BRUSSEL-Ukrainas toppallierade i Europa kommer att be om tiotals miljarder euro i EU-lån för att gemensamt köpa vapen för det krigsbattade landet, samt att öka sina egna försvar.
Framför tisdagens tidsfrist för att ansöka om den nya säkerhetshjälpsanläggningen på 150 miljarder euro för Europa-lån för vapen, berättade flera EU-länder till BLADET.SE att de överväger att använda de pengarna för att hjälpa Ukraina att försvara sig mot Rysslands fullskaliga invasion.
Lånesystemet föreslogs av kommissionen i mars som en del av sitt bredare reserve-programmet för uppmonterade omvandlingar och syftar till att öka Europas försvarsindustri och minska årtionden gamla militära beroende av USA.
Finland, Danmark, Polen, Estland, Litauen och Slovakien överväger att ta upp lånen, berättade flera diplomater till BLADET.SE, medan Tjeckien, Lettland, Bulgarien och Grekland bekräftade att de kommer att göra det.
Genom att gemensamt köpa vapen genom systemet kan länder säkra ett lägre pris än de skulle få genom att gå ensam och leverera beväpningarna till Ukraina.
Frankrike kommer också sannolikt att ansöka om lånen, medan Tyskland, Sverige och Nederländerna förväntas minska, enligt människor som är bekanta med regeringarnas planer.
Men även länder som inte tar lån kan fortfarande sänka kostnaderna för vapenleveranser genom att delta i gemensamma upphandlingar.
Europeiska länder står inför växande press för att öka sina egna vapenlager och för att öka militärhjälp till Ukraina, efter att USA: s president Donald Trump signalerade ovilja att fortsätta finansiera Kyivs krigsinsats.
Länder undersöker också direkt att köpa vapen från ukrainska företag, vilket uppmuntras under SAFE. Detta skulle göra det möjligt för Kiev att ”öka omfattningen av försvarsproduktion och teknisk integration med EU”, sa en ukrainsk diplomat till BLADET.SE.
EU: s försvarskommissionär Andrius Kubilius skrev på torsdagen att minst 20 länder kommer att kräva upp till 100 miljarder euro under systemet. Den sista siffran kommer att bli tydligare på tisdag – tidsfristen för att ansöka om lån, även om Bryssel har angett att även Latecomers inte kommer att stängas av.
Bryssel erbjöd en 45-årig tidsram för att betala tillbaka lånen och förskottsbetalningar på upp till 15 procent. De billiga, långsiktiga lånen skulle finansieras med skuld på EU-nivå och utnyttja Bloc’s Triple-A-kreditbetyg.
Programmet överklagade initialt till 20 udda länder för vilka EU-lånen kom till en mer gynnsam ränta än marknaden skulle erbjuda om de lånade i sitt eget namn.
Emellertid verkade erbjudandet initialt osmakligt för välmående nordiska länder med lån av vanliga upplåningssystem och med starka kreditbetyg som Sverige, Danmark och Finland.
I ett försök att locka dessa Ukraina -allierade i systemet uppmanade Kubilius och ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis EU -länder att använda Safe för att köpa vapen för Ukraina.
”Vi inbjuder dig starkt att överväga hur du involverar Ukraina i dina planer. Upphandling för Ukraina, med Ukraina, i Ukraina, kan göra en skillnad för vår kollektiva säkerhet,” sade de i ett brev till medlemsländerna tidigare denna månad.
Danmark och Finland ser nu troligt ut att ta upp erbjudandet.
Länder med höga skulder och underskott, som Österrike och Italien, är mer motvilliga att ta lånen över bekymmer för att lägga till deras befintliga skuld, eftersom det kan försena deras utgång från EU: s straffförfarande för överutsläpp, berättade tjänstemän till BLADET.SE.
Frankrike, en länge anhängare av mer EU-försvarsutgifter, kommer sannolikt att ta upp lånen trots sina inhemska budgetbegränsningar. Belgien, som också sadlas av en hög skuld, kommer att kräva från 7 miljarder euro till 11 miljarder euro enligt systemet, enligt en tjänsteman med kunskap om saken.
Den grekiska premiärministern Kyriakos Mitsotakis sade på måndag att hans land kommer att begära 1,2 miljarder euro i lån enligt systemet.
Länder längre från Ryssland, som Malta och Spanien, kommer troligtvis inte att begära lånen.