Hem Samhälle Beyond Tariffs: Avslöja geopolitiken för elektriska fordon genom leveranskedjor

Beyond Tariffs: Avslöja geopolitiken för elektriska fordon genom leveranskedjor

Beyond Tariffs: Unveiling the Geopolitics of Electric Vehicles Through Supply Chains

När man diskuterar geopolitiken för elfordon (EV) tänker många omedelbart på tullarna på kinesiska elbilar och de relaterade frågorna om överkapacitet. Men dessa frågor kapslar inte in hela bilden av geopolitik och elbilar. För att till fullo förstå geopolitiken för elbilar är det avgörande att se bortom marknadstillträde och fördjupa sig i komplexiteten i försörjningskedjan.

EV-försörjningskedjan innehåller tre strömmar: råvaror, mellanprodukter och slutprodukten, fordonet. Även om de är olika, är varje segment sammanlänkade och erbjuder unika insikter i den bredare geopolitiska dynamiken som finns. Detta perspektiv avslöjar en mycket mer intrikat och nyanserad bild, som utmanar det konventionella fokuset på tariffer och marknadsproblem.

Uppströms

Uppströms EV-försörjningskedjan omfattar utvinning och bearbetning av viktiga mineraler, såsom litium, kobolt, nickel och sällsynta jordartsmetaller.

Litium, nyckeln för batteriproduktion, finns till stor del i den berömda ”litium triangel” länder, Argentina, Chile och Bolivia, som står för ca 75 procent av globala reserver. Litiumreserver är dock inte lika med produktion; Kinesiska företag kontrollerar för närvarande nästan halv av världens litiumproduktion i olika sätt.

Nickel används huvudsakligen i litiumjonbatterikatoder för att öka batteriets energitäthet och utöka räckvidden. Den växande efterfrågan på nickel i elbilsbatterier har intensifierat konkurrensen om nickelresurser mellan olika industrier. Världens största nickel producenter inkluderar Indonesien, Australien och Brasilien.

Kobolts termiska stabilitet och höga energitäthet kan bidra till batteriets laddnings- och urladdningsprocess. Demokratiska republiken Kongo (DRC) har över hälften av världens koboltreserver och mer än 70 procent produktion, även om produktionen från Indonesien också är lovande. Brytningen av kobolt i DRC står inför juridiska, mänskliga rättigheter och miljömässiga bekymmerutlöser utvecklingen av alternativ tekniker.

Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i elmotorer på grund av deras magnetiska egenskaper. Kina står för nästan 70 procent av världens produktion och inför strikta exportbestämmelser, vilket fick många västerländska företag att utvecklas fritt från sällsynta jordartsmetaller motorteknik att minska beroendet av kinesiska förnödenheter. Under tiden länder som USA utnyttjar sina egna resurser för att säkra försörjningen.

De geopolitiska konsekvenserna av uppströmsförsörjningskedjan är mångfacetterade. Först uppgången debatter över ”supply chain security” och teknonationalism har skapat komplex dynamik mellan leverantörer och konsumenter. Råvaruleverantörer vidtar strategiska åtgärder som t.ex nationalisering, exportbestämmelsereller avslag av utländska förvärv av gruvor för att skärpa deras kontrollera över resurserna. Samtidigt använder konsumerande länder både kommersiella och politiska medel som t.ex frihandelsavtal (FTA) och administrativa handlingar för att säkerställa eller diversifiera utbudet, eller till skära kinesisk dominans.

För det andra utsätter miljöhänsyn vid gruvdrift inte bara gruvländerna för internationella kritikmen ger också ett incitament att förbättra och samarbeta för att följa miljömässiga, sociala och förvaltningsstandarder.

För det tredje skulle regionala makter kunna utnyttja rikliga resurser för att säkra en bättre position i försörjningskedjan. Indonesien är utrustad med rika nickel- och koboltreserver och har attraherat betydande investeringoch syftar till att göra sig själv till en nyckelspelare i produktion av elbilar.

Midstream

Mittströmmen av EV-försörjningskedjan består av batterier, motorer och elektroniska styrsystem. Halvledare, integrerade i varje hörn av elbilar, spelar också en viktig roll i mitten.

Kinesiska, japanska och koreanska företag dominerar elbilsbatterisektorn. Kinas CATL och BYD har betydande marknadsandelar. Japan och Sydkorea fokuserar mer på exportmarknadermed koreanska företag som LG ledande inom europeisk tillverkningskapacitet.

Litiumjonbatterier har för närvarande den största marknadsandelen, med pågående innovationer för att förbättra effektiviteten. Nya alternativ som natriumjonbatterier och solid state-batterier representerar också betydande teknisk konkurrens och indikerar en potentiell förändring i det nuvarande sammanhanget.

Produktionen av motorer och elektroniska styrsystem är mångsidig, med teknologier som är skräddarsydda för resurstillgänglighet och effektivitet. Amerikanska biltillverkare, till exempel, gynnade till en början AC-induktionsmotorer för att mildra begränsningar av sällsynta jordartsmetaller, medan japanska tillverkare föredrar synkronmotorer med permanentmagneter (PMSM) på grund av Japans tillräckliga sällsynta jordartsmetaller. Kinas rikliga reserver av sällsynta jordartsmetaller har gjort PMSM till den dominerande motorteknologin i kinesiska elbilar, vilket lyfter fram den strategiska resursfördelen.

