BRYSSEL — Proeuropeiska styrkor bör motstå att backa tillbaka på den gröna avtalet för att undvika att skada EU:s trovärdighet och ledarskap, har den tidigare miljökommissionären, som blev grön MEP, Virginijus Sinkevičius sagt.
Den litauiske politikern talade till BLADET.SE från sitt kontor på femte våningen i Europaparlamentet och hävdade att det skulle vara ”ett misstag” att gå tillbaka till blockets gröna agenda precis när den rullas ut.
”Jag ser redan att det finns en frustration bland företagen … Många av dem har redan effektiviserat sina investeringar till en omställning, till hållbarhet, och om du plötsligt lägger i backväxeln kommer alla att se att du inte kan lita på”, Sinkevičius sa och tillade att det skulle vara ”en stor hit (på) vår trovärdighet.”
Han uppmanade de senaste fem årens arbete att fortsätta, och sa att Donald Trumps återkomst till Vita huset var en ”möjlighet” för hållbart företagande att ”återvända tillbaka till Europa.”
”Det största misstaget skulle vara att vi nu börjar få panik och förändra det vi har uppnått”, sa han, samtidigt som han medgav att möjligheten att anta en ambitiös grön lagstiftning i EU sakta stängs.
Det är därför Sinkevičius sa att han hade blivit ”överraskad” av de senaste försöken från mitten-högern European People’s Party att försvaga blockets flaggskepp mot avskogningslag som antogs förra året.
”Jag vet verkligen inte vilken sorts nischintressen dessa ändringsförslag representerar, men det är också lite av en läxa för kommissionen” när den fortsätter att genomföra Green Deal, sade han. Han föreslog att EU:s verkställande makt hade varit naiv när de trodde att parlamentet ”kommer att gummistämpla” ett års försening av de nya reglerna utan att försöka ändra något annat. ”Nej, så är inte fallet. Det är faktiskt aldrig fallet med det här huset.”
Huruvida Green Deal fortsätter att gå framåt kommer att bero på ambitionerna hos Sinkevičius efterträdare, sa han.
Sveriges tidigare EU-minister Jessika Roswall genomgick en tuff konfirmationsutfrågning i riksdagen och presterade inte bra, men fick ändå grönt ljus från parlamentsledamöterna.
Sinkevičius, som är ledamot av de gröna, sa att han kommer att arbeta från sidlinjen för att hålla Green Deal på rätt spår.
”Vi förstår vår storlek. Vi förstår att vi trots det inte var en del av koalitionen. Vi betalade notan vid (EU)-valet” i juni, där de gröna bara fick 7,4 procent av rösterna och förlorade 18 platser, sade han.
”Ändå förändras inte vårt mål: Vi vill ha ett starkare Europa,” tillade Sinkevičius och lovade att de gröna kommer att ”vara denna konstruktiva makt” som kan hitta kompromisser om progressiva förslag från fall till fall.
Under utfrågningarna var parlamentet ”mycket svagt”, sa Sinkevičius. ”Men jag tror att när det kommer att ha en möjlighet att utöva makt, kommer parlamentet att göra (det).”
När han ser tillbaka på de senaste fem åren sa Sinkevičius, som var den yngste kommissionären någonsin när han anslöt sig till Ursula von der Leyens team vid 28, att han var ”stolt” över det arbete som utförts.
”Vi hade verkligen ett produktivt mandat där mycket har uppnåtts”, sa han och hänvisade till antagandet av ett globalt avtal för att stoppa förlusten av biologisk mångfald vid COP15-toppmötet 2022, såväl som den kontroversiella naturrestaureringslagen.
Men att få igenom sina gröna förslag var alltid en ”uppförsbacke”, sa den tidigare kommissionären och erkände att miljöportföljen inte var det jobb han ursprungligen ville ha.
”Den portfölj som jag verkligen siktade på var forskning och innovation,” sa Sinkevičius, som var minister för ekonomi och innovation i Litauen från 2017 till 2019, till BLADET.SE.
”Jag kom mycket väl förberedd till intervjun och jag pratade om det, och presidenten återvände alltid till klimatpolitiken, till ungdomsrörelser och så vidare … Till slut sa hon: ”Titta, jag värdesätter din erfarenhet inom forskning och innovation, men jag ser dig i rollen som Green Deal eftersom det kommer att vara nyckelpolicyn för oss … (och) du är tillräckligt ung för att prata med ungdomarna.”
Sinkevičius sa att även om det krävdes lite övertygande, accepterade han den gröna portföljen under förutsättning att von der Leyen ger honom hennes politiska stöd under hela mandatet. ”Jag minns att det första svåra ögonblicket i kollegiet (av kommissionärer) var strategin för biologisk mångfald (2030), sade han och påminde om utmaningen att komma överens om hur man ska balansera de olika ekonomiska intressena.
”För vissa kollegor såg det för ambitiöst ut och jag minns mycket väl att (von der Leyen) efter många försök att överbrygga positionerna såg insatsen och sedan sa hon ’okej, det räcker, vi går vidare'”, och den icke- en bindande strategi antogs, sade han.
”Det är inte många som inser hur svårt den här portföljen faktiskt är att få igenom saker”, sa Sinkevičius och beskrev en ständig balansgång mellan motstridiga ekonomiska intressen och miljöskydd.
Om det finns något oavslutat ärende han önskar att han kunde ha slutfört innan han lämnade kontoret i sommar, är det den efterlängtade revideringen av EU:s kemikalieramförordning, REACH.
”Det var klart”, sa han, men ”politiskt momentum var extremt svårt att lägga ett sådant förslag på bordet” eftersom mandatet höll på att ta slut. ”Och naturligtvis fanns det en risk att det skulle stängas av.”
Revideringen förväntas nu komma nästa år, sade kommissionens kommande vicepresident Stéphane Séjourné under sin bekräftelseutfrågning.