TBILISI – Georgiska parlamentsledamöter godkände kontroversiella planer på att stämpla hundratals icke-statliga organisationer och medier som utländska agenter på tisdagen, vilket banade väg för lagförslaget att bli lag trots växande inhemsk oliktänkande och fördömande från USA och EU.
I en omröstning stödde parlamentariker förslagen som lagts fram av det styrande Georgian Dream-partiet med 84 röster för och 30 emot, efter veckor av kontroversiella debatter som såg att flera slagsmål bröt ut i församlingskammaren och en senior lagstiftare attackerades. Folkmassor samlades utanför den graffiti-beklädda parlamentsbyggnaden med visselpipor, vuvuzelor och till och med slående kastruller och kastruller i ett försök att göra sig hörda av lagstiftarna där inne.
Enligt de nya reglerna kommer civilsamhällesgrupper som får mer än 20 procent av sina inkomster från utlandet att behöva registrera sig som ”organisationer som tjänar en främmande makts intressen”, en etikett som kritiker fruktar kommer att användas för att tysta anti-korruptionskampanjer och andra kritiska mot regeringen.
Georgiens president Salome Zourabichvili har lovat att inte skriva under lagförslaget som en del av en växande klyfta med det styrande partiet, men hennes veto kan åsidosättas av en enkel majoritet i parlamentet, vilket banar väg för att det ska träda i kraft under de kommande veckorna.
Tinatin Bokuchava, ordföranden för det största oppositionspartiet i parlamentet, United National Movement, talade till BLADET.SE, att omröstningen skulle ”fokusera sinnena på det akuta behovet av ett regimskifte i Georgien.”
”Med val att se fram emot i oktober är jag övertygad om att den enhet som setts på gatorna i Georgien under de senaste veckorna kommer att bli en vattendelare i vår nations historia. Vår plats är i Europa, tillade hon.
Georgian Dream och parlamentets pressbyrå svarade inte på förfrågningar om kommentarer.
Bryssel gav Georgien status som EU-kandidat i december, trots varningar om att landet föll tillbaka i viktiga människorättsfrågor och hade misslyckats med att fullt ut genomföra de reformer som krävdes av Europeiska kommissionen – som inkluderade att ta itu med politisk polarisering. EU har sagt att lagförslaget är ”oförenligt med europeiska värderingar” och kan hindra landets södra Kaukasus försök att bli medlem i blocket.
Enligt ett brev som BLADET.SE såg, uppmanade ett dussintal EU:s utrikesministrar på fredagen EU:s toppdiplomat, Josep Borrell, att ”sända ett otvetydigt meddelande till Tbilisi att denna lagstiftning är oförenlig med Georgiens framsteg på sin EU-väg” via ett ”muntligt meddelande” uppdatering” om Georgiens EU-anslutning.
”Vi ber er vänligen att prioritera detta och att se till att denna offentliga bedömning dyker upp före den slutliga omröstningen i det georgiska parlamentet”, stod det i brevet, som undertecknades av utrikesministrarna i Tjeckien, Danmark, Estland. , Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen och Sverige.
Däremot gjordes inget sådant uttalande, eftersom POLITICOs Brussels Playbook rapporterade att Ungern, med hjälp av Slovakien, hindrade ett avtal.
Samtidigt har parlamentsledamöter som företräder grupperingarna EPP, S&D, De gröna och Renew i Europaparlamentet skrivit till Borrell och uppmanat honom att förbereda ”riktade” sanktioner mot georgiska drömpolitiker som drivit lagen om utländska agenter – inklusive premiärminister Irakli Kobakhidze – samt riksdagsledamöterna som röstade för det.
Vid sidan av demokratitoppmötet i Köpenhamn sa Europeiska rådets ordförande Charles Michel att han de senaste dagarna hade ringt Kobakhidze för att uppmana honom att ”hålla sig till rättsstatsprinciperna, till demokratiska principer och även för att uppfylla förväntningarna på befolkningen.” Men han tillade, ”Jag är inte för sanktioner. Jag tycker att prioriteringen i det här skedet borde vara dialogen, den politiska dialogen.”
Tiotusentals georgier har gått ut på gatorna under de senaste veckorna för att protestera mot lagförslaget, som förkämpar har stämplat den ”ryska lagen” med tanke på dess likhet med regler som används av Moskva för att stänga grupper i det civila samhället och undertrycka kritiker. Kravallpolis använde tårgas, sköldar och batonger för att skingra folkmassorna som samlades utanför parlamentet och arresterade minst 20 personer före omröstningen.