Bolivias ekonomi, en gång bland Sydamerikas mest framgångsrika, befinner sig för närvarande i kris, drabbad av en allvarlig brist på amerikanska dollar, minskad gasproduktion och stigande skuldnivåer. Sjunkande valutareserver har lett till hög inflation och bränslebrist, med medborgare som alltmer kämpar för att få tillgång till basvaror. Mot bakgrund av dessa försämrade ekonomiska utsikter inleddes en misslyckad militärkupp i juni, vilket utlöste en cykel av protester och strejker som fortsätter att presenteras.
Dessa ekonomiska frågor kompliceras ytterligare av en politisk klyfta inom det styrande partiet Movement for Socialism (MAS), som har sett president Luis Arce och tidigare president Evo Morales kämpa om kontrollen inför valet 2025. Den resulterande politiska instabiliteten har förlamat regeringens förmåga att svara på krisen, vilket förvärrat en redan förfärlig ekonomisk situation.
Ett misslyckat kuppförsök i juni återspeglar bredare oliktänkande
Den 26 juni 2024 inledde general Juan José Zúñiga ett misslyckat kuppförsök för att ”återställa demokratin”, och beordrade militära styrkor att ockupera presidentpalatset i La Paz och krävde frigivning av politiska fångar. Kuppen kollapsade snabbt efter att president Luis Arce konfronterat Zúñiga, vilket resulterade i att generalen arresterades. I efterdyningarna av kuppförsöket omstrukturerade Arce snabbt militären och grep andra högt uppsatta tjänstemän för att förhindra ytterligare oroligheter och återställa civil kontroll över de väpnade styrkorna.
Kuppen fördömdes brett både nationellt och internationellt, och tjänade bara till att öka instabiliteten i Bolivias oroliga inrikespolitik. I synnerhet understryker incidenten både bräckligheten i Bolivias demokrati och de djupa splittringarna inom det regerande partiet Movement Toward Socialism (MAS). Det återspeglar också den bredare ekonomiska krisen som destabiliserar landet, där pågående protester och politiska konflikter hotar Bolivias ekonomiska utveckling och stabilitet framöver.
De skiftande förmögenheterna för en starkt resursberoende Bolivia ekonomi
Bolivia, ett landlockat land i Sydamerika, blev under 1980- och 1990-talen känd som en av världens största kokainproducenter. Sedan dess har regeringen arbetat för att diversifiera ekonomin genom att gå bort från illegal drogproduktion och fokusera på naturresurser som olja, gas, guld, tenn, zink, litium och jordbruksprodukter som sojabönor. Med åren har den allmänna levnadsstandarden förbättrats, främst på grund av statliga subventioner finansierade av valutareserver. Men dessa reserver har nu tömts ut, och den resulterande ekonomiska påfrestningen är en av de viktigaste drivkrafterna bakom den nuvarande oroligheten.