Hem Samhälle Politik Kinas mineralexportförbud slår till mot USA:s försvarsindustribas

Kinas mineralexportförbud slår till mot USA:s försvarsindustribas

China’s Mineral Export Ban Strikes at the US Defense Industrial Base

Den 3 december Kinas handelsministerium meddelade att ”export av produkter med dubbla användningsområden som gallium, germanium, antimon och superhårda material till USA inte kommer att tillåtas.” Detta tillkännagivande betyder troligen det över 20 mineralföremål – som omfattar både metaller och kemikalier – är förbjudna att exporteras från Kina till USA.

Många av dessa föremål är viktiga för USA:s nationella säkerhet. Till exempel, antimon finns i kulor och artilleriskott; gallium används i integrerade kretsar för avancerade radarsystem; och germanium behövs för mörkerseende och termiska avkänningssystem. Utan tillräckliga förråd av dessa element skulle den försvarsindustriella basen kunna försenas i tillverkningen av nedströms ammunition och vapensystem, vilket undergräver den amerikanska militärens krigsförmåga.

Kritiskt är Kina – USA:s ”mest följdriktiga strategiska konkurrent” enligt Nationell försvarsstrategi 2022 – är den största källan till USA-import för antimonmetall och oxidliksom germanium metall. Kina är också den näst största källan till USA-import för gallium. Eftersom Kinas exportförbud träder i kraft omedelbart kan den amerikanska försvarsindustriella basen uppleva kortsiktig mineralbrist och högre priser. Detta ska inte tas lätt på: mineralbrist kan hämma försvarstillverkning och undergräva militärens styrka, precis som USA upplevde under Andra världskriget.

De resulterande leveransstörningarna från Kinas nya exportförbud kan också få en effekt på flera miljarder dollar på den amerikanska ekonomin. Till exempel US Geological Survey nyligen beräknad att om Kina blockerade all export enbart av gallium, skulle USA:s bruttonationalprodukt kunna minska med upp till 8,2 miljarder dollar.

Viktigt är att företag i tredje parts länder som importerar antimon, gallium och germanium från Kina och sedan exporterar dem till USA skulle bryta mot Kinas exportförbud och ”kommer att hållas ansvariga enligt (lagen)”. Medan företag i andra länder själva producerar dessa mineraler, kanske dessa företag inte har tillräckligt med produktion och okontrakterad kapacitet för att helt ersätta USA:s import från Kina. Till exempel har Kina nästan monopol på galliumproduktion och producerar ca 98 procent av världens gallium årligen.

På lång sikt kan dock effekten på den amerikanska försvarsindustriella basen bli positiv om amerikanska företag utvecklar mer motståndskraftiga leveranskedjor som utesluter utländska motståndare och om den amerikanska regeringen finansiellt stödjer mineralprojekt som hjälper till att fylla dessa försörjningsluckor.

Ändå kan Kina under tiden utöka sina exportförbud till att inkludera andra mineraler på sin exportkontrolllista för dubbla användningsområden. Dessa mineraler inkluderar följande: aluminium, beryllium, vismut, kalcium, grafit, hafnium, magnesium, nickel (pulver), rhenium, titan, volfram, zink och zirkonium. US Defense Logistics Agency har utsett många av dessa element som ”material av intresse.”

Den tillträdande Trump-administrationen är väl medveten om USA:s mineralsårbarhet. Den första Trump-administrationen utfärdade Förordning 13953som förklarade en nationell nödsituation angående USA:s beroende av utländska motståndare – nämligen Kina – för kritiska mineraler. För att minska detta beroende ökade administrationen minerallager och finansiellt stöd till amerikanska gruv- och bearbetningsprojekt. Den tillträdande Trump-administrationen kan gå längre.

Under den första Trump-administrationen, Department of Commerce rekommenderad lagring för att minska sårbarheten för störningar i mineraltillförseln och försvarsdepartementet tog steg att öka den amerikanska regeringens lager av sällsynta jordartsmetaller. Noterbart kommer den kommande Trump-administrationen att ha över 300 miljoner dollar i befintliga fonder för att öka volymen och omfattningen av mineraler i Nationellt försvarslager.

Den första Trump-administrationen ökade också det ekonomiska stödet till amerikanska gruv- och bearbetningsprojekt. Trumps energidepartement utfärdade vägledning att göra amerikanska gruv- och bearbetningsprojekt berättigade till lånegarantier under titel 17-programmet och amerikanska bearbetningsprojekt berättigade till direktlån under programmet Advanced Technology Vehicle Manufacturing (ATVM). Från och med den 31 oktober 2024 har titel 17-programmet över 62 miljarder dollar kvar i lånemyndigheten, och ATVM-programmet har över 45 miljarder dollar återstående. Den inkommande administrationen skulle kunna prioritera att snabbt dela ut dessa medel till amerikanska mineralprojekt.

Dessutom, den första Trump-administrationens försvarsdepartement, enligt avdelning III i försvarsproduktionslagen, tilldelas bidrag till sällsynta jordartsmetallprojekt. Från och med den 3 december 2024 har Försvarsproduktionslagens fond nästan 1,1 miljarder dollar i fristående medel. Den inkommande administrationen skulle till exempel kunna betala ut dessa bidrag till amerikanska aluminiumoxidraffinaderier för att bygga kapacitet att utvinna gallium och till amerikanska zinksmältverk för att bygga kapacitet att utvinna germanium.

Sammanfattningsvis kan Kinas nya exportförbud mot antimon, gallium och germanium allvarligt störa leveranskedjorna för USA:s försvarsindustriella bas. USA förlitar sig starkt på Kina för andra mineraler också, så exportförbud från Kina på andra mineraler kan visa sig vara lika skadliga. Nu är det dags för den amerikanska regeringen att använda hela sin arsenal av politiska verktyg för att minska USA:s mineralberoende av utländska motståndare och stärka amerikanska leveranskedjor av kritiska mineraler.