För en månad sedan avsatte en studentledd rörelse Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina, efter veckor av protester och sammandrabbningar som dödade över 600 människor och drev landet till kaosets rand.
Det som började som studentprotester om statliga jobb blev en storskalig revolt mot landets längst sittande premiärminister.
Hasina, 76, flydde till Indien den 5 augusti när ilskan mot hennes regering växte. Men avstängningen utlöste mer våld. Polisen gick ut i strejk och folkhop rasade över landet tills en ny interimsregering ledd av Nobels fredspristagare Muhammad Yunus svors in.
Så här står det nu, en månad efter att landet drabbades av dess värsta blodsutgjutelse på decennier:
Vad fokuserar övergångsregeringen på?
Sedan han svors in, förklarade Yunus att hans nyckeluppgifter skulle vara att återställa fred och lag och ordning, bekämpa korruption och förbereda sig för nya val.
Hans kabinett, som inkluderar två studentledare som ledde protesterna, har siktat in sig på att se över och reformera Bangladeshs institutioner, från dess domstolar och polis till valkommissionen. För att göra detta söker den också stöd från FN:s utvecklingsprogram.
Reformer har varit en nyckelprioritet eftersom demonstrationer mot Hasina snabbt eskalerade till ilska mot hennes alltmer autokratiska styre. Hennes regering hade fängslat oppositionsmedlemmar, stävjat oberoende medier och inskränkt det civila samhället.
Demonstranter anklagade också Hasinas Awami-liga för korruption och sa att offentliga institutioner, inklusive valkommissionen, hade urholkats under hennes 15-åriga styre.
Vad Yunus behöver är tid.
2006 års Nobels fredspristagare som var pionjär med mikrokrediter för att hjälpa fattiga människor, särskilt kvinnor, bad om tålamod i ett tal till nationen. Han sa att hans kabinett har arbetat hårt för att stävja våldet och laglösheten som inträdde efter att Hasina avsattes.
”Jag ber alla att ha tålamod”, sa han. ”Det är ett av våra mål att offentliga institutioner ska återvinna allmänhetens förtroende.”
Hur är stämningen i Bangladesh?
Oroligheten består. Klädesarbetare som kräver bättre löner har tvingat omkring 100 fabriker att stänga och spänningarna sjuder, med kvardröjande men utbredd ilska mot Hasina och hennes Awami League.
Hasina, som nu befinner sig i självpåtagen exil, står åtalad för mord i mer än 100 fall. Nyckeltjänstemän som uppfattades som nära henne avgick efter massprotester.
Många fall har också registrerats mot de som är associerade med Hasina, hennes parti eller hennes regering – från tidigare ministrar och domare till journalister och till och med en framstående cricketspelare. De har blivit attackerade, stoppade från att lämna landet och till och med fängslade. Rättighetsgrupper har också fördömt dessa engångsanklagelser.
De flesta av fallen är juridiskt svaga och politiskt styrda, säger Zillur Rahman, verkställande direktör för Center for Governance Studies, en Dhaka-baserad tankesmedja.
Denna form av ”vigilant rättvisa” har väckt rädsla för att ”systemet som Hasina förevigde fortfarande lever, bara offren har förändrats”, sa Rahman.
Hur är det med studenterna?
Inom en vecka efter att Hasina släppts av säten, dirigerade eleverna som körde ut henne trafiken i huvudstaden Dhaka.
Vissa skolor och universitet har sedan dess öppnat igen, inklusive Dhaka University, som blev epicentrum för protesterna mot Hasina. Men saker är inte tillbaka till det normala än. Många läroanstaltschefer har tvingats avgå och i vissa fall, även om undervisningen formellt har startat om, är det få elever som går på dem.
Ändå är många studenter fortfarande optimistiska om den interimistiska regeringens potential att åstadkomma verklig förändring.
Sneha Akter, en student vid Dhaka University, tror att avlägsnandet av de som tidigare hade makten är det första steget. ”Genom att ersätta dem korrigerar vi tidigare misstag,” sa hon. ”Det går inte att ändra hela landet på en månad. … Vi måste ge regeringen lite tid.”
Det finns de som säger att den Yunus-ledda tillfälliga regeringen bör förbli vid makten tills meningsfulla reformer har antagits, ”oavsett om det tar tre månader, tre år eller till och med sex år”, säger Hafizur Rahman, en annan student vid Dhaka University.
Vad är nästa?
Det finns en känsla av att normaliteten sakta återvänder — Dhakas gator är inte längre en slagfält mellan säkerhetsstyrkor och studenter. Internet är tillbaka på och ett rikstäckande utegångsförbud med en order om att skjuta på sikt har hävts.
Med mycket av våldet lättat finns det hopp om ett nytt kapitel. Butiker, banker, hotell och restauranger är öppna och polisen – som strejkade på grund av rädsla för sin egen säkerhet – är tillbaka på jobbet.
Men deras moral är låg. Officerare är mindre synliga på gatorna och tycks ovilliga att ta itu med störningar eftersom deras tillslag mot studenterna förblir färska i minnet hos många bangladeshier.
Dussintals poliser dödades under upproret, deras stationer brändes och plundrades.
En annan utmaning är att återställa ekonomin, som stördes av den veckolånga avstängningen under upproret, vilket fick priserna på mat och råvaror att skjuta i höjden.
Den största frågan är: När ska nyvalet hållas?
Vissa experter säger att interimsregeringen inte har mandat att anta större reformer och att den bör fokusera på att skapa konsensus bland politiska partier om reformer – och planera valundersökningarna.
Hasinas Awami League har hållit sig under radarn hittills.
Yunus satsar på det stöd han åtnjuter bland landets ungdomar, men Michael Kugelman, chef för Wilson Centers South Asia Institute, säger att stödet kan ha ett utgångsdatum.
”Om säkerheten fortsätter att vara ett problem och den ekonomiska lättnaden är långsam … unga människor kan bli otåliga och oroliga,” sa Kugelman.
Hasinas främsta opposition – Bangladesh Nationalist Party, eller BNP – anses ha störst chans att vinna opinionsmätningarna och har drivit på för att valet ska äga rum snart.
”Det väcker en oroande fråga: Vad händer om BNP, som inte har någon formell roll i interimsregeringen, inte får de val den vill se snart?” sa Kugelman. ”Kommer det att starta en rörelse? Kommer det att utlösa oroligheter?”
”Det kan innebära nya risker för lag och ordning och fördjupa politisk osäkerhet och volatilitet,” sade han.