Oppositionspartier på Maldiverna har inlett en rättslig utmaning mot konstitutionella ändringar som antogs förra veckan för att utöka den verkställande makten och ta bort lagstiftare som går över golvet. De snabba och oväntade förändringarna befäste president Dr Mohamed Muizzus makt och säkrade hans position mot varje utmaning från parlamentet.
Den 20 november flyttade Muizzus folkkongress (PNC) sin supermajoritet på 75 platser i huset med 93 medlemmar för att hastigt införa nya bestämmelser i konstitutionen.
Nya villkor infördes för att diskvalificera parlamentariker. Parlamentsledamöter som väljs på ett politiskt partibiljett kommer att förlora sin plats vid byte av parti eller efter avgång eller uteslutning ur sitt parti, stod det i ändringsförslagen. Oberoende medlemmar kommer också att förlora sin plats genom att gå med i ett politiskt parti.
En ny klausul föreslogs också för att ge behörighet att utforma nationella utvecklingsplaner enbart till presidenten.
Den regeringsstödda lagstiftningen lämnades in sent den 19 november, togs upp av parlamentet följande morgon och drevs igenom på mindre än nio timmar. Muizzu ratificerade lagförslaget samma dag.
De nya reglerna mot avhopp tillåter effektivt parterna att upprätthålla sin pisklinje med hot om avsättning från ämbetet.
Oppositionspartier och civilsamhället grät illa.
Lokala rättighetsgrupper ledda av anti-korruptions-NGO Transparency Maldiverna uttryckte stor oro över ”en markant avsaknad av transparens i den aldrig tidigare skådade ändringsprocessen, otillräckliga processuella skyddsmekanismer och den potentiella urholkningen av grundläggande demokratiska principer.”
Grupperna fördömde bristen på korrekt granskning, informerad debatt och offentliga samråd i den förhastade lagstiftningsprocessen.
Bestämmelserna mot avhopp ”undergräver den grundläggande demokratiska principen om representativt val och begränsar parlamentarikernas politiska oberoende”, varnade civilsamhällesorganisationerna.
För att undvika att förlora sina platser skulle lagstiftare vara tvungna att rösta enligt instruktioner från sina partier oavsett personliga invändningar eller väljares intressen, förklarade det gemensamma uttalandet. ”Denna centralisering av kontrollen skulle försvaga den interna partidemokratin och effektivt underordna de valda representanternas autonomi”, tilläggs det.
Grupperna erkände långvarig oro över golvövergången sedan det första parlamentsvalet för flera partier 2009, men förespråkade istället för att ”stärka den befintliga lagstiftningen mot korruption.”
Att ha makten att formulera nationell utvecklingspolitik enbart med presidenten underskrider samtidigt kommunfullmäktiges mandat att göra utvecklingsplaner i nära samråd med allmänheten, konstaterade uttalandet.
”Denna konsolidering av auktoriteter inom den verkställande makten strider mot grundläggande demokratiska principer angående maktdelning och representerar en betydande avvikelse från etablerade decentraliseringslagar och ansträngningar som gjorts av flera förvaltningar som har varit avgörande för nationens framväxande demokratiska utveckling”, stod det i uttalandet.
De icke-statliga organisationerna uppmanade till respekt för demokratiska normer, ”särskilt när det innebär förändringar av nationens högsta juridiska dokument.”
Debatt om konstitutionella ändringar ägde rum mitt i protester från anhängare av det största oppositionspartiet Maldivian Democratic Party (MDP) utanför parlamentet. Demonstrationen blev hetsig när regeringsvänliga aktivister och politiskt utnämnda anlände för att arrangera en motprotest. Men kravallpolisen höll isär de rivaliserande demonstranterna.
Inne i parlamentet protesterade MDP:s dussintals lagstiftare framför talarens skrivbord och höll upp en banderoll där det stod ”Maldivianer till försvar av konstitutionen.” Men de var avsevärt undermäktige då lagförslaget antogs med 78 röster för. Den slutliga siffran var långt över 70 röster eller tre fjärdedelars majoritet som behövs för att ändra konstitutionen.
Förslag från MDP om att genomföra en samrådsprocess och att hålla offentliga folkomröstningar om att avskeda lagstiftare avvisades blankt.
”Det är sorgligt att se folkets representanter (PNC-supermajoritet) applådera bortfallet av sin egen autonomi och fria vilja – efter att ha ändrat konstitutionen på mindre än 9 timmar på president (Muizzus) order”, twittrade MDP-medlemmen Meekail Naseem.
Enligt det lokala mediet Adhadhu följde de plötsliga förändringarna på ”rykten om att några parlamentsledamöter från PNC planerar att lämna partiet efter att High Court begärt att upphäva en del av anti-avhoppslagen som kräver att parlamentsledamöter avgår för golvpassering.”
Med hänvisning till den lag som antogs av MDP-supermajoriteten i det förra parlamentet, hävdade talmannen Abdul Raheem från PNC efter omröstningen att införande av regler mot avhopp i konstitutionen kommer att säkerställa politisk stabilitet genom att förhindra lagstiftare från att skifta lojalitet.
Men juridiska experter var inte övertygade. Den 24 november begärde den tidigare parlamentsledamoten Ali Hussain Högsta domstolen för att avskaffa reglerna mot avhopp som grundlagsstridiga. Ändringarna strider mot konstitutionella bestämmelser om grundläggande rättigheter och lagstiftares funktioner och privilegier, hävdade advokaten.
MDP och demokraterna har sedan anslutit sig till fallet som tredje parter. Ändringarna urholkar den konstitutionella överhögheten, berövar folket deras rätt att välja representanter och bryter mot grundläggande demokratiska principer och lagstiftande prejudikat, förklarade MDP.
Högsta domstolen beslutade idag (27 november) att pröva ärendet.
Konstitutionsändringarna kom strax efter att Muizzu firade sitt första år i ämbetet den 17 november. Den påskyndade passagen av lagförslaget markerade också första gången som PNC anställde sin övermajoritet till sådan effekt sedan han vann aprils parlamentsval.
Tidigare denna vecka gick partiet för att avskeda fem ledamöter från valkommissionen och anti-korruptionskommissionen, som alla hade utsetts under den föregående MDP-regeringen. Lagändringar godkändes också för presidenten att direkt utse cheferna för de båda oberoende organen.
De konstitutionella ändringarna som antogs förra veckan inkluderade andra mindre kontroversiella bestämmelser: att höja tröskeln för parlamentariskt godkännande för att ändra Maldiviskt territorium till tre fjärdedelars majoritet; kräva parlamentariskt godkännande för utländska medborgares användning av maldiviskt territorium för militära ändamål; och att kräva en offentlig folkomröstning för att ändra artikeln som föreskriver offentliga folkomröstningar för att revidera viktiga bestämmelser.
Men bestämmelserna mot avhopp och presidentens nya makt att utarbeta långsiktiga utvecklingsplaner verkar ha brutit en relativt lugn period i maldivisk politik.
Inför ökande kritik talade uizzu till nationen förra veckan och försvarade förändringarna som ”avgörande för stabilitet.”
”Dessa ändringar är avgörande beslut som fattas för folkets skull för att värna landets självständighet, suveränitet, utveckling och stabilitet. Dessa beslut fattades av de ärade medlemmarna av Folkets Majlis med patriotisk glöd och i nationellt intresse”, sa han.