Två nya lagförslag som presenterades i den amerikanska kongressen i dag syftar till att frånta Kina dess status som permanenta normala handelsförbindelser. I representanthuset introducerade John Moolenaar (R-Michigan), som också fungerar som ordförande för husets valda kommitté för det kinesiska kommunistpartiet, och Tom Suozzi (D-New York) Återställande av Trade Fairness Act; Senatorerna Jim Banks (R-Indiana), Tom Cotton (R-Arkansas) och Josh Hawley (R-Missouri) presenterade ett följeslag för senaten.
Lagförslaget skulle ”avbryta normala handelsförbindelser med Folkrepubliken Kina och … höja de tullsatser som gäller för varor som importeras från Folkrepubliken Kina.”
”Status för normala handelsrelationer” (tidigare känd som ”status som mest gynnad nation”) betyder i huvudsak att ett lands export till USA åtnjuter lägre tullar. Som namnet antyder, USA ger denna status till nästan alla länder i världen, med bara fyra undantag för närvarande: Vitryssland, Kuba, Nordkorea och Ryssland. Vissa länder fortsätter att behöva årliga undantag för att åtnjuta den statusen; andra, som Kina, har fått status som ”permanent normala handelsförbindelser”.
För att ge några konkreta exempel, för kläder, kan länder med normal handelsrelationsstatus betala 4,4 procent till 9,4 procent i tullar, beroende på den specifika artikeln. För länder utan den statusen hoppar tullarna till 60-90 procent. För leksaker skulle tullarna hoppa från noll till 30-90 procent. För de flesta elektriska varor skulle tarifferna stiga från 2,5 procent till 35 procent.
Lagförslaget skulle gå utöver det genom att tillämpa ytterligare tullar på Kina utöver vad som anges i det harmoniserade tullschemat: en tull på minst 35 procent för ”icke-strategiska varor” och en minsta tull på 100 procent för ”strategiska varor”. Dessa höjningar skulle fasas in under fem år. Det skulle också beröva Kina från ”de minimis”-behandling, enligt vilken import till ett värde av under 800 USD inte beläggs med tullar – vilket skulle vara en stort slag till kinesiska direkt-till-konsument e-handelssajter som Shein och Temu.
Lagförslaget noterar att ”Sedan Folkrepubliken Kina gick in i WTO har USA förlorat tiotusentals fabriker, miljontals tillverkningsjobb och biljoner dollar av immateriell egendom.” Den tillägger att ”fortsatt behandling av Folkrepubliken Kina som en förmånstagare av normal handelsrelationsstatus utgör ett oacceptabelt hot mot nationell säkerhet och undergräver ansträngningar för att främja motståndskraftiga leveranskedjor och ekonomisk integration med allierade i USA.”
”Alltför länge har permanenta normala handelsförbindelser med Kina undergrävt vår tillverkningsbas, flyttat amerikanska jobb utomlands och tillåtit KKP att exploatera våra marknader samtidigt som de sviker löftet om rättvis konkurrens,” Moolenaar sa i ett uttalande åtföljer lagförslagets offentliggörande. Han citerade ett ”tvåpartskonsensus om att båda parter inser behovet av att återställa vår ekonomiska relation med Kina.”
Kongressen gav Kina status som permanent normala handelsförbindelser 2001, efter att Kina gått med i Världshandelsorganisationen. Innan dess, från och med 1980, hade Kina åtnjutit frihandelstillträde till den amerikanska marknaden, men endast genom beviljandet av ett nytt undantag varje år. Den permanenta statusen avslutade ett långvarigt spel med att hota att återkalla Kinas handelsprivilegier på grund av människorättsproblem, särskilt i efterdyningarna av det blodiga tillslaget mot demonstranter på Himmelska fridens torg 1989.
I takt med att motsättningarna mellan Kina och USA värmdes upp, särskilt handelskriget med tullar som inleddes 2018, har det skett en växande insats för att stoppa Kinas permanenta normala handelsstatus. Ett pressmeddelande om lagförslaget från KKP:s valkommitté noterade att ”tullåtgärder över de tre senaste presidentadministrationerna” ”i praktiken redan hade återkallat Kinas PNTR-status.”
Liknande lagförslag hade införts tidigare, bl.a år 2023 och igen 2024. I båda fallen kom lagförslagen aldrig ur utskottet. Den mesta anti-Kina-lagstiftningen introduceras i själva verket till mycket fanfar och dör sedan tyst.
Emellertid hoppas supportrarna kunna dra nytta av den republikanska kontrollen över kongressen och den nye presidenten Donald Trumps förkärlek för tullar för att anta lagstiftningen. Trump hade hotat övergripande tullhöjningar på kinesisk export till USA; Att återkalla Kinas permanenta status för normala handelsförbindelser skulle inte bara uppnå det målet utan kodifiera det till lag, vilket gör det svårt för framtida presidenter att sänka tullarna.
Som sagt, det är inte klart var Trump själv kommer att komma ner med avseende på lagförslaget. De Amerikas första handelspolitik släpptes på Trumps första dag i ämbetet uppmanade specifikt handelsministern och USA:s handelsrepresentant att ”bedöma lagstiftningsförslag angående permanenta normala handelsförbindelser med Kina och ge rekommendationer angående eventuella föreslagna ändringar av sådana lagförslag.” Det slutade dock med att rekommendera att återkalla Kinas handelsstatus.