KYIV — Ukrainas allierade håller på att knyta ihop sig om huruvida de ska tillåta donerade vapen att träffa mål inne i Ryssland, och Vladimir Putin utfärdar bloddrypande hot om de gör det. För Ukraina är sådana strejker emellertid avgörande för dess krigsansträngning.
”För oss är att få tillstånd att slå Ryssland med västerländska vapen en fråga om överlevnad och vårt försvar. Vi ber att slå tillbaka och slå till mot legitima militära mål i Ryssland, säger Yehor Cherniev, en ukrainsk parlamentsledamot och chef för Ukrainas permanenta delegation till Natos parlamentariska församling, till BLADET.SE.
Kyivs vädjanden har blivit desperata efter ryska attacker nära landets andra stad Charkiv, inklusive en bombkampanj som förvandlar gränsstäder och delar av Charkiv till ödemarker som inte går att gå.
”Det är viktigt att våra partners har tillräckligt med beslutsamhet för förebyggande skydd mot ryska terrorister, precis som de skulle slå till mot alla andra terrorister – förstöra dem innan de börjar ta liv”, sa president Volodymyr Zelenskyy i ett uttalande efter ryska attacker mot Charkiv-regionen senast. vecka.
Ukrainas allierade lyssnar. Hittills har Storbritannien, Sverige, Finland, de baltiska länderna, Nederländerna, Polen, Tjeckien, Kanada och andra sagt att de inte har några problem med att Ukraina använder sina vapen för att slå Ryssland.
På tisdagen kom även Frankrike och Tyskland överens — med varningar.
Frankrikes president Emmanuel Macron sa att Ukraina kan ”neutralisera” mål i Ryssland ”från vilka missilerna avfyras, men inte andra civila eller militära mål.”
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, som står bredvid Macron, sa att Ukraina kan använda de vapen som tillhandahålls ”inom ramen för internationell rätt.” Det öppnar dörren för användningen av donerade vapen i Ryssland, men får också Kreml att gissa.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill att länder ska omvärdera politik som ”binder () ena handen av ukrainarna på ryggen.”
Putin försöker se till att hans styrkor skyddas från ukrainska attacker och varnar på tisdagen för ”allvarliga konsekvenser” om dessa vapen används.
Det lämnar USA – den största givaren av militärt bistånd till Ukraina – som det mest framträdande stödet för att tillåta Kiev att attackera Ryssland.
”Det finns ingen förändring av vår policy vid det här laget, vi uppmuntrar inte eller möjliggör inte användningen av amerikanska vapen för att slå in i Ryssland,” sade Nationella säkerhetsrådets talesperson John Kirby på tisdagen.
President Joe Biden är under press från kongressen att ändra den ståndpunkten, men står fast.
Utan grönt ljus från Washington har Ukraina fastnat med att använda sina egna missiler och drönare för att träffa mål i Ryssland – men även det kan dra flak från allierade.
Ukrainas kampanj för att drabba Rysslands oljeinfrastruktur fick en utskällning från Washington, som var orolig för inverkan på de globala oljepriserna. Under de senaste veckorna har Kiev också träffat två ryska radarinstallationer djupt inne i landet, vilket återigen orsakat oro eftersom anläggningarna är kopplade till Rysslands ballistiska kärnvapennätverk för tidig varning.
Kiev säger att strejkerna är berättigade. ”De här radarerna var Rysslands ögon. Och vi stängde dem åtminstone delvis. Vi kommer att fortsätta att slå strategiska mål i Ryssland med våra medel”, sa en ukrainsk underrättelseofficer till BLADET.SE, på villkor av anonymitet.
Kiev är enormt frustrerad över att inte kunna hamra på ryska styrkor norr om Charkiv.
Under den senaste månaden har ryska stridsflyg skjutit upp mer än 3 000 flygbomber mot Ukraina, de flesta från jetplan i ryskt luftrum där Ukraina inte kan skjuta ner dem, sa Zelenskyy under ett besök i Spanien i slutet av maj. Bara förra veckan dödade Ryssland dussintals efter att ha avfyrat bomber och missiler mot en stormarknad och ett tryckeri i Charkiv.
”Eftersom vi hade all underrättelsetjänst, när vi såg var de samlar sina trupper, deras utrustning, hade vi inte möjlighet att slå till förebyggande för att hindra dem från att korsa gränsen. Vi var tvungna att reagera först efter att de korsat gränsen och på grund av det förlorade vi några byar och människor”, sa Cherniev.
Om Ryssland förblir utanför gränserna kommer Ukraina att få mycket svårt att vinna kriget.
”Effektiviteten hos det ukrainska försvaret i allmänhet och i Charkiv-regionen i synnerhet beror på förmågan att slå till mot Rysslands militära kommando- och stödsystem”, säger Mykola Bielieskov, militäranalytiker och forskarstipendiat vid det ukrainska nationella institutet för strategiska studier .
Bielieskov sa att om Ukraina tillåts använda västerländska missiler för att träffa ryska flygfält cirka 50 kilometer från gränsen, kan det avsevärt hindra Moskvas användning av flygbomber.
”Ryska bombplan är mindre benägna att flyga från längre flygfält så ofta eftersom det ökar efterfrågan på bränsle. Så som ett resultat kommer det att minska antalet möjligheter för dem att bomba oss så ofta, säger Bielieskov. ”Det bestående förbudet för Ukraina att använda västerländska vapen i Ryssland ger Kreml en carte blanche för våldsamma angrepp som kan förvandla Ukrainas gränsområden till en ödemark som kommer att underlätta den ryska offensiven.”
Västvärlden är orolig för att korsa Rysslands ”röda linjer” och utlösa ett bredare krig – kanske till och med ett kärnvapenutbyte. Den här veckan bekräftade Belgien att de kommer att ge Ukraina F-16 stridsflygplan, men endast under förutsättning att de inte flygs över ryskt territorium.
Kiev hävdar att Moskvas hot till stor del är häftiga, och noterar att västvärlden också tvekade att ge Ukraina axelavfyrade pansarvärns- och luftvärnsmissiler, artillerisystem, pansarfartyg, stridsvagnar, kryssningsmissiler och stridsflygplan.
”Vi såg att med strejker på Krim, och med tillhandahållandet av HIMARS och andra västerländska vapen till Ukraina, brukade det finnas röda linjer, fulla av hot, inte längre”, sa Cherniev.
Särskilt upprörande för Ukraina är vetskapen om att dess allierade inte skulle acceptera sådana gränser om deras egna styrkor stod för striderna.
”USA:s militära doktrin säger till exempel att för ett effektivt försvar på frontlinjen är det nödvändigt att slå djupt inne i fiendens linjer för att försvaga trycket på frontlinjen,” sa Bielieskov.
”Det är orättvist att Ukraina uppmanas att slåss eftersom de amerikanska väpnade styrkorna aldrig skulle slåss.”