärt bistånd, har det stött Ryssland diplomatiskt och retoriskt, vilket återspeglar ryska berättelser om kriget och kritiserat västerländska sanktioner. Detta partnerskap inkluderar ökat tekniskt samarbete och gemensamma militära övningar, utnyttjande av deras gemensamma intressen och klagomål för att bygga allianser och öka deras globala inflytande. Till exempel har Kina blivit en nyckelspelare i infrastrukturprojekt i Mellanöstern och Nordafrika, medan Ryssland har betydande investeringar i regionens energisektor. Att bekämpa ett enat Ryssland och Kina kommer att bli en mer utmanande strävan för USA.
Vägen framåt: Dags för förhandlingar
USA har uppnått sitt mål att försvaga Ryssland. Det fortsatta kriget innebär dock minskande avkastning och växande risker för USA och världen, inklusive hot om ett kärnvapenkrig. Det är dags för USA att överväga förhandlingar med Ryssland. Sådana förhandlingar kommer utan tvekan att vara utmanande och kommer att kräva betydande eftergifter från Ukraina. Ändå utgör alternativet – ett oändligt krig utan någon klar segrare – ännu större faror.
Kriget har redan avslöjat Rysslands sårbarheter och avsevärt försvagat dess militära och ekonomiska ställning. Genom att underlätta en förhandlad uppgörelse kan USA fokusera på sin ökande konkurrens med Kina, en mycket starkare motståndare än Ryssland.
En utdragen konflikt riskerar att ytterligare dränera USA:s resurser och försvaga allmänhetens stöd för internationella ingripanden. Därför bör USA svänga från att förlänga konflikten till att underlätta en förhandlad lösning. Att göra det kommer inte bara att rädda liv och resurser utan också bidra till att återställa global stabilitet och stärka USA:s ställning i det internationella samfundet.
Alexander Clackson är grundare av tankesmedjan Global Political Insight i London och forskare om Ryssland, som han har bevakat under det senaste decenniet. Han forskar för närvarande om politiska åsikter hos etniska minoriteter i Ryssland.