Satellitbild av maratonbanan i Paris 2024 som togs den 7 juni 2024 av Operational Land Imager-2 på Landsat 9.
Under det senaste århundradet har Paris värmts upp avsevärt och presenterat en utmanande miljö för de olympiska maratonlöparna 2024.
Banan har tuff terräng och historiska landmärken, medan idrottarna också möter urbana värmeeffekter, förvärrade av begränsade grönområden och tät arkitektur. Innovativ satellitbild har förbättrat övervakningen av dessa förhållanden, och erbjuder viktiga data för att minska värmerelaterade risker för konkurrenter.
Klimatförändringar och olympiska utmaningar
Sedan Paris var värd för de olympiska spelen för ett sekel sedan har temperaturen i staden ökat med 3,1 grader Celsius (5,5 grader). Fahrenheit). Varma dagar med temperaturer över 30°C (86°F) är nu nästan tre gånger vanligare än 1924.
Den här typen av klimatförändring kan ställa till problem för 2024 års maratontävlande, som redan möter ovanligt kuperad terräng som vissa kommentatorer har kallat en av de mest ”utmattande” och ”brutala” olympiska banorna någonsin. Den 10 och 11 augusti fick löpare möta två långa, straffande kullar när de genomförde en 42 kilometer lång bana rik med historisk betydelse och utsikt över ikonisk arkitektur.
Extrem värme kan utgöra en särskild risk för uthållighetsidrottare som tävlar i utomhusevenemang. Under olympiska sommarspelen 2020 i Tokyo kollapsade en brittisk löpare under 10 000-metersloppet under svällande, fuktiga förhållanden, liksom en japansk idrottare under den 50 kilometer långa loppvandringen. Lyckligtvis för maratonlöparna som tävlar i Paris har värmeböljan som orsakade problem under den första tävlingsveckan för det mesta lagt sig. De senaste väderprognoserna tyder på att temperaturen kommer att hålla sig under 24°C (75°F) under både herr- och dammaraton.
Yttemperaturer på land på maratonbanan i Paris 2024 som fångades den 6 augusti 2024 av Visible Infrared Imaging Radiometer Suite på NOAA-NASA Suomi NPP-satelliten.
Avancerad övervakning av maratonrutter
Kartan ovan ger ett baslinjeperspektiv på hur den termiska miljön längs maratonleden varierar en typisk sommardag. Den visar landytans temperaturer (LST) observerade av VIIRS (Visible Infrared Imaging Radiometer Suite) på NOAA–NASA Suomi NPP-satellit klockan 13:40 lokal tid den 6 augusti 2024, en klar dag då lufttemperaturen nådde en topp på 28°C (82°F). Forskare från NASA:s Jet Propulsion Laboratory ”vässade” de termiska data med hjälp av maskininlärningsmetoder och ytreflektansdata från Europeiska rymdorganisationens Sentinel-2 satellit. Tekniken förbättrade dataupplösningen och förbättrade den från 375 meter per pixel till cirka 20 meter per pixel.
Varmare yttemperaturer på land visas i rött; kallare områden ser blå ut. Lägg märke till hur parker och annan grön infrastruktur – som de trädkantade avenyerna som strålar ut från Triumfbågen – är coolare än funktioner som byggnader, vägar och parkeringsplatser. Stadsrum som dessa är vanligtvis konstruerade av material som har en hög värmekapacitet och absorberar och återutsänder solens värme mer än levande landskap som träd, gräs och trädgårdar.
Effekten, känd som en urban värmeö, kan vara särskilt intensiv i Paris, delvis för att staden har mindre trädtäcke än många andra europeiska städer och ett överflöd av zinktak som är särskilt benägna att värmas upp.
Observera att kartan visar temperaturer på landytan, inte lufttemperaturer. Värmeöar är synliga i både markytans temperaturer och lufttemperaturdata, även om skillnaderna tenderar att vara mer uttalade i markytans temperaturer. När bilden togs den 6 augusti varierade yttemperaturerna på land från höjder på 43°C (110°F) nära startlinjen till låga 25°C (77°F) i tjocka skogsområden.
Urban Heat och dess inverkan på atletisk prestation
Det begränsade trädtäcket i centrala Paris syns på den andra bilden (överst på sidan), som förvärvades av OLI-2 (Operational Land Imager-2) på Landsat 9. Zinktaket, som ser grått ut, kan skjuta i höjden till temperaturer på 90°C (194°F) under varma sommardagar.
En analys av satellitdata utförd av Europeiska miljöbyrån fann att grön infrastruktur – urbana skogar och parker – täcker bara 26 procent av Paris, långt under genomsnittet på 41 procent för andra europeiska huvudstäder. Sådana skillnader kan öka. I en nyligen genomförd analys av intensiteten på urbana värmeöar för 100 europeiska städer, hamnade Paris nära toppen.
Herrarnas olympiska maraton börjar klockan 8 lokal tid den 10 augusti, en dag innan dammaraton. Tävlingarna kommer att starta på breda, asfalterade boulevarder i en av de tätaste delarna av Paris, med racers som passerar flera ikoniska stadslandmärken, inklusive Hôtel de Ville, operahuset Palais Garnier, Place Vendôme, Louvren och Trocadéro.
Anpassning till urban värme under maraton
Begränsad vegetation och tät utveckling i denna del av staden kommer att öka temperaturerna och lägga till värmestressen som löpare upplever, enligt Ariane Middel, en klimatolog vid University of Arizona och medförfattare till en studie som detaljerade hur variationen i mikroklimat påverkade värmestress för maratonlöpare under OS-maraton 2020 i Tokyo. ”Men de höga byggnaderna på vardera sidan av rutten och några trädkantade gator kommer att erbjuda löpare lite skugga – en viktig faktor för att minska värmebelastningen på människokroppen på en solig dag,” sa hon. ”Att springa över gräs snarare än trottoar kommer inte att minska värmebelastningen på kroppen lika mycket som att springa i skuggan.”
Enligt Middel borde värmestressen på löpare lätta en del eftersom banan fortsätter genom trädkantade boulevarder längs floden Seine i flera kilometer och sedan sjunka ännu mer när löpare passerar Fausses-Reposes-skogen, en före detta kunglig skog nära Versailles. Likaså bör Bois de Meudon (även kallad Forét domaniale de Meudon), en annan skog nära Versailles, hjälpa coola löpare när de går tillbaka mot området där loppet startade, sa hon.
Kursen speglar rutten för 1789 års kvinnomarsch i Versailles, ett nyckelögonblick under den franska revolutionen när tusentals kvinnor och allierade marscherade genom Paris till Versailles. Väl där belägrade de palatset och pressade kung Ludvig XVI att ratificera den allmänna förklaringen om människors och medborgares rättigheter.
Även när temperaturerna stiger i Paris och på andra håll, påpekade Middel flera sätt på vilka tävlingsplanerare kan minska riskerna för extrem värme: ”Starta maraton tidigt på morgonen för att dra nytta av kyliga temperaturer och mer skugga, öka trädtäcket längs banorna och installera ett tillfälligt solskydd strukturer.”
NASA Earth Observatory-bilder av Wanmei Liang och Michala Garrison, med hjälp av VIIRS Land Surface Temperature-data, maratonrutt från Github och Landsat-data från US Geological Survey.