Efter middagsbönen en varm onsdag, kallades Hussain* av en väpnad grupp till ett ”gemenskapsmöte” i sitt block i världens största flyktingbosättning.
”De vill att vi ska gå och slåss i Myanmar,” sa Hussain. ”De samlar alla unga män i rohingyasamhället och tvingar dem att gå med i Myanmars militär mot Arakanarmén.”
”Vi vill inte gå, men de hotar oss dagligen. Det är mer skrämmande än någonsin att vara i lägret just nu.”
Sedan den 15 maj har beväpnade rohingya-nationalistiska grupper hållit möten i hela flyktingbosättningen med 33 läger i Bangladesh, och intensifierat ansträngningarna att rekrytera unga rohingyamän för militärtjänst i Myanmar, riktade mot pojkar så unga som 14 år.
”Situationen försämras för varje dag”, säger Mahmudul*, en humanitär rohingyaarbetare som bor i Kutupalonglägret.
”Gänget genomför arresteringar dygnet runt och riktar sig mot alla, särskilt frivilliga arbetare från vårt samhälle, som lärare och humanitära hjälparbetare. De har organiserat möten i varje läger för detta ändamål.”
Sedan 2021, efter militärens maktövertagande genom en kupp, har Myanmar varit indraget i ett brutalt inbördeskrig, vilket har lett till att tusentals civila har förlorats. När 2023 sågs en stadig ökning av striderna mellan militärjuntan och etniska väpnade grupper och motståndsstyrkor, Myanmars junta har sökt rekryter från Rohingya-befolkningen den har förföljd och nekad medborgarskap till i decennier.
”Rohingyaflyktingar i Bangladesh, som redan står inför enorma svårigheter, är nu mål för tvångsrekrytering av militären genom sina ombud”, säger Htway Lwin, en Rohingya människorättsaktivist och samhällsledare baserad i Cox’s Bazar, Bangladesh.
Flera unga män har flytt från lägret för att undvika rekrytering, medan andra har flyttat till härbärgen för familj och vänner som finns i bosättningen för det registrerade flyktinglägret, som påstås utsättas för färre gängrelaterade aktiviteter.
”Kvinnor och män håller sig vakna på nätterna och förblir vakna när de fruktar att deras söner kommer att tas och tvingas slåss i Myanmar”, säger Mohammed Younus* från Camp 4.
Diplomaten dokumenterade fyra fall av tvångsrekrytering och intervjuade 19 rohingyabor i Kutupalong Camp i Bangladesh. Familjemedlemmar till de rekryterade rapporterade att deras nära och kära fördes från lägret och transporterades till Rakhine State. Liknande berättelser om tvångsrekrytering har varit dokumenterat av AFP.
En bror till en rekryterad ung man berättade att han har varit i kontakt med sin bror, som säger att han har påbörjat militär träning i delstaten Rakhine för att slåss mot Arakanarmén.
”Det finns många människor vars familjemedlemmar togs med tvång och det finns fortfarande inga nyheter om dem. Deras föräldrar har letat efter dem överallt men det finns inga nyheter”, säger Kyaw Myint Aung* från Camp 4.
”En del säger att de nu är i Myanmar och genomgår militär träning. Andra säger att de befinner sig i Bandarban-distriktet i Bangladesh, nära gränsen till Myanmar.”
Över 500 rohingyaflyktingar har enligt uppgift pressats av väpnade grupper att gå med i det pågående kriget i Myanmar sedan maj, enligt Radio Free Asiaen regional nyhetstjänst.
De som vägrar rekrytering och hjälp till juntan i delstaten Rakhine utsätts för misshandel och i vissa fall ödesdigra konsekvenser. Andra källor delar med sig av berättelser om familjemedlemmar som vägrade rekryteringsförsök som fängslades och sedan med våld fördes till Myanmar för att slåss.
Tvångsrekrytering har djupt påverkat rohingyaernas liv i Kutupalonglägret, vilket förvärrat deras redan svåra omständigheter.
Många rohingyer som arbetar med humanitära organisationer kan inte gå till jobbet på grund av den höga risken, delade Samina Islam*, en humanitär arbetare som bor i Rohingyas registrerade flyktingläger. Samina sa att de väpnade grupperna också har tänt eld i vissa läger för att uppmärksamma samhället.
”Människor är nu rädda för att lämna hemmet”, säger Samina Islam, ”Vi kan inte sova gott och det hörs ofta skott efter mörkrets inbrott… Gängen tar folk mestadels på natten, men ibland på dagtid också, så vi kan aldrig känna säker.”
De väpnade grupperna ställer upp med rekrytering för att bekämpa Arakan-armén genom att använda löften om medborgarskap och tvång genom hot om bortförande, misshandel och återverkningar på ens familj.
I delstaten Rakhine, där tvångsrekrytering av rohingyamän har pågått sedan februari, har juntaregeringen misslyckades med att ge medborgarskap kort till alla Rohingya-militärrekryter, trots deras tidigare löften att göra det.
