Sedan Bangladeshs tidigare premiärminister Sheikh Hasinas fall den 5 augusti 2024 har förändringar varit synliga inom alla sektorer. Dessa har inkluderat både positiva och negativa förändringar, såsom Bangladeshpolisens kollapsuppkomsten av vigilante rättvisaoch anklagelser mot tidigare Awami League (AL) ledare och aktivister med påhittade avgiftersom påminner om taktik från tidigare autokratiska regimer.
Bland förändringarna har det antiindiska sentimentet bland folket snöat på grund av Indiens stöd till Hasina, vilket hjälpte henne att stanna vid makten i 15 år. Bangladeshier har också fördömt vissa indiska mediers överdrivna rapportering på attacker mot minoriteter, särskilt på hinduer, efter Hasinas flykt. Den senaste massiva översvämningardär många experter och allmänheten anklagade Indien att misslyckas med att meddela Bangladesh innan slussarna till vattenkraftverket Dumbur i Tripura öppnades, har ytterligare underblåst denna känsla.
Den 23 augusti, Syeda Rizwana Hasan, rådgivare för ministeriet för miljö, skog och klimatförändringar, kritiserats Indien för dess underlåtenhet att meddela Bangladesh innan portarna till Dumburdammen öppnades. När hon besökte ett översvämmat område i Bangladesh berättade hon för journalister att Indien ska meddela förhandsmeddelande innan vatten släpper ut, men protokollet följdes inte.
Mitt i den tumultartade situationen är gränsen mellan Bangladesh och Indien – en av de dödligaste i världen – har blivit en samlingspunkt när gränsbevakningen Bangladesh (BGB) har tagit en ny stark hållning.
Brigg. General (Retd.) M Sakhawat Hossain, rekryterad som rådgivare till inrikesministeriet i interimsregeringen, har instruerat BGB att inta en bestämd hållning när det gäller gränsförsvar. Enligt Hossainden tidigare AL-regeringen ”berättade till BGB, som ska skydda gränsen, att vända ryggen till… Det kommer inte att hända längre.”
Rådgivaren gjorde dessa kommentarer under en briefing som hölls efter hans besök på BGB:s högkvarter i Dhaka den 13 augusti.
Medlemmar av BGB nyligen stannade ett försök från Indian Border Security Force (BSF) medlemmar att resa ett taggtrådsstängsel längs gränsen i Patgram upazila i Lalmonirhat. Enligt BGB-medlemmar och lokala invånare började några BSF-medlemmar på en onsdagseftermiddag att bygga ett taggtrådsstängsel längs en del av gränsen i Dahagram Union, Bangladesh. Medlemmar av BSF tog med sig en stor mängd taggtråd och byggmaterial till platsen.
När lokalbefolkningen och BGB-medlemmarna märkte det protesterade de, vilket ledde till att BSF stoppade arbetet.
Överstelöjtnant Selim Al Din, befälhavare för den inblandade BGB-bataljonen, uppgav”Vi protesterade kraftigt och hindrade arbetet. På kvällen hölls ett flaggmöte mellan bataljonerna i båda länderna i närheten av händelseplatsen. Tills vidare har stängslets byggarbeten stoppats.”
En topptjänsteman i BSF hade dock en annan historia. Han berättade till The Hindustan Times att BSF-personal övervakade byggandet av boskapsstängslet och hävdade att det inte var ett gränsstängsel.
”Staketet byggdes för att säkerställa att boskap från ett land inte förirrar sig in i ett annat, vilket ofta orsakar tvister mellan byborna på båda sidor”, tillade tjänstemannen. BGB-personalen kom över och protesterade, sa han.
En annan BSF-tjänsteman sa på villkor av anonymitet att boskapsstängslet byggdes enligt ett avtal från 2012 mellan de två länderna.
Inkörningen över stängslet var inte den enda incidenten längs gränsen mellan Bangladesh och Indien sedan Hasina avsattes.
Den 25 augusti engagerade sig BGB i en konfrontation med indiska smugglare nära Satkhira, ett södra distrikt som gränsar till Västbengalen, Indien. BGB avfyrade fem skott tomma kulor för att skingra smugglarna, som sedan flydde in i den täta skogen på den indiska sidan. Under operationen grep BGB flera individer och hittade en betydande mängd smuggelgods, inklusive 252 flaskor indisk Phensedyl, 51 flaskor sprit och två vassa vapen.
