Nutida spänningar mellan USA och Kina liknas ofta vid det kalla krigets konkurrens mellan USA och Sovjetunionen. Men rivaliteten speglar också ”The Great Game”, en intensiv 1800-talstävling mellan de brittiska och ryska imperiet i Centralasien. Båda imperierna såg denna region som strategiskt avgörande – Storbritannien strävade efter att skydda sina koloniala intressen i Indien, medan Ryssland försökte expandera söderut, vilket hotade Brittiska Indien. ”Spelet” involverade diplomatiska manövrar, spionage och enstaka militära konfrontationer, där båda makterna tävlade om dominans i Afghanistan, Persien (dagens Iran) och Tibet. The Great Game kombinerade öppen konflikt med subtilare taktik som att bilda allianser med lokala härskare, spionage och propaganda.
Detta nya stora spel mellan USA och Kina, ungefär som originalversionen, handlar om att kontrollera strategiska territorier och inflytande. Omfattningen idag är dock mycket större, eftersom spänningarna mellan USA och Kina sprider sig till områdena ekonomisk, teknologisk och militär makt, där båda nationerna tävlar om inflytande över nyckelregioner som Indo-Stillahavsområdet och Afrika. Kina bildar ekonomiska allianser genom initiativ som Belt and Road Initiative (BRI), Shanghai Cooperation Organisation (SCO) och BRICS. Samtidigt har USA upprättat otaliga bilaterala handels- och försvarsavtal med länder över Indo-Stillahavsområdet och Europa, samtidigt som de har lett grupper som NATO, NORAD, Quad, Five Eyes och AUKUS.
USA har etablerat 750 militärbaser eller anläggningar i 80 länder runt om i världen. Däremot har Kina officiellt bara en utomeuropeisk bas, i Djibouti, och en permanent marinanläggning i Kambodja. Men PLA driver även spionstationer i Kuba och Myanmar, samt en rymdstation i Argentina. PLA Navy anlöper ofta i Bangladesh, Sri Lanka, Pakistan och andra länder. Peking uppvaktar för närvarande omkring 13 länder och försöker övertyga dem om att vara värd för PLA-baser, även om de flesta ännu inte har kommit överens. Dessutom blir PLA-flottan och den kinesiska kustbevakningen alltmer aggressiva i Sydkinesiska havet och militariserar och gör anspråk på omtvistade territorier och öar samtidigt som de hotar den globala navigeringsfriheten.
Det stora spelet mellan Storbritannien och Ryssland utkämpades ofta mellan ombud. Under den persiska konstitutionella revolutionen (1905-1911) engagerade Storbritannien och Ryssland en proxykonflikt inom Persien och stödde opponerande fraktioner utan direkt militär inblandning. Ryssland stödde Qajar-monarkin och konservativa krafter som försökte upprätthålla autokratiskt styre, medan Storbritannien, som syftade till att motverka ryskt inflytande, försiktigt stödde de konstitutionalisterna som pressade på för reformer.
Kinas ”no limits”-vänskap med Ryssland har förvandlat Ukrainakriget till en proxystrid. Medan ukrainska och ryska trupper är direkt engagerade på slagfältet avslöjar de bredare konsekvenserna en bredare geopolitisk kamp. Den USA-ledda västerländska ordningen, som inkluderar Nato, EU och allierade i Indo-Stillahavsområdet som Japan och Australien, stöder Ukraina. Mot dem står den framväxande Kina-Ryssland-axeln, som stöds av Iran och Nordkorea, och förser Ryssland med militär utrustning och finansiering. Kriget i Ukraina breddar också omfattningen av konkurrensen och flyttar den från Indo-Stillahavsområdet till Europa.
Den ekonomiska dimensionen av spänningarna mellan USA och Kina är central i det nya stora spelet, där båda nationerna tävlar om tekniskt överlägsenhet, global handelsdominans och inflytande över internationella finansinstitutioner. USA, ledande inom både G7 och OECD, har samarbetat med Japan och Australien för att lansera Blue Dot Network. Detta initiativ syftar till att främja högkvalitativa infrastrukturinvesteringar i utvecklingsländer och erbjuda ett alternativ till Kinas bälte och väg genom att certifiera projekt som uppfyller internationella standarder.
Ekonomisk konkurrens mellan USA och Kina är särskilt tydlig inom områden som 5G-teknik, artificiell intelligens och kontroll över kritiska leveranskedjor. Kina, genom Huawei, har aggressivt drivit på att bygga 5G-nätverk över hela världen, medan USA har pressat allierade och partners att förbjuda Huaweis teknologi på grund av säkerhetsproblem. Rivaliteten har utspelat sig över Europa, Asien och Afrika. Dessutom tävlar båda nationerna om att sätta globala standarder för framväxande teknologier som AI, kvantberäkning och cybersäkerhet. Kinas ansträngningar att påverka internationella organ som International Telecommunication Union (ITU) är en del av dess bredare strategi för att forma globala tekniska standarder, medan USA samarbetar med allierade för att motverka dessa drag.
Konkurrensen sträcker sig även till utvecklingsbanker. Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB), ledd av Kina, har framträtt som en rival till den USA-dominerade Världsbanken och den Japan-ledda Asian Development Bank (ADB). AIIB finansierar infrastrukturprojekt över hela Asien, ofta parallellt eller i konkurrens med projekt som finansieras av västerländska institutioner.
I Afrika har Kina gjort betydande investeringar i infrastrukturprojekt, resursutvinning och tillverkning genom initiativ som BRI, för att säkra tillgången till viktiga resurser och marknader. För att motverka Kinas inflytande har USA lanserat program som Prosper Africa, som syftar till att öka amerikanska investeringar på kontinenten och stärka handels- och investeringsbanden. Dessutom har USA förstärkt sin Indo-Stillahavsstrategi, med fokus på ekonomiska och säkerhetsmässiga partnerskap med länder som Indien, Japan, Australien och sydostasiatiska länder. Denna strategi inkluderar initiativ som Indo-Pacific Economic Framework (IPEF) för att motverka Kinas växande inflytande i regionen. Samtidigt har Kina utökat sin ekonomiska närvaro i Stillahavsöarna och investerat i infrastruktur, fiske och andra nyckelsektorer.
Spänningarna mellan USA och Kina håller på att bli ett modernt storspel, med båda makterna som manövrerar för inflytande över hela världen. I detta nya stora spel spelar Kina rollen som Ryssland, en formidabel utmanare, medan USA intar ställningen Storbritannien och har betydande globala fördelar. Precis som Storbritannien dominerade global bankverksamhet, valuta, handel och diplomati – med ett stort nätverk av allierade och en mäktig flotta – har USA idag liknande styrkor. Washington leder inom global finans, styr världens mest använda valuta och har ett stort nätverk av allianser, inklusive NATO, Quad och AUKUS. Den amerikanska militären, med sitt omfattande nätverk av baser runt om i världen, och den amerikanska flottan, en sann blåvattenstyrka som kan operera var som helst, ger den en strategisk fördel gentemot Kinas PLA-marin, som fortfarande har begränsningar i global räckvidd.
I det ursprungliga stora spelet lyckades Storbritannien säkra sina intressen och behålla kontrollen över sin dyrbara koloni, Indien, samtidigt som man medgav Afghanistan som en buffertstat. På samma sätt, även om framtiden för detta nya stora spel ännu inte är skriven och tävlingen är långt ifrån över, har USA, liksom Storbritannien, betydande fördelar gentemot Kina som i slutändan kan tippa balansen till dess fördel. Men precis som den ursprungliga versionen är det nuvarande resultatet allt annat än säkert, och insatserna är höga.