Fraktionerna som driver rekryteringen i lägret säger att rohingyaerna måste sluta allianser med Myanmars armé, en gammal fiende, för att möta det nya hotet från Arakanarmén.
Nästan 1 miljon människor bor i Cox’s Bazar-lägren, enligt FN. Nya berättelser från flyktinglägret Kutupalong i Cox’s Bazar återspeglar rapporter om tvångsrekrytering som liknar dem som bevittnats i år i delstaten Rakhine, utförd av nationalistiska rohingyagrupper.
Kutupalong flyktingläger i Bangladesh, 24 mars 2017. Foto av John Owens/VOA.
Över 1 000 rohingyamän i delstaten Rakhine, Myanmar har varit bortförda och tvångsrekryterade av Myanmars militär för att slåss på dess vägnar mot Arakanarmén (AA), en upprorsstyrka. Rohingya-män och deras familjemedlemmar har utsatts för misshandel och arrestering efter att ha vägrat att följa värnplikten och genomgått militär utbildning för att stödja juntans konflikt i delstaten Rakhine. För att undvika rekryteringsinsatser, över 100 000 unga män har flytt sina hem.
Juntan tillämpar en värnpliktslag för att rekrytera unga rohingyamän för att hjälpa till med deras interna konflikter med andra etniska grupper. Men lagen gäller bara för medborgare i Myanmar, och är därför bryter mot internationell lag om mänskliga rättigheter när de tillämpas på rohingya-befolkningen – eftersom rohingya har nekats medborgarskap i landet sedan 1982 års medborgarskapslag antogs.
”Myanmars militär, som har begått grymheter mot rohingya i årtionden samtidigt som de nekat dem medborgarskap, tvingar dem nu att slåss för dess räkning”, sade Shayna Bauchner från Human Rights Watch.
Noor Kolima, en människorättsförsvarare som bor i Kutupalong lägret, sa att tvångsrekryteringen av ungdomar till Myanmars militär påverkar alla rohingyer som bor i lägren i Bangladesh. Noor rapporterar att den försämrade situationen gör att Rohingya-ungdomar känner sig allt mer otrygga.
Rohingya-flyktingar intervjuades för den här historien och rapporter från andra nyhetskanaler anklagar tre väpnade grupper – Rohingyas frälsningsorganisation (RSO), Arakan Rohingya-armén (ARA) och Arakan Rohingyas frälsningsarmé (ARSA) – av samordna rekryteringsinsatser genom utbredda hot, hot om våld och bortförande.
Gäng saknar brett stöd bland rohingya i lägren, vilket leder till eskalerande konflikter mellan invånare och gängmedlemmar.
Mahmudul sa att i många fall har invånare i hela block, inklusive kvinnor och barn, konfronterat beväpnade RSO-medlemmar i ett försök att skydda de unga männen i deras familjer.
Bränder som involverar skyddsrum och kontor inom Kutupalong Camp har rapporterats och verifierats. Många i Kutupalong hävdar att brandutbrotten är ett avsiktligt svar på oroligheterna i lägret, eftersom situationen ställer de väpnade grupperna mot det bredare rohingyasamhället, vilket resulterar i vedergällnings- och vedergällningsansträngningar.
Misstankar och anklagelser om att Bangladeshs väpnade polisbataljon är medskyldig till gängrekryteringsaktiviteter var utbredda bland intervjuade rohingya-flyktingar. Rykten hävdar att den bangladeshiska polisen blundar för gruppernas våldsamma och skrämmande aktiviteter, misslyckas med att arrestera förövarna och till och med underlättar förflyttning av rohingya-ungdomar till Myanmars gräns.
Gängvåld mellan RSO, ARA och ARSA ökar också, vilket ökar otryggheten. Grupperna är i konflikt och kämpar för kontroll över olika läger inom bosättningen.
Den 10 juni utbröt en våldsam konflikt i läger 4, vilket resulterade i tre RSO-medlemmars död i händerna på ARSA-medlemmar.
Det ständiga hotet om bortförande eller våld har skapat en klimat av rädsla och osäkerhet i lägren. Den mycket stressiga miljön tar en betydande vägtull på samhällets dagliga liv och fysiska och psykiska välbefinnande.
Familjer är ofta tvungna att agera som inofficiell säkerhet i sina egna block och hålla sig vaksamma för att skydda sina nära och kära. Vakter har anlitats i några kvarter för att hålla utkik efter hot mot unga män och tonårspojkar i lägret.
MHM Kolim Ullah* från Camp 14 uttryckte, ”Känslan av extrem stress och spänning inom lägret gör det nu omöjligt för oss att känna oss trygga eller föreställa oss en framtid.”
”Jag är alltid i fara”, sa Kyaw Myint Aung, ”det finns ingen säkerhet, ingen säkerhet… Nu är flyktinglägret som ett helvete för oskyldiga flyktingar.”
*Namnen har ändrats för att skydda källor från repressalier.