uppdateras

Gäldstugan | I Sverige hade vi gäldstugor och bysättning långt in på 1800-talet. Det finns dokumentation om gäldstugor från Bo Jonsson Grip’s län på 1300-talet. Man blev inlåst om man inte kunde betala sina skulder i Sverige. I resten av världen hade man jubelår. Man förlät de skulder som inte kunde betalas efter 49år. Man ville inte ha desperata medborgare. Dom blir farliga och i förlängningen dyra för samhället.

En skottlossning kostar idag samhället ca 75 miljoner kronor enligt nationalekonomer. Men i Sverige har vi alltså gjort annorlunda.
Girigheten högborg, där centralbankssystemet uppstod, den första sedeln, världens första aktiebolag, Stora Kopparbergs gruva.
Att som svensk låtsas att detta inte har påverkat oss och vår syn på ekonomi och på oss själva är vansinnigt naivt. Det finns ingen som inte skulle bli påverkad av detta.
Och det har som sagt pågått i hundratals år.
Gäldstugorna togs bort någon gång runt 1830-40 talet. Högsta domstolen och det moderna statsskicket kom 1809. Kungen fråntogs sin makt och Sverige gick från att vara en penningmonarki till en öppen valutaregim. De flesta har fortfarande inte fattat såhär 213år senare.
Men vi är många som jobbar för att reda ut bilden av Sverige och av oss själva. Och det blir färre som motarbetar.
Ljuset av verkligheten kommer göra oss fria från det mentala fängelse vår girighet byggt åt oss.

Gäldstugan var dåtidens häkte för människor som hade skulder. I gäldstugan, som även kallas bysättningshäktet eller bysis, hamnade de skuldsatta personer på order från sina långivare då de inte kunde betala sina skulder. Underhållet för den bysatte bekostades av långivaren/borgenären.

Gäldstugan var vanliga fram till 1800-talet, och där inne fick den skuldsatte sitta tills anhöriga betalat och på så sätt löst låntagarens skulder. Eftersom det var stadgat att de bysatta inte fick hållas i ”nesligt häkte” tillsammans med personer som var häktade för brott, hölls de inlåsta i speciella lokaler.

Bysättningshäkten är ett annat namn för gäldstuga, och fanns vanligen inom länsfängelserna eller kronohäktena. I Stockholm till exempel fanns ett särskilt bysättningshäkte på Hornsgatan. Även i universitetsstäderna fanns särskilda häkten för akademiker fram till år 1852.

Förr i tiden, särskilt under antiken, fanns skuldslaveri. Skuldsatta tvingades arbeta åt fordringsägaren tills skulden var betald. Den skuldsatte kunde också säljas som slav, som en avbetalning av skulden.

CHRISTIAN LAURSÉN

Redaktionen
Bo Jonsson Grip – Sveriges genom tiderna rikaste man

Leave a Reply