Ett sekulärt studentledd massuppror störtade den Indien-stödda Sheikh Hasinas diktatur den 5 augusti. Hasina hade regerat med järnhand i över 15 år; hennes avsättning har hyllats som Bangladeshs andra självständighet. Den 8 augusti en ny, mångsidig och progressiv interimsregering, ledd av Nobelpristagaren Dr Muhammad Yunusinvigdes.
När interimsregeringen och nationen försöker bygga upp och förnya står den redan inför betydande hot. Ett rättsligt kuppförsök, orkestrerat av lojalister från Hasinas parti Awami League, var motverkas av studenter den 10 augusti. Rykten går om en annan kupp som påstås planeras till den 15 augusti i ett försök att återta makten.
Ett annat betydande hot kommer dock från genomgripande desinformation och propaganda som försöker destabilisera Bangladesh. Detta har också spelat en central roll i fortsatta ansträngningar att misskreditera Bangladeshs nya interimsregering. Denna propaganda, utbredd och mångsidig, har spridits över sociala medieplattformar sedan Hasina flydde. De falska berättelserna har varit så utbredda att internationella medier, förståsigpåare, intellektuella, influencers och allmänheten omedvetet har spridit dem.
En av de primära fokuserna för denna kampanj har varit vilseledande och överdrivet påståenden om utbredd förföljelse av hinduer i Bangladesh. Medan det har funnits tragiska incidenter med attacker mot hinduervar många av de måltavla anslutna till Hasinas nu skamfilade Awami League-parti, vilket antydde ett politiskt, inte kommunalt, motiv. Specifika fall av förmodade attacker mot hinduiska hem och tempel har varit avslöjas av välrenommerade nyhetskällor.
Desinformationskampanjen delegitimerar den faktiska oro som minoriteter i Bangladesh har om vandalism, plundring eller attacker. hinduiska ledare i Bangladesh har själva gjort uttalanden för att motverka falska berättelser och dokumentera verkligheten på marken. Detta står i kontrast till majoriteten av de specifika fall som citeras på sociala medier, vilket har visat sig vara falska.
Betydande faktakontroll och debunking pågår redan på det omfattande antalet påhittade fodralinklusive av individer vars foton eller videor tillskrivs felaktigt. I ett fall videofilmer som påstås visa hinduer attackeras av en ”jihadistisk” mobb faktiskt togs under en attack mot studentdemonstranter av Awami League-anhängare.
Interimsregeringen har fördömt allt våld, och studentdemonstranter har tagit på sig att hjälpa till att bevaka hinduiska tempel och stadsdelar. Civila från olika bakgrunder har hållit solidaritetsmöten för att bekräfta revolutionens anda och engagemang för ett sekulärt Bangladesh.
En annan del av desinformationskampanjen handlar om att väcka rädsla för en påstådda islamistiskt maktövertagande eller en främmande nations inblandning. Även dessa påståenden är i stort sett ogrundade och har avslöjats. Till exempel rapporterade indiska medier att Bangladesh hade hävt förbud mot terroristorganisationer, vilket Bangladeshs Fact Watch faktakontrollcenter bekräftat var osant.
Den omfattande propagandan har väckt rädsla, framkallat hysteri och orsakat betydande distraktion och störningar i Bangladesh. De två huvudsakliga källorna till denna desinformationskampanj är globala Hindutva-styrkor kopplade till Indien, och Awami League-lojalister både utanför och i Bangladesh.
För det första har grupper och konton associerade med Indiens Hindutva-regim aktivt spridit känslor mot Bangladesh både i Indien och globalt. Detta anses allmänt vara ett svar på Hasina-regeringens fall i Bangladesh, som fick starkt stöd av New Delhi. Det finns mycket på spel för Indien: den potentiella förlusten av tillgång till Bangladeshs resurser, vinster från industrier och indiska medborgare baserade i Bangladesh, användningen av transportnätverk för att nå Indiens nordöstra delstater och säkerhetshjälp riktad mot militanta grupper som är aktiva i Indiens nordöstra del.
Dessutom tjänar denna desinformation till att avleda uppmärksamheten från Indiens brett dokumenterade register över våld mot etniska minoriteter och muslimer – ämnen som många indier är ovilliga att konfrontera – samtidigt som de underblåser Hindutva-känslan i Indien genom att framställa hinduer utomlands som under belägring. Tillsammans verkar motiven vara ekonomiska, geopolitiska och ideologiska.
Ett läckt dokument med titeln ”Bangladesh Hindu Toolkit” (arkiveras här) avslöjade omfattningen av en av många propagandainsatser. Verktygslådan innehåller detaljerade instruktioner om meddelandeförmedling, politisk organisering, berättelsebyggande och bildspråk, som syftar till att främja den falska berättelsen om ett ”hinduiskt folkmord” i Bangladesh. Dessa kampanjer finner en mottaglig publik, som World Economic Forum bedömde desinformation och desinformation som risk nummer ett inför Indien.
Sådana ansträngningar att generera och sprida falska påståenden, manipulerade bilder/videor och överdrifter har avsevärt förvrängt den globala förståelsen av situationen i Bangladesh. Den pågående globala mediabevakningen som upprepar desinformation, olika demonstrationer som hållits baserade på desinformationen, möten av Hindutva-grupper med politiker i olika länder för att påverka åsikter och diskussioner inom det indiska parlamentet – all denna utveckling har ytterligare förankrat och underblåst de falska berättelserna.
För det andra sker denna kampanj i samverkan med Awami League, som aktivt har engagerat sig i våld i Bangladesh, främjat missnöje och stött Hindutva-berättelsen. I det omedelbara maktvakuumet som följde efter den 5 augusti förekom hämndaktioner och opportunistiska attacker mot Awami Leagues lojalister och poliser, drivna av redan existerande sociala eller politiska spänningar. Dessa incidenter var inte gemensamt våld, i motsats till påståenden från sociala medier och press, som vilseledande påstod att endast hinduer var måltavla i kölvattnet av Awami Leagues fall.
Awami Leagues roll för att skapa mer kaos är välkänd. Läckta WhatsApp-meddelanden mellan medlemmar av Awami-ligans våldsamma studentflygel, Chhatra League, avslöjade deras planer på att utföra sporadiska attacker mot hinduiska tempel i falsk flagg-operationer, med avsikten att hetsa upp sekteristiska berättelser. De ska också ha deltagit i protester som utger sig för att vara offer för det våld de själva vidmakthållit.
Samtidigt har Hasina och hennes son, Sajeeb Wazed Joy, varit på en mediablitz i Indien, inflammatorisk och motsägelsefull intervjuer. Det finns farhågor om vad som kommer att hända med tanke på djupt inbäddade lojalister till den tidigare diktatorn över sektorer.
De potentiella konsekvenserna för Bangladesh när landet försöker bygga upp det är djupgående. Den nya demokratin står för närvarande inför stora utmaningar. Den förvrängda och genomgripande propagandan ökar den svåra uppgiften som ligger framför oss och äventyrar skyddet av Bangladeshs demokrati. Engagemanget för att säkerställa ett samhälle som är fritt och säkert för alla bangladeshier av alla bakgrunder har upprepade gånger betonats av Dr. Yunus, medlemmar av interimsregeringen och allmänheten. Bangladesh måste därför förbli vaksamt mot dem som har för avsikt att destabilisera landet av sina egna (geo)politiska, ekonomiska eller ideologiska skäl.