Tre dagar senare, den 28 augusti, BGB och lokala bybor stannade BSF-medlemmar från att kapa Ballamukha-dammen längs Feni-gränsen. BSF försökte skära igenom dammen vid gränsen nära Kalikapur i Mirzanagar Union of Parashuram upazila, vilket kunde ha lett till allvarliga översvämningar i området. Enligt uppgift arbetade BSF med indiska lokalbefolkningen, som hoppades kunna lindra översvämningar på deras sida av gränsen genom att skada dammen i Bangladesh. BGB, tillsammans med lokala invånare, ingrep och hindrade BSF från att fortsätta.
Gränsen mellan Indien och Bangladesh har en lång historia av våld och illegal verksamhet. Enligt Ain o Salish Kendra, en människorättsorganisation i Bangladesh, 332 personer dödades av BSF vid gränsen mellan Indo och Bangladesh mellan 2013 och 2023, vilket motsvarar cirka 30 personer per år. De flesta av dessa incidenter involverade bangladeshiska medborgare som försökte ta sig över av vissa anledningar, såsom boskapsmuggling och illegal migration. Lokalbefolkningen rapporterar också att BSF har fört bort eller skjutit oskyldiga bönder och minderåriga nära gränsen flera gånger.
BGB:s senaste påstridiga agerande är en ganska stor förändring från vad den gjorde under Hasinas pro-indiska regim. Under Hasinas styre kritiserades BGB ofta för att vara ineffektiva i gränsfrågor. För många bangladeshier, dödandet av BGB-medlemmen Mohammad Rais Uddin i händerna på BSF i januari 2024 var ett tecken på hur svag och ostadig BGB var.
Hossain refererade till sådana episoder i sina kommentarer den 13 augusti: ”Våra män dödades på gränsen, och BGB tvingades hålla ett flaggmöte … och det förklarades att allt är okej … Nu räcker det.”
De senaste åtgärderna från BGB visar på en betydande förändring mot ett mer självsäkert och proaktivt tillvägagångssätt. Denna nyvunna styrka i BGB:s hållning kan leda till en säkrare och kontrollerad gräns, vilket potentiellt kan minska illegal verksamhet och stärka den nationella säkerheten. I framtiden kan BGB fortsätta att hävda sin auktoritet och se till att Bangladeshs gränser respekteras och skyddas.
BGB:s proaktiva åtgärder för att förhindra illegal verksamhet och skydda gränsen har välkomnats av många bangladeshier som ett åtagande för nationell säkerhet och suveränitet. Icke desto mindre ger den växande påfrestningen vid gränsen också upphov till farhågor för eventuell exacerbation.
Under många år har BSF:s länge omtvistade ”skjuta-på-sikt”-strategi varit en primär källa till konflikt, vilket resulterat i flera dödsfall för oskyldiga civila. Människorättsgrupper har upprepade gånger begärt att denna praxis avskaffas eftersom den strider mot globala normer om mänskliga rättigheter.
Framtiden för gränsförbindelserna mellan Bangladesh och Indien beror nu på båda ländernas förmåga till konstruktiv dialog och samarbete. Även om BGB:s förhöjda ställning kan avskräcka illegal verksamhet, är det viktigt att båda länderna tar itu med de underliggande problemen som orsakar gränsspänningar. Förbättrad kommunikation, gemensamma ansträngningar för gränsförvaltning och respekt för mänskliga rättigheter bör ligga till grund för en fredligare och säkrare gränsmiljö.
Den förändrade gränspolitiken i Bangladesh är ett tecken på den förändrade politiska synen i spåren av Hasinas exit. Så mycket som BGB:s hårda hållning kan uppskattas av Bangladesher, kan de bakomliggande orsakerna till spänningar längs gränsen endast lösas systematiskt genom ömsesidig förståelse mellan Bangladesh och Indien. Ökad kommunikation och gemensamma ansträngningar mellan de två nationerna skulle kunna skapa en mycket mer fredlig och säker gränsmiljö än vad båda sidorna skulle kunna uppnå på egen hand.