En av mina kollegor, Arman*, som har över 10 års erfarenhet av Kazakstans statsförvaltning, delar ofta med sig av sina reflektioner kring professionell utveckling. Trots hans strävan efter karriäravancemang och vilja att förbättra sina kvalifikationer möter han flera hinder: brist på meningsfulla träningsmöjligheter, ogenomskinliga karriärprocesser och en känsla av att hans ansträngningar går obemärkt förbi.
En annan allvarlig fråga han noterar är den låga lönen, som inte stämmer överens med den höga ansvarsnivå som hans jobb kräver. Dessutom finns det problemet med kvaliteten på träningsprogram, som ofta visar sig vara irrelevanta och inte anpassade till hans verkliga behov.
Dessa svårigheter är inte undantag utan snarare vanliga utmaningar som många kazakiska tjänstemän står inför. Mot denna bakgrund, en nyligen genomförd undersökning jag gjort bland Kazakstans tjänstemän belyser de utmaningar och möjligheter de står inför när det gäller professionell utveckling. Resultaten av undersökningen, som hade 556 svarande, ger värdefulla insikter om det aktuella läget för landets offentliga sektor och dess tillväxtpotential.
Undersökningen avslöjar att några av Kazakstans tjänstemän tycker att nuvarande utbildningsprogram är otillräckliga, och de flesta bedömer bara deras tillgänglighet som ”tillfredsställande”. Specifikt bedömde 4,3 procent av de tillfrågade tillgängligheten av träningsprogram som ”mycket låg”, 8,6 procent svarade ”låg” och 57,5 procent sa ”tillfredsställande”, medan 23,7 procent och 5,7 procent bedömde dem som höga respektive mycket höga.
Detta belyser ett akut behov av mer omfattande och uppdaterade utbildningsprogram som är i linje med de föränderliga kraven från den offentliga förvaltningen.
Dessa fynd stämmer överens med en ny studerasom konstaterar att i vissa statliga organ är andelen tjänstemän som har genomgått utbildning mindre än 20 procent, vilket ytterligare understryker behovet av ett mer systematiskt förhållningssätt till personalutveckling.
Ett annat viktigt fynd är det upplevda svaga sambandet mellan utbildning och karriäravancemang. Många respondenter uttryckte frustration över bristen på tydliga karriärvägar kopplade till deras utbildningsprestationer. Denna klyfta återspeglas i svaren på en fråga om hur karriärutvecklingsmöjligheterna anpassas till förväntningarna: 36,7 procent av de tillfrågade ansåg att karriärutvecklingssystemet helt uppfyllde deras förväntningar, 50,2 procent ansåg att det delvis motsvarade deras förväntningar och 14,6 procent ansåg att det inte gjorde det. uppfylla deras förväntningar överhuvudtaget.
Denna frånkoppling minskar inte bara motivationen utan påverkar också den allmänna effektiviteten av offentlig förvaltning negativt, eftersom bristfälligt utbildade eller underutnyttjade anställda inte klarar av att uppfylla kraven i sina roller. Liknande frågor om låg motivation och oklara karriärvägar lyfts fram i andra forskningsom diskuterar det pågående behovet av modernisering av motivationsmekanismer i Kazakstans offentliga tjänst. I sin studie fann Kamila Kenzhebaeva att motivationsnivån, trots olika initiativ, fortfarande är otillräcklig, delvis på grund av missnöje med karriärmöjligheter och bristen på icke-materiella incitament.
Dessutom spelar ekonomisk ersättning en avgörande roll för att motivera tjänstemännen. Enkätdata tyder på att 45,5 procent av de tillfrågade anser att lön och ersättning är de viktigaste faktorerna som påverkar deras arbetstillfredsställelse. Detta fynd överensstämmer med bredare observationer från tidigare studier. Det har det varit hävdade att materiella motivatorer som lön, sociala förmåner och bonusar är avgörande för effektiv motivation. Forskningen understryker att ett rättvist och konkurrenskraftigt lönesystem är avgörande för att höja kvaliteten på offentliga tjänster. Speciellt, analys av TA Shaymerdenova och MK Zhetpisbaeva visar att en 1-procentig ökning av den genomsnittliga månadslönen är förknippad med en 0,871-procentig ökning av volymen av statliga tjänster som tillhandahålls. Denna korrelation understryker vikten av att ta itu med löneproblem för att förbättra den övergripande serviceleveransen.
