Hem Samhälle Upprätthålla Sri Lankas begynnande klimatfinansieringsambitioner

Upprätthålla Sri Lankas begynnande klimatfinansieringsambitioner

Sustaining Sri Lanka’s Nascent Climate Finance Ambitions

I slutet av 2023, kl Partskonferensens 28:e session (COP28) till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), höll Sri Lankas dåvarande president Ranil Wickremesinghe ett övertygande tal som lyfte fram det akuta behovet av att ta itu med klimatförändringarna och dess oproportionerliga inverkan på låginkomstländer. Han sa: ”Vi, utvecklingsländerna, är både oproportionerligt sårbara och oproportionerligt påverkade på grund av vår lägre anpassningsförmåga när det gäller investeringar i finans, teknik och klimattålighet.”

Detta anförande var anmärkningsvärt, eftersom det var det första fallet där en lankesisk president använde en högprofilerad plattform som UNFCCC COP för att förespråka för att påskynda klimatfinansieringen för länder som är mest sårbara för effekterna av klimatförändringar.

Sri Lankas klimatdiplomati flyttar

Parallellt med detta, och därefter, har Sri Lankas regering fortsatt att spela en aktiv roll i att skapa samarbeten med utvecklingsländer för att ta en global position. Vid sidan av COP28 lanserade Wickremesinghe ”Tropical Belt Initiative”, ett regionalt samarbete för länder som delar gemensamma klimatutmaningar, men som också är rika på ekosystem som är globalt betydelsefulla för kolbindning.

Wickremesinghes initiativ syftade skenbart till att locka investeringar i dessa ekosystem. Han framförde till och med idén att västvärlden skulle erbjuda skuldlättnader till länder som engagerar sig i detta initiativ, eller liknande klimatreducerande projekt inom det tropiska bältet. Han föreslog att besparingarna skulle stödja återställande av ekosystem och rehabilitering av förstörda platser i tropiska regioner, och därigenom bidra till den globala kampen mot klimatförändringar.

Denna idé om skuldlättnader för att hjälpa finansiera klimatambitioner upprepades vid en panel om ”Greening the Belt and Road Initiative”, där Wickremesinghe förespråkade för skuldlättnader för låginkomstländer för att underlätta deras gröna omställningar. Vid det 10:e World Water Forum gick han ett steg längre genom att föreslå en 10 procents avgift om de årliga vinsterna av globala skatteflyktstillgångar som deponerats i skatteparadis. Han hävdade att de medel som samlas in från denna avgift, som uppskattas till 1,4 biljoner dollar per år, skulle kunna användas för att stödja åtgärder för att bekämpa klimatförändringar.

I maj 2024, Sri Lanka gick med i Global Blended Finance Alliancesom syftar till att strategiskt använda utvecklingsfinansiering (såsom offentliga och filantropiska medel) för att mobilisera ytterligare kommersiell finansiering mot hållbar utveckling i utvecklingsländer.

Även om många av dessa kan verka som alltför höga ambitioner och uttalanden, erkänner internationella diplomater och framstående aktörer i det globala klimatfinansieringslandskapet att dessa kommentarer från landets ledare hjälpte till att sätta Sri Lankas klimatambitioner på den globala kartan. Det skapade intresse bland peer-utvecklingsländer och skickade signaler till internationella utvecklingsorganisationer att detta var ett område som landet var intresserad av att driva. Tyvärr saknade Sri Lanka en institutionaliserad mekanism för att följa upp dessa uttalanden, särskilt med valet av en ny regering förra året. Som ett resultat av detta har det blivit oklart hur landet skulle bygga vidare på de vinster som gjorts på den globala scenen och göra meningsfulla framsteg för att säkra klimatfinansiering för sig själv och andra utvecklingsländer.

Detta är en viktig agenda för landets framtid – inte bara för att klara av ekologiska påfrestningar och klimatpåverkan, utan för att säkerställa Sri Lankas ekonomiska återhämtning.

