En federal domare i USA har avvisat ett avtal som skulle ha låtit Boeing erkänna sig skyldig till en anklagelse om grov konspiration och betala böter för att ha vilselett amerikanska tillsynsmyndigheter om 737 Max jetliner innan två av planen kraschade och dödade 346 människor.
USA:s distriktsdomare Reed O’Connor i Texas sa på torsdagen att mångfald, inkludering och rättvisa – eller DEI – policyer i regeringen och hos Boeing kan resultera i att ras är en faktor för att välja en tjänsteman för att övervaka Boeings efterlevnad av avtalet.
Domen skapar osäkerhet kring åtal mot flygjätten i samband med utvecklingen av dess bästsäljande flygplan.
Domaren gav Boeing och justitiedepartementet 30 dagar på sig att berätta för honom hur de planerar att gå vidare. De skulle kunna förhandla fram ett nytt överenskommelse, eller så kan åklagare flytta för att ställa företaget inför rätta.
Justitiedepartementet sa att det granskade domen. Boeing kommenterade inte direkt.
Paul Cassell, en advokat för familjer till passagerare som dog i kraschen, kallade beslutet en viktig seger för brottsoffrens rättigheter.
”Inte längre kan federala åklagare och kraftfulla försvarsadvokater skapa bakrumsaffärer och bara förvänta sig att domare ska godkänna dem,” sa Cassell. ”Domaren O’Connor har insett att detta var en mysig överenskommelse mellan regeringen och Boeing som misslyckades med att fokusera på de övergripande farhågorna – att hålla Boeing ansvarig för sitt dödliga brott och se till att inget liknande händer igen i framtiden.”
Många släktingar till passagerarna som dog i kraschen, som ägde rum utanför Indonesiens kust och i Etiopien med mindre än fem månaders mellanrum under 2018 respektive 2019, har ägnat flera år åt att driva på för en offentlig rättegång, åtal mot tidigare företagstjänstemän, och strängare ekonomiskt straff för Boeing.
Avtalet som domaren förkastade nåddes i juli och skulle ha låtit Boeing erkänna sig skyldig till att ha bedragit tillsynsmyndigheter som godkände krav på pilotutbildning för 737 Max för nästan ett decennium sedan. Åklagaren sa att de inte hade bevis för att Boeings bedrägeri spelade en roll i kraschen.
DEI:s roll
I sin dom fokuserade O’Connor på en del av avtalet som krävde en oberoende övervakare för att övervaka Boeings åtgärder för att förhindra brott mot bedrägerilagar under tre års prövotid.
O’Connor uttryckte särskild oro över att avtalet ”kräver att parterna överväger ras när de anställer den oberoende övervakaren …” i enlighet med [Justice] Avdelningens engagemang för mångfald och inkludering.’”
O’Connor, en konservativ som utsetts till bänken av tidigare president George W Bush, frågade justitiedepartementet och Boeings advokater i oktober om DEI:s roll i valet av monitor. Avdelningens jurister sa att urvalet skulle vara öppet för alla kvalificerade kandidater och baserat på meriter.
Domaren skrev i torsdagens dom att han ”inte var övertygad om att regeringen inte kommer att välja en övervakare utan rasbaserade överväganden”.
”I ett fall av den här omfattningen ligger det i rättvisans yttersta intresse att allmänheten är säker på att valet av monitorer görs enbart baserat på kompetens. Parternas DEI-ansträngningar tjänar bara till att undergräva detta förtroende för regeringen och Boeings etik- och bedrägeribekämpningsinsatser”, skrev han.
O’Connor invände också att stämningsuppgörelsen krävde att regeringen skulle välja monitorn och att den utsedda personen skulle rapportera till justitiedepartementet, inte domstolen. Domaren noterade också att Boeing skulle ha kunnat lägga in sitt veto mot en av sex kandidater som valts av regeringen.
Todd Haugh, en affärsjuridik och etikexpert vid Indiana University, kunde inte minnas några tidigare företagsuppgörelser som avvisades på grund av DEI. Han sa att den större frågan var hur affären tog dömande makten bort från domstolen.
”Det är ett legitimt argument för att avslå en överenskommelse, men just den här domaren har verkligen stått i denna DEI-fråga”, sa Haugh. ”Det kommer fram högt och tydligt i ordningen.”
Domen lämnar åklagare i en bindning eftersom de inte bara kan ignorera en statlig DEI-policy som går tillbaka till 2018, sa han.
Åklagare måste också väga riskerna och osäkra utfall innan de trycker på för en rättegång.
Boeing förhandlade fram överenskommelsen först efter att justitiedepartementet i år fastslagit att Boeing brutit mot ett avtal från 2021 som hade skyddat företaget mot åtal på samma anklagelse om bedrägeri-konspiration.
Boeings advokater har sagt att om överklagandet avslogs skulle företaget ifrågasätta konstaterandet att det bröt mot det tidigare avtalet. Utan fyndet har regeringen inget fall.
Domaren hjälpte Boeings ställning på torsdagen och skrev att det inte var klart vad företaget gjorde för att bryta mot 2021 års affär.
Justitiedepartementet anklagade Boeing för att ha lurat tillsynsmyndigheter från Federal Aviation Administration (FAA), som godkände krav på pilotutbildning för 737 Max.
På grund av Boeings ofullständiga avslöjanden godkände FAA minimal, datorbaserad utbildning istället för mer intensiv träning i flygsimulatorer. Simulatorträning skulle ha ökat kostnaden för flygbolagen att använda Max och kan ha tvingat vissa att köpa flygplan från rivaliserande Airbus istället.
Upprörda familjer
När justitiedepartementet 2021 meddelade att man nått en uppgörelse och inte skulle åtala Boeing för bedrägeri, blev offrens familjer upprörda. Domare O’Connor beslutade förra året att justitiedepartementet bröt mot en lag om brottsoffers rättigheter genom att inte berätta för anhöriga att de förhandlade med Boeing, men sa att han inte hade någon makt att häva affären.
Avtalet om uppskjuten åtal från 2021 skulle löpa ut i januari, och det var allmänt förväntat att åklagare skulle försöka att permanent lägga ner ärendet. Bara några dagar innan dess blåste dock en dörrpropp av en 737 Max under en Alaska Airlines-flygning över Oregon.
Den incidenten förnyade oro för tillverkningskvalitet och säkerhet hos Boeing och satte företaget under intensiv granskning av tillsynsmyndigheter och lagstiftare.
Fallet är bara en av många utmaningar som Boeing står inför, som har förlorat mer än 23 miljarder dollar sedan 2019 och har hamnat efter Airbus när det gäller att sälja och leverera nya plan.
Företaget gick igenom en strejk av fabriksarbetare som lade ner det mesta av flygplansproduktionen i sju veckor tidigare i år och meddelade att det skulle säga upp 10 procent av sina arbetare, cirka 17 000 personer. Dess aktier har fallit cirka 40 procent på mindre än ett år.