Elbilar använder mer halvledare än fordon med förbränningsmotorer. De flesta halvledare för bilar är mogna processchips och mindre avancerade än de som används för smartphones, bärbara datorer och AI. Efterfrågan på avancerade och AI-relaterade chips växer dock i takt med att autonom körning och infotainmentsystem driver elbilar mot större intelligens.

Teknologiska innovationer kommer till stor del att forma det framtida konkurrensutsatta landskapet i midstream. Länder med tekniska och resursmässiga fördelar kommer att fortsätta utvecklas även i nästa fas av elbilsindustrin. Dessutom kan chipsens geopolitik berätta en annan historia i framtiden, det vill säga den ”andra halvan” av tävlingen, utvecklingen mot Intelligenta uppkopplade fordon (ICV).

Skulle USA utöka avancerade chipkontroller till elbilar, men kinesiska tillverkare strävar efter att lokalisera produktionenkan möta utmaningar på grund av minskat utbud på kort sikt. På lång sikt, om Kina inte självständigt kan utveckla och massproducera avancerade halvledarchips, kommer utvecklingen av dess smarta bilindustri att bli allvarligt begränsat.

Nedströms

Nedströms EV-försörjningskedjan fokuserar på marknadstillträde och OEM-produktion (Original Equipment Manufacturer). OEM:er är ansvariga för att designa, tillverka och sälja fordon, inklusive den övergripande produktionsprocessen, montering och varumärkesmarknadsföring. Ledande elbilsföretag globalt följer denna modell, och införlivar delar från olika leverantörer i sina färdigmonterade och märkesvaror. Kina, USA och Europa är nyckelspelare i nedströmsströmmen.

Geopolitik påverkar leveranskedjan för elbilar i efterföljande led genom handelspolitik. USA och EU har infört varierande tullar på kinesiska elbilar, drivna av olika motiv och metoder. Biden-administrationens tullar på kinesiska strategiska industrier, inklusive en 100 procent tullar på elbilar, är till stor del förebyggande och syftar till att lokalisera produktionen i leveranskedjan i USA. Denna strategi ger USA med tid och möjligheter att omstrukturera sin leveranskedja och minska sitt beroende av kinesiska företag.

Däremot är EU:s antidumpningsåtgärder och tillfälliga tullar avhjälpande, eftersom kinesiska elbilar redan har tagit en betydande del av den europeiska marknaden, med lokala leveranskedjor som börjar ta form. På grund av de olika intressena och övervägandena mellan EU:s medlemsländer är den interna beslutsprocessen dessutom försiktig och föremål för flera begränsningar.

De tillfällig Tariffpolitiken är inriktad på elbilar som ”enbart drivs av en eller flera elmotorer”, vilket gör omfattningen och implementeringen av dessa handelsverktyg ganska begränsade. Effekten av dessa tariffer på kinesiska elbilstillverkare ligger inom ett acceptabelt intervall, vilket gör att vanliga elbilsföretag fortfarande kan vara lönsamma eller minska kostnaderna genom förändringar i leveranskedjan.

Utöver tariffer som direkt åläggs elbilar, har dataöverensstämmelse blivit en viktig del av marknadstillträde. Länder har implementerat olika föreskrifter kräver att multinationella fordonsföretag lagrar kördata lokalt eller på auktoriserade servrar. Dessa åtgärder är utformade för att säkerställa transparens, spårbarhet och säkerhet under hela datalivscykeln.

Till exempel EU:s allmänna dataskyddsförordning ställer stränga krav på företag från icke-godkända länder som hanterar individuell identifierbar data, vilket ofta kräver partnerskap med lokala enheter eller användning av offentliga molnsystem för att uppnå efterlevnad, vilket framgår av BYD Kinas samarbete med CARIAD. Liknande åtgärder utvecklades i Kina, USA och andra länder, med olika fokus.

Pågående geopolitiska utvecklingar i frågor om marknadstillträde när det gäller dataöverensstämmelse och tariffer kommer att forma framtiden för den nedströms EV-försörjningskedjan. De distinkta datareglerna har två konsekvenser för multinationella fordonsföretag. För det första är biltillverkare tvungna att anpassa sina metoder till olika marknader, vilket kan leda till skräddarsydda funktioner för fordon från olika regioner.

För det andra kan fragmenteringen av riktlinjerna för efterlevnad av data hindra biltillverkare från att effektivt allokera sina resurser till utvecklingen av självkörande teknik, som är avgörande för ICV.

På samma sätt kommer handelspolitiken, särskilt i form av tullar, att ha en djupgående inverkan. I USA kan strategier för att lokalisera försörjningskedjor och minska beroendet av kinesisk import stärka den inhemska industrin men riskera högre kostnader och långsammare utveckling av grön energi om de hanteras fel. I Europa kommer balansen mellan att skydda lokala industrier och attrahera utländska investeringar att utvecklas, och EU:s försiktiga inställning till tullar och antidumpningsåtgärder kommer sannolikt att bestå, vilket kommer att påverka marknadsdynamiken och konkurrensstrategierna bland europeiska och kinesiska tillverkare.

Ett leveranskedjeperspektiv ger en heltäckande och nyanserad bild av elbilarnas geopolitik. Tyvärr överskuggar konkurrens, anklagelser och teknonationalism samarbetet och den ”gröna” aspekten av branschen. Framtiden för det geopolitiska landskapet – och den globala elbilsindustrin – är fortfarande obestämd. I en pessimistisk syn kan nuvarande politik eskalera kostnader och hindra den gröna omställningen, medan en optimistisk förutsägelse skulle vara att kommersialiseringen av alternativa tekniker kommer att lätta på spänningarna och ta tillbaka det ”gröna” elementet.