VÄSTERÅS, Sverige — En lökkupolformad spira reser sig över omgivande träd till en molnfri hösthimmel. Ett högt staket spårar omkretsen och skyltar varnar för CCTV-täckning. Till ljudet av en förbipasserande bil springer en hund ut bakom en parkerad minibuss inom inhägnaden och skäller genom den stängda entrégrinden.
Detta är den nyligen byggda rysk-ortodoxa kyrkan i utkanten av den svenska staden Västerås – för dess anhängare, en oskyldig plats för tillbedjan; men för en allt mer högljudd grupp av kritiker, ett potentiellt hot mot Sveriges nationella säkerhet.
Oron kretsar kring kyrkans känsliga läge, mycket nära en strategiskt viktig flygplats, ett vattenreningsverk och avancerade energibolag baserade i staden med 130 000 invånare som ligger bara 100 kilometer väster om Stockholm.
Mitt i en våg av påstådda komplotter av misstänkta ryska agenter för att rikta in sig på infrastruktur och mörda motståndare över hela Europa, säger säkerhetsexperter att Sverige bör slå ner på Moskva-anslutna institutioner över hela landet – inklusive denna kyrka.
– Kyrkan erbjuder ett potentiellt fotfäste som kan användas för informationsinsamling, både riktat till Västerås flygplats och till industriella intressen i form av stora företag som är engagerade i energisektorn, säger Markus Göransson, forskare med fokus på Ryssland på Svenska Försvarsuniversitetet. ”När Sveriges försvarsstyrkor genomför övningar på eller i närheten av flygplatsen, som gjordes i juni, gör de det under eventuell övervakning från kyrkan”, tillade han.
Ryska ambassaden i Stockholm svarade inte på en mejlad begäran om kommentar om anklagelserna om att kyrkan är ett säkerhetshot.
Den rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås har inte heller svarat på en mejlad begäran om kommentar. Företrädare för kyrkan har tidigare förnekat kopplingar till Rysslands underrättelsetjänster, enligt Västeråsbaserade dagstidningen VLT, som lett på lokal mediebevakning kring kyrkan.
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, utvisade europeiska nationer hundratals ryska ambassader från sina länder i ett försök att avtrubba Moskvas förmåga att infiltrera sina grannar.
Men två år senare är det allt tydligare att Moskva fortsätter att hitta sätt att ge skydd åt sina operatörer utomlands. Och det riskerar konsekvenser.
I april sa brittiska myndigheter att de misstänkte att Ryssland låg bakom en mordbrand mot ett brittiskt lager; och i juli påstods ryska agenter planera för att döda chefen för Tysklands Rheinmetall, en vapenleverantör till Ukraina, rapporterade CNN.
Den rysk-ortodoxa kyrkan verkar framstå som en potentiell kanal för Moskvas hemliga handlingar utomlands.
Ukrainska säkerhetsstyrkor slog till mot ett kloster i Kiev i början av 2022 för att störa ryska underrättelseoperationer som de sa var baserade där. I augusti förbjöd den ukrainska regeringen kyrkan från dess territorium.
I Tjeckien har några lagstiftare nyligen uppmanat regeringen att undersöka kyrkliga aktiviteter på tjeckisk mark, rapporterade Radio Free Europe.
Även svenska myndigheter börjar reagera. I slutet av maj stoppade det svenska offentliga organet som ger ekonomiskt stöd till religiösa grupper, så kallade SST, finansieringen av kyrkan i Sverige efter att ha hört landets säkerhetspolis, eller Säpo.
Angående sitt uttalande till SST sa en talesperson för Säpo att hans byrå hade kommit fram till att representanter för kyrkan ”har haft kontakter” med personer som arbetar för rysk underrättelsetjänst i Sverige. ”Den ryska staten använder den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige som en plattform för att bedriva underrättelseverksamhet i Sverige”, sa talespersonen.
Västerås kommunfullmäktigeledare Staffan Jansson sa till VLT att uttalandet från Säpo hade varit ”naturligtvis oroande”.
”Det här är allvarliga tider, och det är nödvändigt för oss att vara uppmärksamma på vad som händer runt omkring oss,” sa han.
Jansson avböjde att kommentera när han kontaktades av BLADET.SE. Hans kansli remitterade alla frågor till Säpo.
När plannämnden för Västerås träffades för att godkänna kyrkans byggansökan i februari 2017 verkar dess placering inte ha utlöst några allvarliga bekymmer, tyder mötets agenda.
Inte heller planen för boende och matmöjligheter på samma plats.
Besökt en ny vardag var det tyst i ryska kyrkan i Västerås. En minibuss stod parkerad på ena sidan, men det var inga besökare eller personal synliga.
Den smala vägen från kyrkans huvudport ledde direkt till kanten av Västerås flygplats, några hundra meter bort. Flygplatsen är strategiskt viktig då den har utsetts till en så kallad beredskapsflygplats som är tillgänglig dygnet runt för användning i händelse av en militär eller civil kris.
En minuts bilresa bortom flygplatsen ligger ett vattenreningsverk som betjänar Västerås med omnejd. Samtidigt finns produktionsanläggningar för kraftbolagen ABB och Westinghouse närmare stan.
Oron för den ryska kyrkan här återspeglar de som väckts över privata ryska medborgares förvärv av byggnader nära strategiska militära platser i de nordiska länderna.
Dessa inkluderar fallet med två ryska affärsmän som äger skidstugor mot en norsk militär flygplats i Bardufoss, som rapporterats av norska TV 2. En rysk affärsman har också köpt en fastighet vid vattnet som vetter mot Sveriges superhemliga flottbas Muskö, svenska dagstidningen Expressen rapporterad.
Men det finns också tecken på att nordiska myndigheter vill skärpa sina lagar i detta avseende.
I den finska staden Kankaanpää nekades tre ryska medborgare nyligen rätten att köpa ett övergivet äldreboende nära ett arméträningsområde på grund av nationella säkerhetsskäl, och den svenska regeringen har föreslagit att den kan se till att tillämpa liknande restriktioner i framtiden.
Experter menar att ett mer restriktivt tillvägagångssätt skulle ha varit lämpligt i Västeråsfallet.
– Det var ett häftigt beslut att i första hand godkänna byggandet av kyrkan i närheten av flygplatsen, och det har visat sig bli ännu dummare med tiden, säger forskaren Göransson.
”Förutsatt att den ryska kyrkan finns kvar, måste myndigheter och andra strategiska aktörer – inklusive industriella aktörer som finns i Västerås – i sin planering utgå från att det finns en betydande sårbarhet i form av kyrkan.”