Hem Samhälle Ekonomi För Trudeaus efterträdare är det en ”skrämmande” uppgift att skydda Kanadas ekonomi

För Trudeaus efterträdare är det en ”skrämmande” uppgift att skydda Kanadas ekonomi

För Trudeaus efterträdare är det en "skrämmande" uppgift att skydda Kanadas ekonomi

USA:s president Donald Trumps återkomst till Vita huset har skapat ett ryck till förvaltarna av Kanadas ekonomi på 2,1 biljoner dollar.

Redan utsatt för inhemsk press som stagnerande tillväxt och en bostadskris står Ottawa nu inför hotet om tullar från USA, dess största handelspartner.

Trumps löfte att styra USA på en protektionistisk kurs skapar rejäla utmaningar för den som ersätter premiärminister Justin Trudeau, landets djupt impopulära avgående ledare, inför nationella val som kan hållas så tidigt som i maj, säger ekonomer.

”Det är en skrämmande uppgift för den som tar över från Trudeau eftersom det därifrån är en kort ramp för ett tidigt valutrop,” sa Tony Stillo, chef för Canada Economics vid Oxford Economics, till Bladet.

”Det är väldigt tufft. Väljarna ser redo för en förändring och Trudeau kan stötta upp folkligt stöd för det liberala partiet med ett nytt ansikte, men det kanske inte räcker.”

Medan tullarna knappt nämns i Trumps invigningstal på måndagen, förvisades alla hopp om uppskov timmar senare när han meddelade att han kunde införa en tull på 25 procent på Kanada och Mexiko så snart som den 1 februari.

”Vad händer med kanadensisk export i händelse av ett tullkrig med USA – det är en enorm avgörande faktor för ekonomiska utfall eftersom 80 procent av vår export går till USA och det är en oerhört mycket sårbarhet,” Lars Olsberg, ekonomiprofessor vid Dalhousie University i Halifax, Nova Scotia, berättade för Bladet.

Bara Kanadas export till USA utgör cirka 20 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP).

En tull på 25 procent skulle ha en ”betydande” effekt på den kanadensiska ekonomin och potentiellt utlösa en lågkonjunktur, sa Stephen Brown, biträdande chefsekonom för Nordamerika på Capital Economics, till Bladet.

Brown sa dock att Trumps tullhot skulle kunna få hävstång i förhandlingarna om avtalet mellan USA och Mexiko, som ska ses över nästa år. Trump är en förhandlare och ”kommer att leta efter eftergifter så att han kan säga att han har en bra affär”, sa Brown.

Trump har varit tydlig med att det finns tre orosmoment när det gäller Kanada: handelsunderskottet, gränssäkerhet och Kanadas relativt låga försvarsutgifter i Nato.

Ottawa skulle kunna ta itu med dem i ett slag om det valde att köpa mer försvarsutrustning från USA, sade Brown, vilket gör det möjligt för dem att uppfylla Natos utgiftsmål och öka säkerheten vid gränsen.

Kanadensiska tjänstemän har också en viss hävstångseffekt eftersom landet tillhandahåller cirka 20 procent av den råolja som konsumeras söder om gränsen och teoretiskt sett skulle kunna stänga av försörjningen, sa han.

Förra veckan sa kanadensiska utrikesministern Melanie Joly till reportrar att Ottawa var redo att svara på tullar.

”Och vi är redo för en andra omgång och vi är redo för en tredje omgång,” sa Joly.

Efter Trumps kommentarer på måndagskvällen sa Kanadas finansminister Dominic LeBlanc att det skulle vara ”ett misstag” för USA att fortsätta med tullar.

”Det skulle vara ett misstag när det gäller levnadskostnaderna i USA, när det gäller jobb i USA, säkerheten i försörjningskedjorna,” sa LeBlanc.

Ett nordamerikanskt handelskrig skulle ge en ”kroppsstöt” för den amerikanska ekonomin, vilket skulle resultera i långsammare tillväxt och högre inflation, arbetslöshet och bensinpriser, sade Oxford Economics i ett meddelande på tisdagen.

