Avsättningen 2019 av diktatorn Omar al-Bashir, som hade haft makten i 30 år, var tänkt att vara en inspirerande berättelse om folkmakt och demokratisk förnyelse. Istället har det inlett inbördeskriget i Sudan, en konflikt som har kastat landet i kaos och våld. Milisen Rapid Support Forces (RSF) har tagit kontroll över Sudans huvudstad, Khartoum, med beväpnade män som enligt uppgift har riktat maskingevär mot invånarna. Civila möter nu allvarliga och urskillningslösa attacker, och många riskerar att bli skjutna om de vågar sig utanför. Rapporter om våldtäkt och sexuellt våld är utbredda, vilket leder till en känsla av nästan total laglöshet på gatorna.
Inbördeskriget i Sudan har snabbt eskalerat till en av världens värsta humanitära kriser. Av en befolkning på 47 miljoner har 15 000 människor dödats och över 10 miljoner är på flykt, med två miljoner på flykt till grannländer som Tchad, Etiopien och Sydsudan – områden som också tenderar att vara osäkra och instabila. Dessutom möter 18 miljoner människor en allvarlig matosäkerhet. För närvarande behöver 25 miljoner människor, inklusive 14 miljoner barn, akut humanitärt bistånd, och 755 000 befinner sig i hungersnöd. Uppskattningsvis 2,5 miljoner människor kan svälta i september, vilket också gör detta till världens största hungerkris. Det amerikanska parlamentets utrikeskommittés ordförande Michael McCaul har krävt ett erkännande av ett folkmord i landet, och utrikesdepartementet har infört sanktioner mot RSF-milisen.
Det nuvarande skedet av inbördeskriget i Sudan är i huvudsak en maktkamp mellan två nyckelpersoner. Den första är general Abdel Fattah al-Burhan, chef för Sudans väpnade styrkor (SAF) och landets de facto ledare. Den andre är Mohamed Hamdan Dagalo, allmänt känd som Hemeti, som leder Rapid Support Forces (RSF), en mäktig milis som verkar oberoende av den vanliga militären. Denna autonomi har gjort det möjligt för Hemeti att få kontroll över en betydande del av ekonomin, särskilt den lukrativa guldhandeln. Tills den senaste konflikten bröt ut var Hemeti i praktiken Sudans vice ledare; nu verkar han nu vara fast besluten att bli landets obestridda härskare.