Desinformation, desinformation och strukturerad propaganda i sociala medier har inneburit betydande utmaningar för Dr. Muhammad Yunus interimsregering i Bangladesh, särskilt som oppositionen, särskilt Awami League (AL), strategiskt använder sociala medier för att destabilisera regeringen.
Sociala medier spelade en betydande roll i rörelsen mot Hasinas regim under monsunrevolutionen. Trots att man har 100 000 AL-aktivister för att hantera onlineberättelser misslyckades Hasinas regim att motverka offentlig opposition, som använde logik, memes och ironi för att utmana regeringens propaganda i cyberrymden.
Den 3 augusti tillkännagav chefskoordinatorn för monsunrevolutionen, Nahid Islam (nu rådgivare till Yunus-regeringen), ett enpunktskrav på Hasinas avgång. Den kvällen publicerade Chhatra League, AL:s studentflygel, gamla videor på sociala medier och påstod felaktigt att de hade tagit kontroll över staden Dhaka, särskilt Dhaka University, och att alla samordnare hade flytt landet. Journalister och ungdomsaktivister genomförde dock livesändningar på Facebook och postade bilder som visade att Chhatra League inte hade någon närvaro vid Dhaka University. Senare blev denna incident en källa till memes i samtida diskussioner på sociala medier i Bangladesh.
Efter att Hasina avsatts och Yunus-regeringen svors in, började en strukturell propagandakampanj mot den nya administrationen uppstå, särskilt från indiska källor. Några Indiska medier spreds desinformation och sidor på sociala medier propagerade falska berättelser om attacker mot minoriteter i Bangladesh. Mashrafe Bin Mortuza, kaptenen för Bangladeshs herrlag och parlamentsledamot under de kontroversiella valen 2018 och 2024, fick sitt hus bränt efter Hasinas avgång. Dock några Indiska medier rapporterade felaktigt att det var Liton Das’ hus, en annan populär cricketspelare från Bangladeshs herrlag och en medlem av det hinduiska samhället.
Mitt i vågen av desinformation om minoritetsattacker i Bangladesh blev det ett avgörande test för Yunus-regeringen att säkerställa ett säkert firande av Durga Puja, landets största hinduiska festival. Även om Puja-firandet avslutades utan större våldspreds minst 14 rykten i sociala medier mellan 6 och 12 oktober i samband med Puja-festivalen. Enligt den frivilliga faktagranskande organisationen Rumour Scanneralla rykten baserades på gamla videor, redigerade foton och några foton av incidenter i Indien, felaktigt framställda som inträffade i Bangladesh.
I efterdyningarna av Puja spreds ytterligare ett stycke propaganda på sociala medier. Den 12 oktober två kvinnliga högskolestudenter dog efter att ha förtärt giftig alkohol i Faridpur, en stad nära Dhaka. Båda eleverna var hinduer och hade firat Dussehra (den sista dagen av Durga Puja). Men på sociala medier, ryktet spreds falskt att de två hinduiska flickorna brutalt mördades när de återvände hem efter Vijay Dashami-firandet i Bangladesh, vilket ytterligare underblåste spänningarna i samhället.
Desinformationskampanjerna var inte begränsade till minoritetsfrågor eller händelserna i augusti. De fortsatte att manipulera flera andra frågor i Bangladesh, inklusive direkta försök att underminera Yunus-regeringen. Efter Hasinas avstängning försökte Awami Leagues team för sociala medier en comeback i cyberrymden. Den 9 oktober vid midnatt publicerades en gammal video som visar en folkmassa samlad på sociala medier, felaktigt rubricerad som en protest utanför Yunus bostad, med krav på hans avgång. Rykten till och med cirkulerade om en konfrontation mellan Yunus och arméchefen. Även om Yunus assisterande pressekreterare, Apurbo Jahangir, tillbakavisade dessa påståenden via ett Facebook-inläggdet gjorde lite för att dämpa ryktena på nätet. Debatten rasade hela natten, med några användare som postade livevideor utanför Yunus bostad för att avslöja sanningen.
Sajeeb Wazed, son till Sheikh Hasina och rådgivare till hennes administration, spelade en nyckelroll i att iscensätta propaganda i sociala medier mot Yunus-regeringen. Natten till den 28 augusti hittades Sarah Rahanuma, en 32-årig redaktionsredaktör på Gazi TV, död i Dhaka. Hennes man ansåg att hennes död var ett självmord, men Wazed inramade det felaktigt på sitt Facebook-inlägg som ett politiskt motiverat mord och hävdade att det var ”en annan brutal attack mot yttrandefriheten i Bangladesh.” Detta ytterligare underblåst desinformation på sociala medier och indiska nyhetskanaler.