Som sagt, det finns också verkligheten med en ”lame duck”-premiärminister som kommer att behöva ta itu med den amerikanska administrationen, sa Stillo.

Inhemskt tryck

Åsidosätter Trump är Trudeau och hans liberala parti under press på den inhemska fronten mitt i ett utbrett missnöje över bostäder till överkomliga priser och tillståndet för offentliga tjänster som barnomsorg och sjukvård.

Ett annat drag på regeringens popularitet har varit koldioxidskatten, som har blivit ett samlingsrop för det konservativa oppositionspartiet, ledd av Pierre Poilievre.

Skatten, som infördes 2019 för att stimulera övergången till renare energi, har fyrdubblats till 80 kanadensiska dollar (55,5 USD) per ton och är planerad att nå 170 kanadensiska dollar (118 USD) år 2030.

I det syftet har oppositionsledaren Poilievre lovat att ”axla skatten”.

Även om ett upphävande av skatten skulle minska priserna på bensinpumpar med 25 cent per liter, skulle ett avskaffande av koldioxidprissystemet också stoppa rabatter som ges till berättigade individer och familjer för att kompensera kostnaderna för högre bränslepriser.

”Medan nettoeffekten på majoritetshushållen sannolikt också kommer att vara en tvätt, kommer den att variera för enskilda hushåll beroende på deras specifika körvanor,” sa Stillo.

Sedan är det invandring.

Medan immigration hjälpte Kanadas befolkning att växa med cirka 1 procent i genomsnitt varje år under det senaste decenniet, ökade antalet invånare med 3,2 procent mellan 2023 och 2024, den största årliga ökningen sedan 1950-talet.

Anklagades för att förvärra trycket på Kanadas bostäder, sjukvård och utbildning tillkännagav Trudeau i oktober en kraftig nedskärning av intaget av migranter, vilket förändrade många liv och affärsplaner i processen.

”En av tragedierna under Trudeau-perioden är att samförståndet om immigration ser ganska skakigt ut”, säger Dalhousie Universitys Osberg.

I en undersökning i oktober som släpptes av Environics Institute for Survey Research sa 58 procent av kanadensarna att landet accepterar för många invandrare, en ökning med 14 procentenheter sedan 2023. Det följde en ökning med 17 procentenheter mellan 2022 och 2023.

Ökningen av negativa känslor mot invandring under tvåårsperioden var den snabbaste förändringen sedan Environics Institute började ställa frågan 1977, sade institutet.

Resultaten visade också att andelen kanadensare som säger att det är för mycket immigration nådde sin största sedan 1998.

Medan de anti-invandringspolitiska partierna inte har gjort några framsteg, uttrycker ett ökande antal kanadensare för första gången tvivel om vem som släpps in i landet och hur väl de integreras i det kanadensiska samhället.

I åratal fokuserade Kanada sin immigrationspolitik på kvalificerade migranter, sa Olsberg, förutom en kort period efter covid-pandemin när småföretag klagade på att de inte kunde hitta arbetskraft.

”Nu har du folk som jobbar i [coffee chain] Tim Hortons och [department store] Kanadensiska däck på visum för tillfälligt anställda. Det är fasta jobb, men nu har du fastnat för konsekvenserna”, sa han.

Några av de politiska förändringarna om immigration börjar redan sippra ner till ekonomin, inklusive det minskade antalet visum för tillfälligt boende som utfärdas. Tillsammans med lösare regler för bolåneutlåning minskar tillgången på bostäder och hyrorna börjar sjunka.

Förutom en nedgång i invandringen som har hjälpt till att driva tillväxten kommer nästa regering också att möta långvariga strukturella problem, inklusive låg produktivitet och svaga företagsinvesteringar, sa experter.

”Ökande ojämlikhet och ökad otrygghet skapar mycket ilska och oro”, säger Olsberg.

”Sedan kommer covid, en enorm fara från ingenstans, så plötsligt är det ett stort krig i Europa. Världen förändras omkring oss. Pierre Poilievre har varit väldigt skicklig på att fokusera all den ilskan på Trudeau och nu finns det kaosagenten Donald Trump. All den ilskan och ångesten är kärnan av frågor.”