I en ny artikelserie beskriver Borås Tidning djupet av hur staden och bygden har byggt stora förmögenheter genom textilindustrin av att utnyttja slaveriet i USA. Borås Tidning har i skrivande stund publicerat två artiklar i ämnet. Borås Tidning beskriver hur stadens invånare är stolta över sitt arv som textilstad – men att stoltheten troligen beror på att invånarna inte är medvetna om att många familjer blev rika på slavars slit. Att det helt enkelt är en sanning som staden aldrig velat minnas. I serien säger Borås Tidning att man kommer syna entreprenörerna som rests som statyer och byggnaderna som blivit vackra vykortsmotiv. Man säger också att man kommer beröra Borås Tidnings egen del av Borås historiens mörkaste kapitel.
________________
Del ett av artikelserien tar avstamp i slaveriets USA – där bomullen som gödde stadens välstånd, plockades av människor som såldes som varor genom slaveriet.
Bomullens väg till Sjuhärad
Nästan all den bomull som importerades till Sverige i början och mitten av 1800-talet kom från bomullsfälten i USA.
Efter att har skördats av slavar på plantagerna i USA:s sydstater och pressats till balar fördes den med järnväg eller flodbåt till någon av de stora utskeppningshamnarna, exempelvis New Orleans i Louisiana, Mobile i Alabama eller Charleston i South Carolina. Där packades bomullen ibland om i större balar och lastades (oftast av slavar) på fraktskepp som förde den över Atlanten.
De flesta skeppen seglade till Liverpool där lasten lossades. Huvuddelen slukades av den brittiska bomullsindustrin. Resten lastades om på andra skepp för att sändas till andra destinationer i Europa eller lades i förråd i väntan på köpare. Även råbomull som spunnits till garn av engelska industriarbetare i Manchester gick på export till Sverige via hamnstaden Hull.
Huvuddelen av den svenska bomullsimporten gick via Göteborgs hamn. Därifrån fördes bomullsbalarna med häst och vagn till Sjuhärad.
________________
Del två av artikelserien beskriver framgångssagan för Sjuhärads textilindustri som grundades på slavarnas slit i den amerikanska Södern. Borås Tidning nystar upp bomullstråden som band Sjuhärads vävare och textilfabrikörer samman med amerikanska slavägare.
Bomullspengar från Sjuhärad lade grunden till SKF och Volvo
I mitten av 1800-talet bedrev Johannes Andreasson förläggareverksamhet på en gård i Sälgered i Mark. När han avled år 1851 drev änkan Anna Andersdotter förläggareverksamheten vidare på egen hand, trots att hon varken kunde läsa eller skriva.
Bouppteckningen efter maken omtalar en ask som innehöll 65 000 riksdaler (över fem miljoner kronor i dagens penningvärde), vilket gjorde henne till en förmögen kvinna. Pengarna kom till användning för att ge barnen utbildning och plöjdes även ned i nya företag i Göteborg med omnejd. Sönerna blev framstående grosshandlare och fabrikörer i Göteborg:
• Claes Johansson köpte Krokslätts fabriker, som senare blev Mölnlycke AB.
• August Johansson startade Gårda Fabriker, som blev en stor textilindustri i Göteborg.
• Johannes Johansson grundade 1891 Gamlestadens Fabriker varifrån Svenska Kullagerfabriken (SKF) och indirekt Volvo (1926) härstammar.
________________
REDAKTIONEN
Relaterat
Politiker i Borås lät bränna ner hela byar för industriområdet Viared
Borås politiker rev den gamla teatern – invånarna ville ha den kvar
Den svenska historian kommer skrivas om till nackdel för svenskar
Historiebeskrivningen om hur ASEA AB blev ABB
I Sverige har vi ingen demokrati – endast en djup stat
Googles medgrundare försvunnen – möjliggjorde Epsteins sexring
Människohandelsring sprängd i Afrika – flera gripna
Ung svensk är huvudman i sexualbrottshärva – en av de största någonsin
Polisen anmäler människohandel av ukrainska flyktingar i tre fall
30 män misstänks ha köpt sex av kvinnor från Ukraina
Omfattande människohandel i Ukraina – Europas mest korrupta land
USA: Flertal Disney-medarbetare och domare har arresterats för trafficking
Ghislaine Maxwell dömdes för att ha rekryterat unga flickor åt Epstein