SD är inget oppositionsparti – adresserar inte skuldmättnaden

”Lån och krediter är i dag relativt vanliga inslag i många människors privat­ekonomi. Oavsett om det handlar om ett större köp eller för att kunna ta itu med en plötslig och oförutsedd utgift, upplever många att lån eller krediter kan förenkla deras vardag genom att ge ett tillfälligt ökat ekonomiskt utrymme.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att effekten riskerar att bli den rakt motsatta och på sikt orsaka en svår ekonomisk situation för den enskilde vid oförsiktighet eller rentav okunskap.

Problemen med överskuldsättning har växt under flera års tid, och den största ökningen härrör från konsumtions­lån, spel­missbruk och skadliga snabblån med höga kostnader. I nuläget har Krono­fogden och inkasso­bolagen fodringar på cirka 165 miljarder, en summa har stigit kraftigt de senaste åren. Utöver detta är det omkring 162 000 barn som för närvarande lever i överskuldsatta hushåll.

Förutom de problem det ger i privat­ekonomin med dålig kredit­värdighet, vilket kan leda till svårigheter att erhålla lån och att få eller att behålla en bostad, medför över­skuld­sättning även lidande och psykisk ohälsa. Ångest och depression är kraftigt över­representerat i gruppen skuldsatta jämfört med befolkningen i stort. Enligt en rapport från Konsument­verket från 2015 har var sjätte skuldsatt person någon gång försökt ta sitt liv.

Också för samhället är de rent ekonomiska kostnaderna enorma. I skrivande stund beräknas över­skuld­sättningen kosta svenska skattebetalare cirka 30–50 miljarder kronor varje år. Det finns således gott om skäl för åtgärder som kan stävja utvecklingen.

Det är inte orimligt att förvänta sig ett visst ansvar hos individen när det gäller beslut om ens egen privat­ekonomi, men åtskilliga rapporter från kredit­hanterings­bolag och ekonomer menar att framför allt unga personer saknar tillräckliga ekonomi­kunskaper. Vi kommer heller inte ifrån faktumet att vissa kredit­bolag använder sig av oärlig eller till och med vilse­ledande marknads­föring, vilket kan vara svårt för den icke insatte att genomskåda.

Även om vi välkomnar den utredning på området som nu sent omsider tillsatts, riskerar förslagen som regeringen tidigast 2023 kan lägga på riksdagens bord, att vara mer av samma uddlösa, urvattnade politik som hittills redan presenterats. Det duger inte.

Det är med anledning av ovanstående som Sverige­demokraterna lanserar ett kraftfullt åtgärds­program med 20 förslag för att på riktigt vända trenden och ta itu med problematiken kring ökad över­skuld­sättning.

I åtgärdsprogrammet ingår som centralt:

Fler förebyggande åtgärder genom utbildning och rådgivning.

Förbättrad kreditprövning och en utredning om ett komplett skuld­register.

Ytterligare begränsning av högkostnads­krediter och påträngande reklam.

Regleringen av högkostnads­krediter måste skärpas och den påträngande och ofta aggressiva reklamen för lån och krediter minska. Det behöver också utredas om inte gränsen för när en kredit räknas som en högkostnads­kredit ska sänkas, eftersom dagens 30 procent – plus referens­ränta – är att betrakta som väldigt högt. Den som lånar ut pengar ska ta ansvar för att låntagaren också kan betala tillbaka sin skuld och för att förbättra möjligheten till en ordentlig kredit­prövning bör ett komplett skuld­register införas.

Möjligheten till konsument­rådgivning, som är ett förfilter till budget- och skuld­rådgivning, borde även tillgänglig­göras för fler, och vara oberoende av var i landet man bor. Därför budgeterar Sverige­demokraterna för just detta, i synnerhet för förebyggande rådgivning lokalt.

Ovanstående är bara några exempel på de åtgärder vi ser som nödvändiga för att ta itu med den negativa utvecklingen. Vi tror att det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för minska över­skuld­sättningen, och ju snarare vi kan sätta in rätt insatser desto bättre.

Mycket kan göras redan nu, exempelvis ökat förebyggande arbete som ekonomi­rådgivning. Regeringen har dock visat mycket sparsamma ambitioner att ta problematiken på allvar, då åtgärder på flera områden för att förbättra situationen för gruppen unga uteblir och riskerar att orsaka en förlorad generation. Vi menar att Sverige kan göra betydligt mer för att hindra att fler ungdomar försätts i livslång ekonomisk skuld.”