LONDON – Keir Starmers beslut att underskriva ett stort nytt försvarsåtagande genom att skära ut utomeuropeiska stödutgifter skulle signalera den brittiska premiärministerns allvar om global säkerhet.
Men på vägen har det provocerat en ministeravgång, en intern parti – och lämnat de som ansvarade för landets ambitiösa internationella klimatpolitik som undrar om de också har blivit hobblade.
Sänkningen, som förväntas ta mer än 6 miljarder pund per år från stödbudgeten från 2027, tillkännagavs av premiärminister Keir Starmer i slutet av förra månaden.
En hel vecka på kan regeringen inte säga vilken inverkan nedskärningen skulle ha på internationell klimatfinansiering – en viktig plank för brittisk grön diplomati genom vilken pengar investeras i fattigare länder för att hjälpa dem att bygga renare energisystem eller skydda mot effekterna av klimatförändringar.
”Det är för tidigt att kunna svara,” erkände energiminister Philip Hunt till House of Lords när han frågades på måndag. Hunt kunde bara peka kamrater på regeringens utgiftsgranskning, som kommer i juni, när mer detaljer kan släppas.
Energisekreteraren Ed Miliband lovade förra året att Storbritannien skulle stiga upp och fylla ”ett vakuum av ledarskap” på den globala klimatpolitiken. Men regeringstjänstemän vägrade upprepade gånger att säga, när de frågades av BLADET.SE, om Downing Street hade konsulterat Miliband eller hans avdelning innan de tillkännagav nedskärningarna.
Miliband representerar Storbritannien vid internationella klimatmöten och är gemensamt ansvarig med utrikesekreteraren David Lammy för Storbritanniens ansträngning att föra resten av världen på vägen till Net Zero. Hans avdelning hade den femte största utländska biståndet i den brittiska regeringen, 440 miljoner pund 2023.
”Detta snitt gjordes i nummer 10,” sade Nick Mabey, verkställande direktör för E3G -klimattanken och en tidigare rådgivare för flera brittiska regeringar. ”Det var ett toppnivå, top-down politiskt beslut.”
Parlamentets internationella utvecklingskommitté för tvärparti kritiserade effekterna av nedskärningarna onsdag morgon, med hänvisning till ”globala ansträngningar för att ta itu med fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar.”
Utrikesbyrån svarade inte på frågor om framtiden för internationell klimatfinansiering.
Hunt upprepade Starmers löfte om att Storbritannien skulle fortsätta att spela en ledande roll för klimatförändringar, liksom att leverera humanitärt bistånd i Sudan, Ukraina och Gaza. I sitt avgångsbrev på fredag sa den tidigare utvecklingsministern Anneliese Dodds: ”Det kommer att vara omöjligt att upprätthålla dessa prioriteringar med tanke på nedskärningen.”
Parlamentsledamöter kommer att diskutera effekterna av nedskärningarna i parlamentet på onsdag eftermiddag, i en debatt som kallas av två Labour Backbenchers, Sarah Champion och Emily Thornberry.
Klimatfinansiering främjar ansträngningar för att minska utsläppen i utvecklingsländerna och köper Storbritanniens inflytande för att pressa sin agenda vid klimatförhandlingar. Men Dodds sade i sitt brev att stödnedskärningar nu kommer att försvaga Storbritanniens ställning vid dessa förhandlingar, medan experter varnade nedskärningarna kommer att tvinga ministrar att eftermontera en internationell klimatstrategi för att passa premiärministerns nya utgifter.
”Även om försvarsutgifterna behövde ökas, var detta förmodligen det mest diplomatiska och inflytelserika dyra sätt att göra det,” sade Mabey. ”Det var ett mycket skadligt drag.”
Regeringen har återlämnat sitt nuvarande mål att leverera 11,6 miljarder pund i klimathjälp mellan 2021 och 2026, berättade Hunt till House of Lords. Men det är oklart vad som händer efter att Starmer’s Overseas Aid Cut träder i kraft 2027.
Arbetskraften gick in i regeringen som lovade att återlämna Storbritannien till en global ledarskapsposition om klimatförändringar. I november tillkännagav Miliband ett nytt mål för att minska planetförstörande koldioxidutsläpp under perioden fram till 2035, som krävs i år enligt villkoren i Parisavtalet. Samma månad var Storbritannien en nyckelaktör vid COP29 klimatmötet i Baku, som avslutades med en överenskommelse för att tredubbla flödet av klimatfinansiering till utvecklingsländerna under det kommande decenniet.
”Vi kan inte tro – med tanke på nedskärningen – att ökningen av klimatfinansiering vi hoppades se efter Baku … kommer att tas fram,” sade Mabey.
Alok Sharma, en före detta Tory -minister som ordförde COP26 klimatkonferensen och nu sitter i House of Lords, har frågat regeringen upprepade gånger under den senaste veckan om befintliga åtaganden skulle förbli intakta.
Det inkluderar målet på 11,6 miljarder pund, som fastställts av den tidigare konservativa regeringen.
Sharma frågade också Hunt om flera partnerskap med rent energi på flera miljarder pund som förmedlades mellan G7-länder och tillväxtekonomier som Sydafrika, Vietnam och Indonesien. Varken Hunt eller en talesman för avdelningen när han frågades av BLADET.SE skulle klargöra framtiden för dessa projekt.
”Det är svårt att se nedskärningarna som allt annat än en reträtt från U.K’.S internationella ansvar och en oacceptabel balansering av böckerna på ryggen på världens mest marginaliserade människor,” sa Catherine Pettengell, verkställande direktören för Climate Action Network UK, en Green NGO.
De kommer på baksidan av enorma och plötsliga minskningar av det amerikanska stödprogrammet, beställt av president Donald Trump, och följer liknande tillkännagivanden i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Sverige och Finland, där utgifterna också har förändrats mot försvar.
Detta kommer att tvinga Storbritannien att genomföra en förfallen ”radikal reform” av hur stödpengar spenderas, hävdade Mabey. Ministrarna skulle ”få mycket mer värde för pengarna från varje pund” genom att dela teknisk och ekonomisk expertis, sade han.
”Alla utvecklingsländer vi pratar med skulle verkligen värdera det,” tillade Mabey. ”De vill prata med de människor som driver vårt nät, inte någon anställd i vår utvecklingsfinansiering (byrå) som är en konsult.”