Natur och klimat spelar roll för Sri Lankas återhämtning

Sri Lanka rankas 23:a av 180 länder mest påverkad av extrema väderhändelser, och uppskattningar visar att omkring 19 miljoner lankeser (över 90 procent av befolkningen) bor på platser som kan bli måttliga eller svåra klimatzoner år 2050 under ett kolintensivt scenario. Landet upplever också en strandlinje reträtt av 200 000 till 300 000 kvadratmeter per årvilket utgör ett hot mot kustnära försörjning, turism och infrastruktur. Sri Lanka är hem för 66 kritiskt hotade och 102 hotade djurarteroch 156 kritiskt hotade eller hotade växtarter, som är i riskzonen från effekterna av globala klimatförändringar.

För att ta itu med dessa utmaningar kommer det att krävas nya och ytterligare kapitalkällor, med tanke på de svåra påfrestningarna på de offentliga finanserna och begränsningarna för finanspolitisk expansion.

Under dess nuvarande IMF-programmåste Sri Lanka ha uppnått ett primärt finanspolitiskt överskott på 0,8 procent av BNP till 2024, och sedan öka överskottet till 2,3 procent av BNP till 2025. Det måste minska skuldkvoten i förhållande till BNP från 128 procent 2022 till 95 procent 2032. Medan Sri Lankas ekonomi har stabiliserats efter den svåra krisen 2022, är vägen till en uthållig återhämtning fortfarande betänkligt smal.

Den goda nyheten är att Sri Lanka gör stadiga framsteg mot skuldhållbarhet, har säkrat avtal med officiella fordringsägare och slutfört emissionen av omstrukturerade statsobligationer till kommersiella fordringsägare. Internationella kreditvärderingsinstitut har redan höjt landets suveräna kreditbetyg från standardstatus.

Affären med kommersiella fordringsägare inkluderar en så kallad Macro-linked Bond, som är ett statligt betingat instrument där nivån på BNP och BNP-tillväxt till 2027-28 kommer att avgöra olika omstruktureringsvägar från den tidpunkten och framåt. Sri Lanka skulle vara det experimentella fallet för denna typ av omstrukturering, och lägga ytterligare fokus på tillväxtens kvalitet och stabilitet under det kommande decenniet.

Som sådan kommer klimatchocker – såsom förändrade nederbördsmönster som påverkar landets jordbruks- och råvaruexportproduktion, såväl som vattenkraftproduktion och konsekvenser för oljeimport – att vara en avgörande faktor för Sri Lankas tillväxtväg. Dessutom är många av dess viktigaste ekonomiska sektorer, allt från exportprodukter som te, gummi, kokosnöt och kryddor till dess återhämtande turismindustri, beroende av naturliga ekosystem.

Sri Lankas klimatplan för välstånd uppskattar att 26,5 miljarder dollar i investeringar kommer att krävas till 2030, med 69 procent avsatta till begränsningsinsatser och 31 procent avsatta till anpassningsåtgärder. Dessutom landet kräver 100 miljarder dollar att bli en nettonollutsläppare till 2050.

Att erkänna verkligheten i Global Climate Finance

Utan tvekan har de högprofilerade ansträngningarna som noterats tidigare hjälpt till att sätta Sri Lanka på den globala scenen för klimatfinansiering, men att säkra dessa finansieringskällor kommer inte att vara lätt mitt i akuta klyftor och ojämlikheter i det globala klimatfinansieringslandskapet. Särskilt för skuldnödställda länder som Sri Lanka, OECD-data visar att 72 procent av den internationella klimatfinansieringen utgjordes av lån, varav endast en fjärdedel var i form av bidrag.

Enligt en Oberoende expertgruppsrapport på hög nivå om klimatfinansieringkrävs uppskattningsvis 1 biljon dollar per år till 2030 för tillväxtmarknader och utvecklingsländer (exklusive Kina) för att etablera anpassnings- och motståndskraftsmekanismer som är nödvändiga för att bekämpa klimatförändringar. Under 2009 åtog sig utvecklade länder att tillhandahålla och mobilisera 100 miljarder dollar i klimatfinansiering varje år från 2020 till 2025. Men studier har visat att endast åtta länder har bidragit med sin beskärda del av målet.

