Hem Samhälle Politik Politiska rivaler handlar med hullingar över narkotikaproblem i Filippinerna

Politiska rivaler handlar med hullingar över narkotikaproblem i Filippinerna

Political Rivals Trade Barbs Over Drug Issues in the Philippines

På Filippinerna är de politiska dynastierna Duterte och Marcos och deras anhängare upptagna med att kasta lera på varandra över vem som ska hållas ansvarig för droghotet.

I senaten höll den tidigare polischefen Ronald ”Bato” dela Rosa ett tal där han utmanade sina kollegor att stödja honom och familjen Dutertes. ”Jag skulle vilja fråga medlemmarna i denna upphöjda organisation,” sa han. ”Var står du för att skydda våra medborgare?”

Hans tal var en reaktion på nyhetsrapporter om den uppenbara förändringen i ställningen för president Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr.s administration med avseende på den pågående undersökning Internationella brottmålsdomstolen (ICC) till rollen som förre presidenten Rodrigo Duterte och flera polisgeneraler i det brutala genomförandet av kampanjen mot narkotika under deras mandatperiod.

Dela Rosa var rasande över att två högt uppsatta tjänstemän i Marcos-regeringen hade gett försäkringar om att ICC-personal inte skulle hindras från att utföra sitt arbete i landet.

På frågan om ICC:s plan att skicka ett team till Filippinerna, sade generaladvokat Menardo Guevarra att regeringen var medveten om begäran. ”Vi kan inte stoppa ICC-åklagaren från att utreda. Det är hans mandat. Han kan intervjua vem som helst via telefon, via e-post, genom lokala organisationer, till och med ansikte mot ansikte om personen samtycker till att bli intervjuad”, sa han till reportrar.

Justitieminister Jesus Crispin Remulla gjorde ett liknande påstående och tillade till och med att regeringen inte kan stoppa Interpol om den försöker genomföra en laglig arrestering i landet. ”Vi är inte i affären med att blockera någon rörelse för Interpol om inte en policy fastställs, vilket naturligtvis kommer att strida mot våra internationella åtaganden”, sa han i en mediaintervju.

För Dela Rosa stred uttalanden från Guevarra och Remulla mot tidigare uttalanden från president Marcos, som upprepade gånger insisterade på att Filippinerna inte skulle samarbeta med ICC-utredningen på grund av jurisdiktion och suveränitetsproblem. Dela Rosa varnade för att myndigheter kan bli ansvariga för brottet illegal internering eller allvarlig olaglig internering om de gör en arrestering baserat på en begäran från ICC.

Om det skett en policyförändring är det en trolig återspegling av den ökande klyftan mellan Dutertes och Marcoses. Fejden har blivit häftigare i år med Duterte som anklagar Marcos för att vara drogmissbrukare. Marcos har förnekat anklagelsen och svarat att den tidigare presidenten är påverkad av fentanyl. Dutertes son har nyligen lämnat in ett lagförslag i kongressen som kräver att alla tjänstemän genomgår drogtester.

Samtidigt har allierade till Marcos startat en serie kongressutfrågningar om spridningen av droger, kriminella aktiviteter förknippade med filippinska offshore-speloperatörer och utomrättsliga mord. Lagstiftarna sa att utfrågningarna kommer att ”hjälpa till att lagföra och fälla förövarna, konspiratörerna och hjärnorna i hela det kriminella nätverket.” De tillade att undersökningen är en del av ”resan att jäsa sanningen, söka rättvisa och hela vårt folk.”

Ett av vittnena de presenterade var en före detta tulltjänsteman som inblandade Dutertes son, svärson och hans tidigare ekonomiska rådgivare i ett fall rörande en transport av illegala droger. Svärsonen är make till vicepresident Sara Duterte, som avgick från sin post som utbildningssekreterare i juli och har antagit rollen som kritiker av Marcos administration.

Till skillnad från sin pappa har Sara Duterte inte direkt anklagat Marcos för att ha använt illegala droger. Men hon utfärdade ett uttalande som förklarade att ”ledare inte bör motiveras av kontanter, kokain eller champagne.” Hon stödde också sin brors räkning och har accepterat utmaningen att genomgå drogtester.

När politiker engagerar sig i partiskt käbbel fortsätter offren för det blodiga ”kriget mot droger” att ropa efter rättvisa. Den tilltagande rivaliteten inför mellanårsvalet 2025 bör inte överrösta kraven på sanning, ansvarighet och rättvisa.