Ungdomsgrupper har förödats i Sverige och Danmark i månader, med våld som sträcker sig från mord till explosioner.
För Peter Hummelgaard, Danmarks justitieminister, är det inte bara vapen och bomber som orsakar förödelse. Det är också kriminella smartphones.
”Vi har sett en ny trend med brott som en tjänst, där organiserade brottslingar använder digitala plattformar för att anställa barn och ungdomar från Sverige för att begå allvarliga brott i Danmark-mord, försök till mord, explosioner,” berättade Hummelgaard till BLADET.SE i en intervju förra månaden.
Tekniken har gjort det ”mycket lättare för brottslingar att nå en större publik och också samordna åtgärder i realtid”, sa justitieministeren och utgjorde brott som att sprida barnpornografi, penningtvätt, olaglig narkotikasmuggling – ”eller, som vi har sett exempel i Danmark och Sverige, rekrytering av minderåriga till ett liv i brott.”
De smartphones och ansökningar som används av brottslingar för att rekrytera, organisera och genomföra brottssprees är alltmer målet för både europeisk brottsbekämpning och politiker. Så kallad ände-till-än-krypterad teknik-en pelare med integritetsvänlig och cybers säker digital kommunikation-ses som en fiende av polis- och utredningsmyndigheter.
Tekniken kommer nu under tung eld över hela Europa.
”Utan laglig tillgång till krypterad kommunikation kämpar brottsbekämpning mot brott mot brottslighet,” sade Jan Op Gen Oorth, talesman för Europol, Europeiska unionens brottsbekämpande myndighet.
Frankrike har lagt fram en lag om lagring av mord på läkemedel som kritiker säger skulle förbjuda kryptering. De nordiska länderna har tagit kampen till teknikföretag. Spanien sa att den vill förbjuda kryptering. Och den brittiska regeringen har nu gått in i en juridisk kamp med Apple om ett uppenbart försök att i hemlighet spionera på krypterade data.
Danmark kommer snart att ta över det roterande ordförandeskapet för EU: s råd, vilket ger det en inflytelserik roll i en tid då EU -länderna diskuterar Bloc’s Bill (Sexual Abuse Material Bill (CSAM). Det utkastet till lagstiftning kan införa en skyldighet för alla meddelandplattformar att utföra filtskanningar på deras innehåll för att utrota bilder på barnmissbruk-även om de är ena till-end krypterade och därmed tekniskt utom räckhåll för plattformarna själva.
”Det är ingen hemlighet att jag skulle vilja se en ambitiös reglering av sexuella övergrepp mot barn,” sa Hummelgaard.
EU kommer inte att sluta där. Europeiska kommissionen, Blocs verkställande gren, avslöjade denna månad en ny intern säkerhetsstrategi, och planerade att undersöka ”laglig och effektiv” datatillgång för brottsbekämpning och hitta tekniska lösningar för att få tillgång till krypterade data.
Den vill också börja arbeta med en ny lag om datalagring, det sägs i strategin, som skulle definiera de typer av data som meddelandetjänster, inklusive digitala som WhatsApp, måste lagra och behålla och hur länge. EU: s högsta domstol slog ner den tidigare lagstiftningen om datalagring 2014 och sa att den störde människors integritetsrättigheter.
Kommissionen presenterar en enad front i sina planer för att hjälpa brottsbekämpning. Den interna säkerhetsstrategin presenterades gemensamt av Henna Virkkunen, en kraftfull verkställande direktör som är chef för den digitala avdelningen, och Magnus Brunner, kommissionären som ansvarar för inrikes frågor. Båda kommer från det centrala högra europeiska folkpartiet, liksom kommissionens president Ursula von der Leyen.
När de tar på sig kryptering är europeiska regeringar på väg mot en massiv kollision med en kraftfull politisk koalition av integritetsaktivister, cybersäkerhetsexperter, underrättelsetjänster och regeringar som gynnar integritet framför polisens tillgång.
Strängar av den kampen går hela vägen tillbaka till förra seklet. Kryptografi var en kraftfull tillgång under det kalla kriget, då USA och Sovjetunionen syftade till att begränsa tillgången till tekniken för att hålla kontrollen över konfidentiell kommunikation. Men tekniken växte i status under internetåldern och underbyggde allt från digital bank till känsliga dataöverföringar. Under de senaste åren har ett ökande antal stora tekniska företag rört sig mot att använda en-till-end-kryptering som standardinställning.
”Jag har ingen sympati för argumentet att man måste undergräva kryptering för att fånga de onda,” sade Matthew Hodgson, en av grundarna av Matrix, ett säkert kommandotprotokoll som har använts av den amerikanska marinen och flera europeiska regeringar.
Att göra det skulle straffa vanliga människor i hopp om att kommunicera privat medan de pressade narkotikahandlare, pedofiler och terrorister mot krypterade meddelanden som drivs i länder utanför europeisk polis, sade Hodgson. ”Det är verkligen ett naivt, dumt ärende.”
En app har särskilt tagit upp kampen mot krypningen av krypteringshotande lagar: signal.
Appen ses som branschstandarden på krypterade meddelanden från slutet till slutet-och kom nyligen in i rampljuset när en gruppchatt bland de bästa amerikanska säkerhetsombuden komprometterades i det som kallades ”Signal-Gate.”
Dess president, Meredith Whittaker, har upprepade gånger hotat att dra sig ur ett land snarare än att följa någon lag som tvingar henne att försvaga signalens säkerhet. Whittaker berättade för BLADET.SE i början av mars att det är en ”grundläggande matematisk verklighet att antingen kryptering fungerar för alla, eller att det är trasigt för alla.”
Den danska justitieministern Hummelgaard föreslog att han inte skulle ha några problem om signalen upphörde med verksamheten i Danmark över dess vägran att arbeta med brottsbekämpning.
”Jag börjar ifrågasätta om det här är tekniker och plattformar som vi helt enkelt inte kan leva utan,” sade han.
Utan någon juridisk lösning i sikte, gör brottsbekämpande myndigheter nytta av vad de har. De har haft framgång infiltrerande och komprometterande öppna krypterade meddelandetjänster som endast används för kriminella ändamål, som Encrochat, och att få tillgång till så kallade metadata (som platsinformation) som är mer i det öppna än meddelanden.
Men de fortsätter att klaga på att de är inlåsta från den dominerande formen av kommunikation. Jean-Philippe Lecouffe, vice chef för Europol, satte det helt enkelt på en ny konferens: ”Vi vill ha laglig tillgång.”
Det är där matematik kommer i vägen.
De som är till förmån för polisens tillgång till data hävdar att det finns sätt för meddelandetjänster för att få tillgång till brottslingarnas ände-till-ände-krypterade meddelanden utan att försvaga säkerheten för vanliga människors samtal. Ändå har tekniska experter noterat att det med en-till-slut-kryptering är inte möjligt för bara de ”goda killarna” att få tillgång. När en sådan så kallad bakdörr har öppnats, säger de, kan den inte förbli stängd för hackare, brottslingar och spioner.
Båda kan inte vara sanna, så debatten förblir en kollision av huvuden utan kompromiss tillgänglig.
Med de lagstiftande utmaningarna för kryptering verkar Europa på väg mot en gaffel på vägen, där politiskt momentum kan ge polisen vad de vill – eller kampen kan gnälla på.
Ella Jakubowska, politikchef vid Europeiska digitala rättighetsgruppen EDRI, som länge har kämpat polisövervakning, sa att debatten verkar oöverträfflig. ”Det är som att slå huvudet i en tegelvägg.”