Viktiga takeaways
- Gripandet och USA:s utlämning av två Sinaloa-kartellgrundare har utlöst ett inbördeskrig i en av Mexikos mäktigaste karteller.
- Inbördeskriget har blivit en diplomatisk flamma i förbindelserna mellan USA och Mexiko, där president Obrador anklagar Washington för våldet.
- Striderna riskerar att förvärra brottsbekämpande utmaningar i amerikanska städer mitt i den pågående opioidkrisen.
Kroppar, brutalt misshandlade och bärande tecken på tortyr och avrättning, kantar motorvägarna i Culiacán, Mexiko – bistra meddelanden som skickas mellan de krigande fraktionerna i Sinaloa-kartellen, som nu är låsta i ett brutalt inbördeskrig.
Sinaloa-kartellen, en gång den mest enade och mäktigaste av Mexikos karteller, är nu uppslukad av ett inbördeskrig som har gjort att norra Mexiko har hamnat i kaos, med 90 människor döda hittills, och fler förväntas när striderna fortsätter. Konflikten härrör från tillfångatagandet av två av dess grundare, Joaquín ”El Chapo” Guzmán och Ismael ”El Mayo” Zambada. Under El Chapos ledning fungerade kartellen som ett företag, minimerade störningar för lokalbefolkningen och undvek sammandrabbningar med myndigheter. Men sedan hans utlämning till USA 2017 och livstidsstraff 2019 har kontrollen över kartellen spruckit.
Ismael ”El Mayo” Zambada, en av kartellens ursprungliga ledare, tog över verksamheten efter El Chapos utlämning, men även han arresterades, enligt uppgift förrådd av Joaquín Guzmán López, en av El Chapos söner. Zambada var på väg till vad han trodde var ett rutinmöte med Sinaloas guvernör Rubén Rocha, förmodligen för att medla en lokal tvist, när beväpnade män övermannade hans livvakter. Han flögs sedan till USA och greps den 25 juli.