Det finns också mycket mindre finansiering tillgänglig för anpassning (investeringar i infrastruktur, teknik och metoder utformade för att minska sårbarheten för klimatrelaterade faror), jämfört med begränsning (investeringar för att minska eller förhindra utsläpp av växthusgaser, som förnybar energi och hållbara transporter) . Enligt OECD-bedömningarav de 115,9 miljarder dollar som samlades in i klimatfinansiering för utvecklingsländer 2022, samlades endast 32,4 miljarder dollar in för anpassning, jämfört med de 69,5 miljarder dollar som samlades in för begränsning.

Den geografiska koncentrationen av klimatfinansiering kommer också att ha betydelse. Enligt Climate Policy Initiative, klimatfinansiering finns kvar starkt koncentrerad till specifika regioner. De 10 länder som drabbades mest av klimatförändringarna mellan 2000 och 2019 fick mindre än 2 procent (23 miljarder USD) av den totala klimatfinansieringen. Tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier och minst utvecklade länder, som är oproportionerligt sårbara för klimatförändringar trots att de inte är stora historiska utsläppare, står inför de största finansieringsutmaningarna.

Att lägga den inhemska grunden

Även om det globala landskapet förblir ojämnt och orättvist, har Sri Lanka börjat förbereda sin egen grund för att få tillgång till och hantera dessa nya källor till framtida finansiering. Centralbanken har utvecklat en Färdkarta för hållbar finanssom vägleder banker och icke-banksfinansiella institutioner och beskriver viktiga åtgärder som dessa institutioner måste vidta för att främja och utveckla gröna finansiella produkter. En uppdatering av färdplanen väntas senare i år.

Centralbanken släppte också en Sri Lanka Green Finance Taxonomysom hjälper till att klassificera ekonomisk verksamhet som kan anses vara miljömässigt hållbar. Det är avsett att hjälpa finansmarknadsaktörer som vill skaffa kapital för gröna aktiviteter på lokala och internationella finansmarknader och använda dem på ett trovärdigt sätt i inhemska projekt.

Finansministeriet närmar sig slutförandet av landets första Green Bond Frameworkutformad för att hjälpa till att skaffa suverän grön finansiering från internationella kapitalmarknader, användbar för en återgång till kapitalmarknaderna efter 2027. Samtidigt Colombo Stock Exchange har introducerade notering och handel med gröna obligationeroch sedan dess har flera banker samlat in pengar med detta instrument. Intäkterna från gröna obligationer förväntas uteslutande investeras i projekt som genererar klimat- eller miljövinster.

Prioriteringar för den nya presidenten

Under de senaste åren har de lankesiska ledarnas proaktiva hållning till klimatfinansiering i globala forum återspeglat en ny brådska att göra en övergång till en grön ekonomi, även om den skenbart också syftade till att skaffa ny utvecklingsfinansiering efter landets ekonomiska kris och skuldinlösen . När Sri Lanka brottas med makroekonomiska, miljömässiga och tillväxtutmaningar kommer det utan tvekan att behövas betydande investeringar i både begränsnings- och anpassningsåtgärder.

Sri Lankas nya president, Anura Kumara Dissanayake, och hans National People’s Power-koalition har gjort kraftfulla referenser till att kartlägga en mer hållbar tillväxtväg. Deras valmanifest föreslog att Sri Lanka ”går bort från antropocentriskt tänkande som placerar människan som den enda ägaren av jorden som står i konflikt med naturen.”

Medan internationella diplomatiska ansträngningar har hjälpt till att signalera Sri Lankas ambitioner och intresse för klimatfinansiering fram till nu, måste Sri Lankas nya president fokusera på att etablera de institutionella mekanismer som behövs för att upprätthålla dessa ansträngningar. Hans ansträngningar för att bekämpa korruption och ”städa upp” i regeringen kan stärka den möjliggörande miljön för att attrahera nya investeringar. Han måste också fortsätta – och faktiskt intensifiera – Sri Lankas internationella engagemang i dessa frågor och bygga vidare på de framsteg som gjorts hittills. Dessa kan vara avgörande för att på ett meningsfullt sätt främja Sri Lankas klimatfinansieringsambitioner.