Dessutom, de senaste förslagen av regionala tjänstemän, såsom de av Ermek Alpyssov, biträdande borgmästare i Karaganda-regionen, betona behovet av höjda löner och bonusar för tjänstemän. Alpyssov noterade att nuvarande löner är betydligt lägre jämfört med de i den privata sektorn, vilket leder till höga omsättningshastigheter. Han har föreslagit att lönerna ska höjas för att matcha det nationella genomsnittet och att öka antalet prestationsbonusar, i syfte att ta itu med frågorna om att behålla anställda och motivation.
Undersökningen visade också på en stark önskan bland tjänstemän om ökad tillgång till internationella utbildningsresurser och utbytesprogram. Det är viktigt att notera att detta var en öppen och frivillig fråga, och inte alla 556 svarande svarade på den. Bland dem som svarade på den öppna frågan om förslag på förbättringar av det offentliga förvaltningssystemet, betonade 15 personer vikten av internationell utbildning för att höja sina kvalifikationer och bredda sina karriärmöjligheter. En respondent sa: ”Internationella utbytesprogram är nödvändiga för att förbättra kunskapsnivåer och implementera bästa praxis.”
Dessa yttranden kompletterar bredare frågor som behovet av höjda löner och förbättrad ekonomisk kompensation (en oro som 31 svarande tog upp), samt bättre arbetsvillkor (nämns av 12 respondenter). Detta fynd understryker vikten av att integrera internationell erfarenhet i Kazakstans utvecklingsstrategi för offentliga myndigheter. Att införliva sådan internationell exponering skulle kunna överbrygga klyftan mellan lokal praxis och globala standarder, vilket i slutändan kan bidra till mer effektiva och motiverade tjänstemän inom offentlig tjänst.
Utöver dessa insikter är det viktigt att erkänna de bredare konsekvenserna för Kazakstans reform av statsförvaltningen. Undersökningsresultaten visar inte bara luckor i utbildning och karriärutveckling utan tyder också på att främjandet av internationellt samarbete kan spela en avgörande roll för att ta itu med dessa utmaningar. Genom att skapa möjligheter för tjänstemän att engagera sig i globala nätverk och få exponering för internationella bästa praxis, kan Kazakstan förbättra sin offentliga sektors anpassningsförmåga och effektivitet. Detta tillvägagångssätt skulle kunna fungera som en katalysator för systemförändringar, vilket leder till mer innovativ och lyhörd styrning.
Dessutom kan utveckling av internationella partnerskap och utbildningsmöjligheter ge kazakiska tjänstemän ett mer heltäckande perspektiv på globala trender och praxis. Denna exponering kan hjälpa dem att bättre hantera de komplexa utmaningar som deras land står inför, vilket i slutändan leder till förbättrad offentlig förvaltning. Det är avgörande för beslutsfattare att prioritera dessa internationella engagemang som en del av en bredare strategi för att modernisera den offentliga förvaltningen och säkerställa dess anpassning till globala standarder.
Enkätresultaten ger en tydlig färdplan för beslutsfattare. Att ta itu med klyftor i utbildning och att skapa ett mer strukturerat och meritbaserat karriärtillväxtsystem kommer att ge Kazakstans tjänstemän möjlighet att driva en meningsfull förändring. Dessutom kommer utvecklingen av internationella partnerskap och utbildningsmöjligheter att vara en nyckelfaktor för att modernisera landets offentliga sektor och förbereda den för framtida utmaningar.
Kazakstan står vid randen av betydande reformer av den offentliga förvaltningen. Rösterna från dess tjänstemän, som fångas i denna undersökning, ger värdefulla insikter som kan vägleda utvecklingen av en mer effektiv och anpassningsbar offentlig förvaltning. Närmare bestämt, den 17 juli, undertecknade Kazaks president Kassym-Jomart Tokayev Dekret nr 602, som godkände ett koncept för utveckling av statsförvaltningen för 2024-2029. Detta koncept inkluderar åtgärder för att förbättra karriärutvecklingen, utöka möjligheter till professionell utveckling och öka arbetstillfredsställelsen bland tjänstemän. Att integrera dessa planerade reformer med de behov och förslag som identifierats i undersökningen kommer att göra det möjligt för Kazakstan att bygga en mer robust och effektiv regeringsstruktur.
Reformer inom den offentliga sektorn kommer inte bara att höja kvaliteten på tjänstemannaarbetet utan också stärka allmänhetens förtroende för statliga institutioner, vilket säkerställer en hållbar utveckling av Kazakstans offentliga tjänst.
*Namnet har ändrats för att skydda individens integritet.