För sju år sedan skapade Sverige globala rubriker med ”In Case of Crisis or War” – en krisberedskapsbroschyr som skickades till alla hushåll i landet.
Föga överraskande har beredskapsbroschyrer blivit en trend i hela Europa sedan dess. Men nu ligger Sverige ännu en gång före, denna gång med en beredskapsbroschyr speciellt för företag.
Att informera företag om hot som kan skada dem, och hur de kan förbereda sig, är helt logiskt. Och i dagens geopolitiska verklighet blir det oumbärligt.
Jag minns när ”I fall av kris eller krig” publicerades första gången 2018: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller MSB, skickade ut broschyren per post till varenda hem. Användningen av snigelpost var inte oavsiktlig – i en kris kan det bli förödande cyberattacker som skulle hindra människor från att komma åt information online.
Broschyren – en uppdaterad version av kalla krigets era ”In Case of War” – innehöll information om alla möjliga skador, tillsammans med information om hur man bäst förbereder sig och skyddar sig. Sedan var det nyckelpåståendet: ”Om Sverige attackeras kommer vi aldrig att kapitulera. Varje antydan om motsatsen är falsk.”
Över toppen, föreslog några utomstående observatörer hånfullt. Varför skapa panik bland människor?
Men oj vilken dårskap!
Beredskapsbroschyrer har också använts på andra ställen. Jag kom att uppskatta beredskapsutbildning under mina år som invånare i San Francisco – en stad utsatt för jordbävningar. På bussar, vid busshållplatser och på nätet blev invånare som jag ständigt påminda om att en jordbävning kan inträffa när som helst och vi fick höra hur vi skulle förbereda oss, vad vi skulle göra medan jordbävningen pågick, hur vi hittar nära och kära efteråt och hur vi ska klara oss själva i upp till tre dagar efter en darrning.
Stadens dåvarande borgmästare Gavin Newsom hade gjort katastrofberedskap till en viktig del av sitt program och än i dag vet jag exakt vilka saker jag alltid ska ha hemma i händelse av en kris: vatten, filtar, ficklampor, konserver och en handvevad radio. Och dessa föremål är desamma, oavsett om krisen är en jordbävning, en cyberattack eller en militär attack.
Andra jordbävningsbenägna städer och regioner sprider liknande beredskapsråd – liksom ett snabbt växande antal länder som nu står inför hot från fientliga stater. Polen, som det råkar, publicerade sin nya broschyr bara några dagar innan Rysslands drönare gick in i dess luftrum.
Men dessa beredskapsinstruktioner har generellt sett fokuserat på medborgare och hushåll; företag måste komma med sina egna beredskapsplaner mot vad Ryssland eller andra fientliga stater och deras ombud kommer på – och även mot extrema väderhändelser. Det är mycket fientlig aktivitet. Bara under de senaste åren har undervattenskablar skadats under mystiska omständigheter; ett polskt köpcentrum och en litauisk Ikea-butik har utsatts för mordbrand; drönare har cirkulerat ovanför vapentillverkningsanläggningar; och en VD för försvarstillverkning har varit målet för en mordkomplott; bara för att nämna några incidenter.
Det är inte konstigt att geopolitiska hot orsakar oro för den privata sektorn.
Den globala försäkringsmäklaren Willis Towers Watsons 2025 Political Risk Survey, som fokuserar på multinationella företag, fann att de politiska riskförlusterna 2023 – det senaste året för vilket data finns tillgänglig – var på sin högsta nivå sedan undersökningen började. Företag är särskilt bekymrade över ekonomiska vedergällningar, statligt kopplade cyberattacker och statligt kopplade attacker mot infrastruktur i området för gråzonaggression.
Ja, företag runt om i Europa får varningar och uppdateringar från sina regeringar, och stora företag har krishanterare och kör krishanteringsövningar för sin personal. Men det fanns ingen nationell beredskapsguide för företag – förrän nu.
MSB:s beredskapsbroschyr riktad till Sveriges företag bryter ny mark. Den kommer att innehålla samma typ av lätta att implementera råd som ”I fall av kris eller krig”, och den kommer att vara lika användbar för familjeägda butiker som för multinationella företag, och hjälper företag att hålla operativa frågor långt utanför företagen själva.
Genom att inrikta sig på den privata sektorn kan fientliga stater snabbt få länder att stoppa och störa dem. Det får inte hända – och förebyggande bör involvera både regeringar och företagen själva.
Naturligtvis är en broschyr bara början. Som jag har skrivit tidigare skulle regeringar göra klokt i att genomföra bordsberedskapsövningar med företag – Sverige och Tjeckien ligger före på detta – och simuleringsövningar skulle vara ännu bättre.
Men en broschyr är en fantastisk kostnadseffektiv start. Det är också en kraftfull avskräckningssignal för potentiella angripare. Och genom att ge ut sin broschyr signalerar Sverige att inriktning mot landets företag inte kommer att vara så effektivt som blivande angripare skulle önska.
(Beschicket kommer förresten att vara blått. Broschyren för privata medborgare var gul. Fatta det? Färgerna är också ett kraftfullt budskap.)