Wazed tillade att Gazi TV var en sekulär nyhetskanal som ägs av Golam Dastagir Gazi, som nyligen greps. Wazed framställde gripandet av Gazi felaktigt och antydde att det berodde på hans ägande av en sekulär nyhetskanal, snarare än de faktiska rättsliga anklagelserna mot honom.
Mahfuj Alam, den speciella assistenten till Yunus och en viktig visionär bakom monsunrevolutionen, har blivit ett mål för propaganda orkestrerad av AL och Indien-baserade sociala medier. Alam blev först måltavla på sociala medier med påståenden om att han var son till Md Selim, en ledare för Bangladeshs Hezbut Tawheed och en före detta Shibir-ledare. En framstående faktagranskare, Dismislab, snabbt avfärdad detta påstående på sociala medier är falskt.
Inom en dag efter dessa anklagelser började inlägg på sociala medier framställa Alam som en ledare för Hizb ut-Tahrir. Chefsrådgivarens pressflygel förnekade uttryckligen påståendena. Men dessa ogrundade påståenden spreds över sociala medier av AL-ledare och förstärktes senare av delar av den indiska mainstream-media. The Economic Times publicerade en rapport med titeln ”Jamaats försök att reparera banden med Indien möttes av skepsis,” som påstod Mahfujs koppling till Hizb ut-Tahrir.
Frivillig faktagranskande organisation Rumor Scanner klargjorde frågansom identifierar en man vid namn Abdullah Al Mahfuz som den påstådda Hizb ut-Tahrir-medlemmen. Rapporten betonade att Abdullah Al Mahfuz och Mahfuj Alam är helt olika individer med en betydande åldersskillnad.
Trots dessa klargöranden fortsatte propagandan mot Alam. I verkligheten förespråkar Alam för ett inkluderande Bangladesh och söker en politisk ram grundad i värdighet, ansvar och medkänsla. Han delade sina politiska tankar och visioner i en intervju med The Diplomat.
Det här är bara några exempel på strömmen av rykten som sprids på sociala medier om känsliga ämnen som minoritetsfrågor, mord och uppmaningar till Yunus-regeringens avgång. Ibland sprids dessa rykten på sociala medier med hjälp av redigerade bilder som liknar de från populära vanliga TV-kanaler, som folk tenderar att lita på. Det här handlar inte bara om spridning av propaganda eller desinformation; det är en taktik för att så kaos. I januari 2024, det fanns 52,90 miljoner användare av sociala medier i Bangladeshvilket är 30,4 procent av den totala befolkningen, och Facebook är särskilt populärt. Men alla har inte den nödvändiga digitala kunskapen, vilket gör att politiska partier kan utnyttja denna sårbarhet. Till exempel i 2012, en gemensam attack i Ramu, Cox’s Bazarutlöstes av ett redigerat foto som cirkulerade på sociala medier som anklagade någon för att förolämpa islam.
Under de senaste åren har AL:s cyberteam i allt större utsträckning utnyttjat sociala medieplattformar för att framkalla spänningar i samhället i Bangladesh. Vid incidenter som t.ex gripandet av en ISKON-ledare nyligen och mordet på en myndighetsadvokat spreds populära Facebook-sidor som kontrolleras av AL-förbund desinformation och propaganda som syftar till att uppmuntra till upplopp.
Yunus-regeringen, skild från en konventionell politisk administration, fungerar som en regering efter revolutionen. Utan en robust politisk kraft för att stödja den förlitar sig denna regering på en bräcklig och mindre sammanhållen nationell enhet som fortfarande är under diskussion.
Den skenande spridningen av rykten och desinformation på sociala medier, förvärrad av vilseledande berättelser från indiska medier, utgör således betydande utmaningar för Yunus-administrationen. I Dhaka har den politiska atmosfären beskrivits som ”ryktesnatt” i cyberrymden, där desinformation frodas under denna flyktiga period.
Trots offentliga ansträngningar för att motverka många av dessa rykten är hotet om kaos fortfarande högt på grund av den strukturella propagandan som förevigas på sociala medier. När Bangladesh navigerar i denna osäkra period står Yunus-regeringen inför den skrämmande uppgiften att upprätthålla stabilitet inför obevekliga desinformationskampanjer.